Frågor och svar tidigare år

Frågor om trädgård skickas till: 
Koloniträdgården, Åsögatan 149, 116 32  Stockholm eller till 
Solveig Sidblad på samma adress; 
E-post: kansli@koloni.org eller kolonitradgarden@koloni.org

Frågorna besvaras i Koloniträdgården eller per brev.

Frågor inlagda 20 oktober 2002

FRÅGA: Min amaryllis får röda fläckar på bladen? Vad är det?
SVAR: Det  är svårt att veta när man inte sett plantan, men det kan tyda på en skadegörare som heter narcisskvalster eller en svampsjukdom som heter rödbränna, rödfläcksjuka. Symptomen på den första är röda strimmor och fläckar på blad, blomskaft, foderblad och lökfjäll. Både blomstjälk och blad kan bli förvridna. Ofta missbildas även blommorna och dör. Dessa kvalster lever inne i löken mellan lökfjällen. Bekämpas med tripsrovkvalster eller med spinnpreparat i yrkesodling. Narcisskvalster och svampsjukdomen rödbränna, rödfläcksjuka påminner något om varandra med den skillnaden att man också kan hitta svampens svarta pyknider, sporhus som syns som svarta prickar i fläckarna. Angriper även narcisser. I båda fallen rekommenderas varmvattenbehandling i 2 timmar vid 43 grader, men detta är svårt att genomföra i praktiken. Ett sätt att motverka rödbränna är att placera plantorna ljust, luftigt och inte för varmt. Utan att studera plantorna i förstoringsglas är det svårt att avgöra vad som orsakar missfärgningen. 

FRÅGA: Hur beskärs vinrankor?
SVAR: Vinrankan har två beskärningstider, senhöst och sommar. Den som har planterat vinranka under sommaren eller i höst - vanlig vinranka eller staketvindruva - gör den första beskärningen nu i november (gör man det på vårvintern kan plantan få svåra blödningar). Skär ner stammen till 60 cm höjd. Släpp fram två grenar nästa år. Alla sidoskott på dessa toppas efter hand utanför två/tre blad.
   Är plantorna äldre skärs de också i november. Skär tillbaka huvudrankorna så att ca 60 cm av årstillväxten blir kvar och korta in sidoskotten. Täck gärna plantorna vintertid med kompost.
   Sommarbeskärning går så till att sidoskotten kortas in så att endast två blad återstår utanför fruktklasen. Andra skott är "tjuvar" och nyps bort så att bara ett blad blir kvar.
   På sommaren utvecklas en blomklase det andra eller tredje bladvecket på varje sidoskott. Utvecklas det fler sidoklasar tas de bort helt.

FRÅGA: Vi har två änglatrumpeter. En vit dubbel, som är över två meter hög och en mindre rosa.
De gröna bladen blir uppätna hela sommaren. För två år sedan såg jag larver, som fanns på grenarna, men i år har vi inte hittat något djur alls.
   Både stora och små, små nya blad blir uppätna. Båda blommar, så blomningen tycks inte vara störd av dessa bladätare. Bladen blir också gula. Varje dag får jag plocka bort gula blad. Inte enbart nere på stammarna utan även uppe i topparna. Vad är det och vad gör vi?
SVAR: Det är svårt att säga exakt vad som äter på bladen men en vanlig skadegörare är larver av grönsaksfly. Att ni inte ser dem beror på att de är mest aktiva på natten, särskilt när det är torrt och varmt på dagarna. De gömmer sig då i jorden på dagarna. Genom att genomvattna krukan rejält kan man eventuellt få dem att krypa upp.
   De gulnade bladen hör nog inte ihop med gnagskadorna utan mer med vatten/näringsbrist. Det brukar vara ett vanligt fenomen frampå sensommaren särskilt om plantan står i alltför liten kruka. En sommar som denna med torka och värme slukar dessa plantor med sina stora blad mängder av vatten och näring.
   Titta också närmare på bladens undersida, helst med ett förstoringsglas. Det kan vara spinn som gör att bladen gulnar. Ett tidigt angrepp kan hejdas om man duschar plantorna ofta. Spinn kan vara ett riktigt gissel som är svårbekämpat om angreppet hunnit för långt. Det är ett litet kvalster som stortrivs när det är torrt och varmt Ett tidigt angrepp kan hejdas genom bekämpning med svavelmedlet Kumulus samt flitig duschning av plantorna och våttorkning av bladen. Ett kraftigt angrepp som upptäcks alltför sent är svårt att göra något åt i år mer än att klippa ner plantan hårt när den tas in och plantera om för att hindra spinnägg att övervintra på grenarna.

FRÅGA: Vi har smultronplantor, odlade i öppen jord. I år underdelen på plantorna blivit torra och bruna och vi har därför grävt upp alla plantorna och endast sparat revor, som vi grävt ned i samma land. Nu har dessa plantor angripits av något som gör bladen rostbruna, därefter blir det hål i bladen. Vad är detta? Kan det vara mjöldagg? Vad gör man åt det?
SVAR: Det är inte vanligt med mjöldagg på smultron. Den här väderleken har visserligen varit gynnsam för mjöldagg men i så fall skulle ni ha sett den vita svampbeläggningen på bladundersidorna innan bladen blev bruna. Jag tror snarare det är rena torksymptom kombinerat med näringsbrist. Åtminstone har jag tolkat mina smultrons torkade blad som det. De har ju ett mycket ytligt rotsystem även om det är utbrett och de slokar för minsta lilla tycker jag. Och när de inte får tillräckligt med vatten så får de heller ingen näring. Så vattna regelbundet och avvakta och se hur plantorna ser ut nästa år.
   Hålen i bladen kan ha flera orsaker: sniglar, bladbaggelarver, stekellarver mm. De gör oftast ingen allvarlig skada men blir det ett tilltagande problem kan man spruta med någon insektssåpa så fort angreppen uppträder.

FRÅGA: Jag har planterat en häck (häckpoppel) i vilken jordmån trivs den bäst. Ska jorden var sur, eller kalkrik? Vilken gödning passar bäst? Den bildar inga jordskott
SVAR: Häckpoppeln är ganska anspråkslös och växer i de flesta jordar men trivs bäst i lite mer fuktighetshållande, näringsrik jord. Kan förslagsvis gödslas med kogödsel och kompost på våren. 

FRÅGA: Vi har hallon som varje år tränger in till angränsande vinbärsbuskar, via sina rotskott. Jag undrar om det går att avgränsa spridningen på något sätt eller om rötterna tar sig under alla hinder?
SVAR: Hallon har ganska ytligt rotsystem. En avskärmning med markduk, tjock plast eller rostfri plåt ner till 20-25 cm borde därför räcka för att inte rötterna ska ta sig in i bärbuskarna.

FRÅGA: I våras klippte jag bort grenarna från äppelspaljén, som planterades 1949. Den var rejält övervuxen. Bara klipp tyckte kolonigrannen och det blev bra men nu är skotten ca 1 m långa och många. Hur gör jag? Har försökt att läsa mig till hur det går till, men står ändå och tvekar med sekatören i högsta hugg. Klipper jag bort hela skott och spar en del av de andra?
SVAR: Ja, det är nästan ständig klippning som gäller för ett spaljéträd. Målet är ju att trädet ska bilda tätt med fruktved direkt på de spaljerade huvudgrenarna. Eftersom trädet nu hunnit bli vildvuxet så fick du också en kraftig nytillväxt efter beskärningen.
   Det som du behöver göra nu är en sporrbeskärning i höst/vinter. Vid sporrbeskärning sparar du bara 2-3 knoppar av årsskotten. En eller två av knopparna ombildas då till blomknopp=fruktsporre och de andra skjuter nya skott till våren. Bildas det två nya skott tas det ena bort och det nya skottet beskärs igen över 2-3 knoppar. Så bygger man hela tiden på med ny fruktved.
   Under sommaren bör man dessutom pincera de nya skotten, d v s nypa av toppen på skotten. När skotten är 10 -15 cm långa kortar man in skottet över 4-7 välutvecklade blad. På så sätt hämmas tillväxten och det påskyndar bildningen av nya blomknoppar.
   Är det mycket tätt mellan alla skott som kommit i år kan du naturligtvis glesa genom att ta bort en del helt in till stammen. På spaljéträd kan dock fruktveden sitta ganska tätt utmed grenarna, 5-10 cm.

FRÅGA: Hur ska jag på bästa sätt kunna övervintra våra fina flytvattenväxter som så rikligt täcker vattenytan i vår lilla trädgårdsdamm? Går det överhuvudtaget att bevara dem till våren? Tack vare den varma och långa sommaren har de vuxit och delat på sig som aldrig förr. Har aldrig heller varit så fina någon gång, så vi har inte behövt fundera över problemet.
   Vattenväxterna som står i den s.k. sumpzonen brukar vi bara låta stå, och det fungerar alldeles utmärkt. Men vad göra med flytväxter?
SVAR: Det beror alldeles på vilka flytväxter du har. Av de vanligaste är vattenaloe (kräftklo) den enda som är helt härdig. Den sjunker till botten över vintern och vaknar till liv igen på våren. Sjönot, Trapa natans är härdig i zon 1 medan musselblomma och vattenhyacint inte är härdiga utan måste övervintras inomhus i akvarium eller liknande med belysning men utan täckglas. Musselblomma är lättare att övervintra än vattenhyacint. Ett annat råd är att höra efter där du köpt växterna.

Frågor inlagda 17 september 2002

FRÅGA: "Gödslas" hallon, tillräckligt, av vit- eller rödklöver som får växa fritt i hallonlandet? Om klövern samtidigt sprider sig i hela hallonlandet som en marktäckning och man klipper klövern då och då, "gödslar" det hallonen tillräckligt om man låter "klippet" ligga? Svårskött? 
SVAR: Det går alldeles utmärkt att låta klövern breda ut sig bland hallonen. Bäst är det med vitklöver som inte blir så hög. Den är också lätt att slå. Rödklövern växer gärna upp bland hallonskotten och det kan bli för tätt och fuktigt av den, vilket gynnar hallonskottsjuka.
    Det är svårt att säga om klöver ger tillräckligt med näring. Såvitt jag vet finns det inga undersökningar på detta. Klövern ger ju framförallt kväve, så lite tillskott av benmjöl eller kogödsel kan nog behövas.

FRÅGA: Kan man lägga färdiglästa nummer av Koloniträdgården i komposten? 
SVAR: Koloniträdgården är miljövänlig, så det går bra.

FRÅGA: Var finns subklöver att köpa och vad heter subklöver på latin? 
SVAR: Subklöver, Trifolium subterraneum  kan finnas på eller beställas via Granngården/Lantmännen.

FRÅGA: Vår tomt ligger 2 'slipers-varv' upp från gatan. Där fanns förr en låg blandhäck av Berberis och ölandstok som vi inte gillade och tog bort. Vi har pendlat mellan olika sorter som svart aronia och måbär, men har kommit fram till att vi skulle vilja ha en barrhäck. Häcken blir 18 m lång och bör inte bli högre än/kunna klippas till ca 100-120 cm höjd. Det är risk för att en hel del snö kan hamna på  häcken under vintern eftersom gatan plogas av kommunen. Hur mycket snötyngd tål t ex idegran? Kan den tuktas till vår önskade höjd? Hur många plantor bör  vi sätta per meter för att få en 'hel' häck? Andra förslag? Vi bor i Hälsingland, men efter kusten så vi räknas som zon IV. 
SVAR: Det finns flera idegranssorter som borde passa för era förhållanden, härdiga sorter som inte blir så höga. T ex Taxus cuspidata 'Green Mountain' eller Taxus x media 'Farmen' , 'Hillii' och 'Stricta Viridis'. Men för vinterns snötryck är det nog nödvändigt att binda upp häcken på något sätt, t ex sätta linor utmed häcken så den inte kan lägga sig ned. Försök också att skaka av snön. Det finns nog ingen barrhäck som klarar större snötyngder utom lärk som ju tappar sina barr över vintern. Lärk är annars mycket trevlig och vacker som häck. Den är  härdig och kan beskäras hårt och hållas smal.

FRÅGA: Min gräsmatta är invaderad av 'pyttor' eller 'tusenskönor' (små prästkragar).
Dess bladverk kväver gräset. Finns det ett bra sätt att få bort dessa 'vackra' blommor?
SVAR: Min personliga åsikt är att tusenskönan mer förskönar än förfular gräsmattan. Men vill du ändå utrota dem så är det enda miljövänliga alternativet antingen att rensa för hand eller gräva bort de fläckar där tusenskönan breder ut sig och så nytt gräs. Annars är det enda säkra sättet att ta död på dem att använda ett systemiskt ogräsgift som dödar örter med rot och allt men inte skadar gräs t ex Stroller Kombi. Det innehåller bl a MCPA som är en fenoxisyra och inte ekologiskt försvarbar som jag ser det. Det är också anledningen till att Kemikalieinspektionen kommer att förbjuda denna inom en snar framtid.

FRÅGA: Hur lång tid tar det för en sibirisk ärtbuske att växa till sig? Hur hög och bred blir den som häck?
SVAR: Räkna med att det tar ca 4 år innan den nått en höjd på ca 1-1.20 m om du utgått från häckplantor. Det beror på att man bara bör låta häcken växa till med 20-25 cm per år för att bli riktigt tät. Häcken kan bli ända upp till 3 m och drygt 1 m bred, men det beror helt på hur hårt man tuktar den. Normalt håller man den 1-1.5 m hög och 50-60 cm bred.

FRÅGA: Har i år inköpt mina första småplantor av änglatrumpet. Nu har de börjat växa till sig i sina krukor. Jag har haft dom ute på förstukvisten i söderläge, men i skydd för det direkta solljuset. Nu undrar jag hur jag ska gå vidare med mina kära plantor för att de ska kunna bli så där underbara som man ser på alla bilder. Kan de stå i söderläge i direkt solsken, eller ska de helst stå lite skuggigt? Har förstått att de ska stå i ett skyddat läge för vinden. 
SVAR: Änglatrumpeten trivs allra bäst i skyddat och soligt läge. Ge den ordentligt stor kruka så att den inte torkar ut så lätt. Den behöver mycket vatten och näring. Om den lider av torka eller näringsbrist gulnar bladen och trillar av men även om den tappar en del blad brukar den ändå kunna blomma. På en liten planta som behöver växa till sig kan blomningen komma ganska sent på hösten.

Frågor inlagda 25 juni 2002

FRÅGA: När är bästa tiden att beskära en bergtall?
SVAR: Bästa tiden för kraftigare beskärning är nu på våren innan de börjar växa eller i augusti september när de avslutat sin tillväxt. Annars är det bästa sättet att hålla tillbaka bergtallen att hela tiden knipsa bort toppskottet på alla grenar. Det görs i början på juli.

FRÅGA: Jag har två vackra men alltför höga hängbjörkar, ca 10 m, som skymmer och skuggar vårt hus. Jag vill gärna ha dem kvar men i mindre format. Kan man såga och i så fall är och hur?
SVAR: Björken tillhör de träd som blöder och ska därför beskäras på sensommaren - hösten, augusti - november rekommenderas i litteraturen. Själv anser jag aldrig att det är lyckat att beskära björkar om man inte formklippt dem som unga. Svårigheten är att beskära en björk så det blir snyggt eftersom den har ganska svag återväxt på äldre träd. Jag skulle råda dig att ta kontakt med någon fackman inom trädvård/trädbeskärning för att få hjälp.

FRÅGA: Varför rakar mina perenner alltid i höjden med höga glesa flockar som resultat? Det gäller framföralt riddarsporre och stormhatt. De växer framför husväggar i full sol större delen av dagen. Stugan ligger på en nordsluttning och är omgiven av skog. Gödslar med kompostjord och då och då utspädd urin. Även en knytnäve blåkorn i början av året. För mycket kväve? Eller sträcker sig perennerna ändå efter solen på grund av träden i närheten? De verkar i alla fall trivas på platsen eftersom de förökar sig enormt genom självsådd.
SVAR: Det låter som om de har det lite för bra med både kompost, urin och blåkorn. Hoppa över blåkornet om du fortsätter att använda urin som ju är mer miljövänligt. Det finns också naturliga skillnader mellan olika sorter av samma växtslag. Många äldre sorter av riddarsporre och stormhatt blir normalt högre än nyare sorter som förädlats för att bli mer lågväxande. Läget där växterna står har också betydelse så en del av förklaringen finns nog också i att skogen runtom gör att de sträcker på sig. Jag har också en känsla av att ju längre norrut man kommer desto mer högväxta blir många perenner.

FRÅGA: Jag har en brudspireahäck som är 27 år gammal, ca.1.80 m hög, som börjar bli gles och har  mycket torra grenar. Hur gör jag för att föryngra den, måste jag klippa den ända ner och i så fall hur långt från backen och när. Ska jag gödsla den i samband med klippningen? 
SVAR: En så gammal brudspireahäck kan vara svår att föryngra. Brudspirea är känslig för alltför kraftig beskärning. Att klippa ner den helt är inte att rekommendera. Däremot kan den glesas ur/gallras efter blomningen. Ta bort döda och mycket gamla grenar och låt yngre grenar vara kvar. De äldsta grenarna är oftast de som ser mest risiga ut. Det är förstås besvärligare än att kapa ner allt. Är häcken väldigt lång kanske man får dela upp det på flera år. Om du väljer att chansa på en radikal beskärning ska häcken klippas ner till ca 20-30 cm. Den beskärningen görs på vårvintern.

FRÅGA: Min nyplanterade friväxande buskhäck har tydligen hararna upptäckt i vinter. Finns det något miljövänligt "husknep" mot harangrepp, typ pudra på marken runt om eller smeta på grenarna?  
SVAR: Det medel som jag tycker hittills fungerat bäst både mot hare och rådjur (som det är gott om) är ett medel som heter Halt Viltstopp och tillverkas av Bayer. Finns bl a på Coop Forum. Det finns också ett nytt medel som heter Revira, ett  granulat som strös ut runt tomten. Det har jag själv inte testat ännu. Säljs av Biotek AB i Halmstad, tel. 035 - 21 14 50

FRÅGA: Jag har en rosenmandel som planterades av husets förra ägare för 3-5 år sedan. Den står i norrläge, zon 3. Hur stort blir det som "fullvuxet" och hur lång tid tar det? Kan/Ska man klippa det och i så fall när? Är norrläge verkligen bra, vi funderar på att flytta det till "solsidan"? Om man vill flytta det, är det lagom tid att göra det nu, det har precis börjat synas mycket små knoppar? 
SVAR: En rosenmandel blir högst 2-2,5 m hög, inom 10 år. Rosenmandel är känslig för sjukdomen blom- och grentorka och håller sig friskast om de skott som blommat beskärs ganska hårt direkt efter blomningen. Skotten kortas in till 2-3 knoppar.
Rosenmandeln vill ha soligt och skyddat läge så en flytt till solsidan rekommenderas. Lämpligaste tidpunkten för omplantering är när växten invintrar på hösten. Se till att få med en rejäl rotklump, helst 50 cm i diameter och lika djupt om det går. Vattna ordentligt efter omplanteringen.

FRÅGA: Jag ska göra ett skolarbete om konstgödsel. När används konstgödsel? Hur påverkas miljön? Hur tillverkar man konstgödsel? Är den farlig för människor och djur, i såfall på vilket sätt?
SVAR: Konstgödsel används som snabb näring till växterna. Man kan likna det vid att vi äter vitaminpiller och kosttillskott istället för näringsriktig mat. De största mängderna används av yrkesodlare som inte odlar ekologiskt.
Miljön kan påverkas på olika sätt. Om man använder för mycket konstgödsel eller det regnar kraftigt efter att man gödslat kan näringen läcka ut i vattendrag, sjöar och hav och leda till övergödning och syrebrist i vattnet.
Konstgödseln kan också utarma jorden genom att den inte tillför några mullämnen som gör jorden bördig.
Konstgödsel tillverkas kemiskt i stora industrier och är en energikrävande process. Konstgödseln i sig är inte giftig eller skadlig men vissa medel kan om de används felaktigt vara frätande på växter. Även djur och människor som får gödsel på sig i koncentrerad form kan få frätskador.

FRÅGA: Har ett antal rönnspireor som driver mig till vansinne. Har bott här i 3 år och sliter varje år med skott som kommer upp överallt.  Finns det något sätt att få död på dom?
SVAR: Rönnspirean kan vara besvärlig med alla sina rotskott. Ett tips är att dra av barken på alla skott som kommer i stället för att rycka upp dem. Det kan svälta ut dem. Vill du helt ta död på plantorna? I så fall kanske ändå en punktbehandling med Round Up (eller motsvarande) är värt att pröva. Det är ett kemiskt medel som tas upp av bladen och transporteras till rötterna så att hela plantan dör. Observera att det är ett bekämpningsmedel som ska handhas med försiktighet. Var därför mycket noggrann så att inga andra växter i närheten träffas. Stryk eller pensla på medlet på bladen.

FRÅGA: Vi har ett träd, förmodligen fläder, som släpper ifrån sig något blött hela tiden. Det känns som om det regnar under det. Trädet har små gröna bär som växer i klasar som rönnbär ungefär. Vi har inte kunnat lista ut varifrån det kommer, ifrån bär, blad eller kvistar. Trädet  är fullt av löss.
SVAR:  Det blöta, kladdiga som droppar från flädern är helt säkert honungsdagg som bladlössen utsöndrar. Detta lägger sig också på bladen som till slut kan få en svart beläggning pga att en svamp som kallas sotdagg växer i honungsdaggen. Besvären blir du av med genom att bekämpa lössen med såplösning (1/2 dl såpa till en liter vatten), någon insektssåpa som finns i handeln eller genom att spruta träden med kraftig vattenstråle. Alla  behandlingar behöver upprepas eftersom det alltid finns ägg som klarar sig och kläcks till en ny
generation.

FRÅGA: Jag har hört att man kan bygga en hög mur av torvblock genom att först göra en form av t ex armeringsnät och sedan stapla torvblock i den. Det ska gå bra med t ex 2 m höga murar. Sedan kan växter växa i muren eller från marken och upp längs muren. Känner ni till detta och hur man gör? 
SVAR: Principen borde vara den samma som man ser i en del offentliga planteringar, på torg m m, med höga blomsterpelare. De är uppbyggda av nät och fyllda av torv/torvblock. Att tänka på i sammanhanget är växtval och  vatten/näringstillgång. Torvblocken i sig är kemiskt sura och ska man odla direkt i dessa så får man välja surjordsväxter. Alternativet är att i planteringsfickor fylla på med annan jord som är kalkad och gödslad. Den här typen av planteringar på höjden torkar också ut snabbt så man bör helst installera någon form av bevattning redan när man bygger upp muren, t ex låta en droppslang slingra uppifrån och ner mellan torvblocken.
Ett tips är att ta kontakt med Hasselfors Garden som säljer torvblock, de kanske har odlingsbeskrivning. E-post info@hasselforsgarden.se  tel. 0585 - 481 60 

FRÅGA: Jag har en kolonilott där jag odlar lök, morötter, potatis, rädisor och en del annat. Vad ska jag göra för att få bort parasiter som angriper rädisor direkt, lök, morötter och potatis tidig höst. Halva morotsskörden var bara att kassera, alla större potatisar också.  I våras analyserades jorden. Svaret var att det var bara att odla. Det är andra året som skörden blev förstörd.
SVAR: Tråkigt att du drabbats av så mycket skadegörare i dina odlingar. Utan att ha sett dina växter är det svårt att veta exakt vad som angripit växterna Men jag har mina misstankar och det har nog inte direkt med jorden att göra.

Skadegörare för skadegörare:
1. Rädisor drabbas lätt av jordloppor (små svarta skalbaggar med gul rand) så fort de kommit upp ur jorden. Prickar och hål i bladen. Unga plantor kan dö helt. Skydda sådden med fiberduk eller strö stenmjöl eller Algomin på plantorna så de blir lite dammiga. Det gillar inte jordloppan.
2. Morötterna har säkert angripits av morotsflugan, en av de vanligaste skadegörarna på morot. De gör gångar i rötterna som inte alltid syns på ytan. Leder lätt till att roten ruttnar. Morotsflugan lägger ägg vid rothalsen och larverna äter sig sedan in i roten. Tidiga angrepp ger plantor som vissnar. Säkrast är att skydda med fiberduk hela säsongen. Morotsflugan kan ha flera generationer. Odla inte på samma plats som förra året. Puppor kan överleva i jorden.
3. Både potatisen och löken har nog drabbats av svampsjukdomar: potatisen av bladmögel/brunröta och löken av lökbladmögel. I båda fallen finns risk att smittan finns kvar i jorden. Byt alltså odlingsplats varje år. Båda sjukdomarna kan också spridas med smittat utsäde. Köp endast kontrollerat utsäde.
Potatisbladmögel märks först som bruna fläckar på bladen och blasten vissnar ner på kort tid. På knölarna utvecklas bruna rötfläckar både på skalet och i knölen. Odla motståndskraftiga sorter t ex Appell, Asterix, Hertha, Matilda. Slå av blasten när du upptäcker de första angreppen. Det minskar risken att sporer sprids ner till knölarna.
4. Lökbladmöglet märks först som bleka, gulnande bladspetsar. Sen bildas avlånga eller runda ljusa fläckar av varierande storlek. I fuktig väderlek bildas en mer brunviolett beläggning. Var observant och ta bort angripna lökar så fort som möjligt.

En mycket bra bok om skadegörare i trädgården och vad man gör åt dem är ”Växtskydd i trädgård” av Maj-Lis Pettersson och Ingrid Åkesson, Natur& Kultur/LT:s förlag. Där kan man hitta det mesta man behöver veta. Den kan beställas genom Koloniträdgården. 

FRÅGA: Två somrar på raken (vår) har vår vinbärsbuske invaderats av svarta larver som äter upp busken på nolltid. Vi har handplockat odjuren, sprutat med såpvatten m m. Inget verkar hjälpa. Vad ska vi ta oss till och vad är det för larver? 
SVAR: Det är krusbärsstekelns larver som äter upp era vinbärsbuskar. Förebygg angrepp genom att lägga fiberduk eller annat täckande skynke, väl förankrat, under busken. Då hindras de nya steklarna att ta sig upp och lägga ägg i busken. Stekelns larver kryper nämligen ner i jorden när de ätit sig mätta. Där övervintrar de som puppor till nästa år då de färdiga steklarna kläcks. Att bearbeta jorden ytligt under busken på hösten har också viss motverkande effekt. Skulle nu ändå larverna dyka upp på busken i år igen, använd då fiberduken till att samla in larverna. Skaka busken kraftigt, då släpper larverna taget och ramlar ner på duken. Samla ihop dem, bränn eller trampa ihjäl dem.

Frågor inlagda 11 april 2002

FRÅGA: Jag skulle behöva tips för att bli av med mullvad och sork. 
SVAR: Det säkraste sättet att bli av med sorkarna är att försöka fånga in dem. Det finns några olika modeller av sorkfällor på marknaden. Jag vet inte om det är någon större skillnad på effekten hos modellerna. Fällorna måste betas med något som lockar till sig sorkarna, t ex morot eller potatis. Sedan gäller det att hitta sorkgångarnas öppning, stoppa ner fällan i gången och lägga en bräda eller något över. Det måste vara mörkt men inte tätt för att sorken ska lockas till fällan. Fällan måste vittjas varje dag.
   Andra alternativ är de sorkskrämmor som också finns i handeln och avger antingen irriterande ljud (för sorkar, inte människor), eller vibrationer som skrämmer bort sorken. Men nackdelen med dessa är att sorken bara flyttar någon annanstans. Några tillåtna kemiska medel finns inte idag vad jag vet. Nelsons har ett växtextrakt som kallas Bio-Stop som ska ha avskräckande verkan.
   Vissa typer av blomsterlökar (bl a Allium) har också en avskräckande effekt på sork men är oftast en både lokal och tillfällig lösning. Det kan hålla sorkar borta från växter man är speciellt rädd om men man kan ju inte sätta lök i hela trädgården.
   Mullvaden är inte lika allvarlig skadegörare som sorken eftersom den är rovdjur (daggmaskar, larver, insekter) och inte direkt äter växter. Men genom sitt gångsystem kan den naturligtvis ändå ställa till en del skada genom att underminera jorden och förfula gräsmattor m m. I handeln finns mullvadsfällor och s k mullvadskulor som ska ha avskräckande effekt.
   Både mullvad och sork kan gasas ihjäl med avgaser från bil, moped, gräsklippare el dyl. Men det är ingen speciellt miljövänlig metod och man måste vara helt säker på att gångarna är på en begränsad yta och alla hål där gasen kan sippra ut är igentäppta. Dessutom livsfarligt att inandas och explosionsrisk om gasen tränger in i byggnader.
   En utförligare beskrivning av sorkar, mullvadar och deras bekämpning kan du hitta i Faktablad om växtskydd nr 89 och 146 från Sveriges Lantbruksuniversitet, kan beställas på tel 018 - 67 11 00 och kostar ca 20 kr.

FRÅGA: För drygt 30 år sedan planterade jag två enbuskar som är träd idag. Jag har knutit ihop dem under årens lopp för att de inte ska bli så vida. Nu i vinter har en böjt sig och fick då stöd av uteplatsen Jag har försökt ta bort den tunga snön. Nu har det varit milt en tid och enen är fortfarande böjd. Ska jag ta bort den? Och hur går det då med den som står intill och inte har böjt sig och är något högre? 
SVAR: Jag tror inte alls du behöver ta bort din en. Enar är sega så den borde gå att böja tillbaka. Försök att staga/binda upp den igen steg för steg när det är blidväder (när det är fruset kan du knäcka den). Helst skulle du spänna upp den med en lina som du fäster i en påle så enen kan spännas upp undan för undan men det kan vara svårt att slå ner en påle i jorden nu. Du kanske har något annat att fästa i närheten. Låt den stå uppspänd över sommaren så har den säkert stadgat sig.

FRÅGA: Min 20 meter långa och gamla häckoxbär mår dåligt. Då vi flyttade in i huset för 4 år sedan var den hög, risig och gles i nedre delen. För 2 år sedan radikalklippte vi den och den stack om med ny frisk grönska hela förra säsongen upp till ca ½ meter. Gödslade en gång med NPK. Klippte den på nytt i topparna i april i år. Nu är halva häcken intorkad och livlös. Det är framförallt de delar som står i solen som skadats. De som står i skugga är närmast opåverkade. I de delar som dött finns fräsch grönska i de marknära delarna. De döda grenarna har spruckit i barken och när man skrapar bort barken finns mörka fläckar. Vad är detta? Vad göra?
   Tilläggas kan att över häcken tornar grannens inte så friska Alm - (Almsjuka!). Ett Körsbärsträd är lätt angripet av Monilia men det har jag lyckats begränsa med urklippning. 
SVAR: Oxbär är känslig för växlande temperaturer på vintern och med de varierande vintrar vi haft de senaste åren kan nog mycket av skadorna skyllas på frostskador. Och de symtom du beskriver är typiska för frostskador på just oxbär. Det förklarar också varför skadorna är kraftigast där det är mest soligt, där växlar temperaturerna mellan dag och natt som mest. Oxbär är också känslig för dåligt dränerad och tät jord där skadorna brukar märkas först. Det kan räcka med att klippa ner plantorna helt och låta dem skjuta nya skott eftersom roten oftast är intakt. Men en risk finns att skadade plantor också är angripna av rödvårtsjuka som syns som små orange prickar på skadade och döda grenar. Sådana plantor tas bort helt. Ett alternativ är att ersätta oxbär med aronia som är betydligt mindre känslig och påminner mycket om oxbär.

FRÅGA: Vi ska sätta ny häck på vår radhusgavel. Häcken ligger öst om huset, halva längden har sol hela dan, andra halvan skugga utom tidig morgon. Helst skulle vi vilja göra en lite livfullare häck än att använda samma art 25 meter i rad. Thuja har vi tänkt som "stommen". Men det finns olika sorter. Är det något man bör tänka på i valet av sort?
SVAR: Sorterna Fastigiata och Smaragd är lämpliga. Brabant blir alldeles för stor med tiden.
   'Smaragd' håller sig smal och blir inte alltför hög. Den blir också tät och får en fin form. Färgen är vackert smaragdgrön. Alla tujor tål beskärning, både på höjd och bredd, men snyggast blir det om man gör det successivt och inte behöver ta till drastiska åtgärder när de vuxit sig för stora. Välj absolut inte 'Brabant', den blir alldeles för stor och måste i så fall tuktas hårt redan från början och regelbundet även fortsättningsvis.

FRÅGA: Vi vill blanda upp med andra buskar/träd, helst utan att det blir för gluggigt.
SVAR: Några olika förslag beroende på om ni tänker er klippt eller friväxande häck: buskförslag friväxande häck, efter tidighet (blanda inte för många olika): forsythia, brudspirea, häggmispel, bukettapel (Malus sargentii), aronia, buskrosor, paradisbuske (Kolkwitzia), prakttry (Weigela) klippt häck: aronia, oxel, liguster, måbär.

FRÅGA: Vi önskar förslag på klätterväxter till spaljé, som blir rätt fylligt och inte kräver minutiös skötsel, under sommaren. Blommor vore trevligt.
SVAR: Blommande: bokharabinda, klätterhortensia, skogsklematis (Clematis vitalba "Summer Snow"). Grön: Pipranka, vildvin (vackra höstfärger).

FRÅGA: Vad ska man tänka på när man har bort en gammal häck?
SVAR: Se till att få bort så mycket rötter som möjligt och allt rotogräs. Bearbeta jorden ner till 30-40 cm djup och ca 50 cm bredd. Jordförbättra med kompost, torvmull eller liknande som luckrar och höjer mullhalten i jorden. Grundgödsla med stallgödsel eller hönsgödsel (bara vid vårplantering) några veckor före plantering. Vid höstplantering gödslas på våren.

FRÅGA: När jag var liten flicka och bodde på Åland så hade min mormor "Rosenpotatis". Jag har sökt i flera år utan att få tag i den. Nu är det snart dags att sätta potatis, vet ni var jag kan få tag i den? Bor i Gustavsberg, Stockholm. 
SVAR: Var rosenpotatisen rosa/röd i skalet? I så fall är det förmodligen ett lokalt namn på någon av alla de gamla rödskaliga sorter som funnits men som sällan går att få tag på i handeln idag. De som kan veta något är Nordiska Genbanken, 040- 46 17 90, som har till uppgift att bevara gamla sorter. Ibland kan man få eller köpa några enstaka knölar därifrån om de har överskott. Den sort i handeln som påminner om dessa gamla sorter är sorten Silla, en rosaskalig, frisk och god sort.

Frågor inlagda 20 februari 2002

FRÅGA: Är det möjligt att flytta ett plommonträd som planterades för sex år sedan? Det har hittills aldrig blommat och det står ganska så grunt, ca en halv meter innan det kommer berg. Trädet kommer istället att planteras i gammal åkermark vilket är både djupare och förhoppningsvis mer näringsrik jord. Undrar också om det går att flytta rhodendendronbuskar som planterades för ca 5 år sedan? De ska egentligen bli 1,5-2 meter när de är färdigvuxna men det är ju en bra bit kvar. När är det bäst att flytta dessa i så fall? 
SVAR: Det mesta går att flytta bara man tar med tillräckligt stor jordklump. När det gäller plommonträdet som står grunt skulle jag tänka mig att rotsystemet är ganska utbrett vid det här laget. Du skriver inget om hur stor kronan är men om du kan få med en jordskiva lika bred i diameter som kronan är det utmärkt. Men det kanske är helt orealistiskt. Med 80-100 cm i diameter är det bra.

Har du möjlighet att vänta med flytten till hösten eller nästa vår är det allra säkrast. Då förbereder du flytten genom att rotbeskära växterna nu i vår. Gräv en kanal (ett spadtag bred) i en ring runt trädet/buskarna minst 40 cm ut från stammen och så djupt du kan för berget. I kanalen fyller du sedan planteringsjord. Då kommer nya rötter att växa ut där i sommar. Till hösten eller nästa vår flyttar du trädet genom att gräva loss det utanför planteringsjorden. Då får du en planta med nya friska rötter som lättare etablerar sig på den nya platsen.

FRÅGA: Jag har en underbar vinranka som växer mot en södervägg (typ Labruska, Stockholm). Den är 3-4 år gammal och har i år gett en stor skörd. Läste att man ska kapa nya skott. När jag gjorde detta rasade en del grenar ner. Ska jag klippa av dem? 

SVAR: Det viktiga på en vinplanta är att välja ut några huvudrankor, 2-4 st beroende på vilket utrymme man har och hur man binder upp dem. Dessa låter man växa till med ca 50-60 cm per år. Alla sidoskott från dessa huvudrankor kortas in över två blad. Sidoskott som sitter tätare än ca 25 cm gallras bort helt. Inkortning av huvudrankornas årstillväxt och sidoskotten görs på hösten, senast i november. Sidoskotten beskärs även en gång under säsongen. Bra illustrationer finns i "Nya beskärningsboken" som just kommit ut på LTs förlag.

FRÅGA: Jag undrar vad ett körsbärsträd är gjort av? Alltså vilken träsort har den? Det finns ju olika slags träsorter.. Jag har ett skolarbete om detta, har tittat i böcker och uppslagsverk, men jag hittar inget svar på min fråga. 

SVAR: Ett körsbärsträd är ett körsbärsträd, alltså en egen träsort. Men riktigt så enkelt är det inte för det finns både sötkörsbär och surkörsbär och botaniskt sett så är det två olika arter men av samma släkte. Sötkörsbär heter Prunus avium och surkörsbär Prunus cerasus på latin.

FRÅGA: Jag har en gammal rhododendron (30 år) som blivit allt för stor. Den växer över en trädgårdsgång. Vad gör jag? Kan jag tukta den eller klippa ner den helt? Växer den upp igen?
SVAR: Det går faktiskt att beskära rhododendron ganska hårt om den blivit alltför stor eller blivit kal nertill. Så här skriver man i Beskärningsboken (Vollbrecht m fl, LTs förlag):

"Korta in grenarna intill en sidogren. Försök att klippa på ungefär samma höjd ovan marken, det är viktigt att busken får behålla sin naturliga form. En förutsättning för att en hård beskärning skall lyckas är att plantan trivs på sin plats och är i god växt. All beskärning bör göras under vårvintern".

FRÅGA: Ska jag klippa ner min kaprifol och i så fall hur mycket ska då återstå efter klippningen? 
SVAR: Kaprifolen beskärs när den börjar bli alltför risig, stor eller kal nedtill. Den kan då föryngras genom att skäras ner till ca 1meter ovan mark på vårvintern. Annars behövs endast lättare beskärning genom att man gallrar där det blir alltför tätt och tar bort torra, döda skott.

FRÅGA: Ska jag klippa ner min Clematis och i så fall med hur mycket? 
SVAR: När det gäller beskärning av klematis är det lite knepigare med beskärningen eftersom det beror på vilken art av klematis man har. Har man någon av de tåligaste som alp-, gull- eller skogsklematis sköts de på ungefär samma sätt som kaprifol alltså klipps ner när de börjar bli för risiga. Av mer storblommiga arter gäller att arter som blommar på årsskott kan beskäras hårdare än de som blommar på äldre grenar. De som blommar på årsskotten blommar rikligast om de varje vår (när frostrisken är över) skärs ner till 1-2 bladpar över förra årets beskärningspunkt. Arter som blommar på fjolårsskott beskärs endast vid behov och så lindrigt som möjligt på våren. Viss gallring kan även göras på sommaren

FRÅGA: Jag har i höst fått besök av en sork, som ätit sig igenom min gräsmatta och plantering. Förmodligen finns den kvar, för jag har inte vidtagit några åtgärder; det är svårt att veta vilket sätt som är mest effektivt för att bli av med den. Det tar emot att döda den, för att jag vill ha mina lökar ifred....Men...Min FRÅGA är: Jag köpte massor med tulpanlökar i höst, men har inte velat plantera ut dessa. Hur länge är de planteringsdugliga? Om jag nu blir av med sorken innan våren-sommaren, när ska jag plantera tulpanlökarna? Kan jag göra det före hösten? 

SVAR: Gunborg Mattsson, blomsterlöksexpert, säger att på ett eller annat sätt måste de planteras nu. Plantera dem i kruka täckt med sorksäkert nät som du antingen gräver ner i trädgården eller ställer intill husväggen och täcker med löv. Har du utrymme i kallgarage eller förråd så går det också bra. Det gör inget om det blir några minusgrader men linda in krukorna med mattor eller liknande om det blir långa köldperioder.

FRÅGA: Går det att så daglilja från frö? Finns det frö att köpa? Överallt står det ju annars att den förökas genom delning.

SVAR: Visst går det att fröså daglilja, men det kan dröja ganska många år innan den har växt till sig så att den blommar. Dessutom gror fröna ganska oregelbundet, men ge inte upp för den skull. Skojigt med frösådd daglilja är att man kan få en variation i både blomfärg och form. Några fröfirmor, bl a Mr Fothergill's och UNWIN, säljer frö till daglilja - om man inte väljer att ta frö från de egna plantorna.

Frågor inlagda 2 december -01

FRÅGA: Jag och mina grannar har råttor i trädgården. Hur kan vi minimera antalet råttor eftersom det ska vara rätt lönlöst att bli av med dem? Min FRÅGA är nu min kompost och ett antal komposter på området som är gjutna i marken ca 160 x 140 cm.
Jag har fått ett tips om att allt som kommer från köket inte ska komposteras, för att inte "mata" råttorna (kaffesump, morots- och potatisskal, och äggskal). Är det bara till att köpa en varmkompost???

SVAR: Har ni råttor på området rekommenderar jag er att skaffa varmkompost. De är konstruerade så att de ska vara helt skadedjurssäkra. Reglerna är också sådana att hushållsavfall ska komposteras i slutna behållare. Potatisskal, morotsblast m m är gränsfall eftersom dessa lika väl är trädgårdsavfall och inte heller det som i första hand lockar råttorna. Komposterar man däremot äggskal, ost och andra mjölkprodukter samt mer animaliska rester från köket gäller reglerna om sluten behållare. Och eftersom ni har problem med råttor så är nog enda sättet att hålla dem borta att välja varmkompost, alternativt att göra helt råttsäkra lock till de gjutna komposterna. Obs! råttor kan ta sig genom springor som är 7 mm. Några lufthål med nät måste finnas på locket så att det kommer luft in i komposten.

FRÅGA: Vi har ett cirka 15 år gammalt äppelträd, Oranie. Den blommar rikligt, men släpper karten när de är cirka 2-3 cm stora. Så gott som varje år! Vi hittar inga skadedjur eller annat synligt fel. Vad kan det bero på?
SVAR: Det låter lite oförklarligt vad kartfallet skulle bero på. I ett område som Tanto borde det ju inte vara brist på pollinerare som annars kan var en orsak till kartfall. I år har det ju varit ett år av rönnbärsmal igen, som leder till för tidigt kartfall, Men då syns tydliga fläckar/ingångshål på skalet och gångar i frukten. Och vad jag förstår har problemet funnits i flera år även när det inte varit ett rönnbärsmalsår.

Möjligen kan trädet så mycket skyddat och gynnsamt till och i ett bra klimat där i Tanto. Då kan trädet blomma så tidigt att det inte finns några bin i farten. En annan förklaring kan vara några kalla nätter som gör att blommorna fryser. Då kan de fortfarande börja bilda kart men eftersom de inte är pollinerade kan karten inte utvecklas och faller av. Finns det bikupor i närheten kan de förbättra pollineringen avsevärt. Är inte trädet alltför stort kan man hänga fiberduk över om det är risk för kalla nätter under blomningen. Duken håller kvar värmen i trädkronan.

FRÅGA: Jag har ett köksväxtland på 85 kvm samt två äppelträd, fyra bärbuskar, ca 15 m hallonhäck och några tomatplantor vid söderväggen på min kolonistuga. Jag komposterar växtrester, hushållsavfall blandat med strimlat papper i rätt stor mängd. Jorden runt stugan är styv lera.

Problemet är att få tag i gödsel eftersom jag inte har bil. Men jag tänkte på min ca 150 kvm stora gräsmatta som till stor del består av vitklöver. Räcker det som gödsel om jag krattar av den efter handgräsklipparklippning? Kan jag kratta ihop klippet efter varje klippning utan att gräsmattan utarmas. Jag odlar ekologiskt, fyraårig växtföljd med baljväxter, kål, purjo, potatis sallat och rotfrukter, och vill fortsätta med det. Innehåller vanligt blekt skrivpapper några skadliga ämnen?

SVAR: Du verkar vara på god väg till att vara självförsörjande med näringsämnen till växterna. Det du skulle behöva komplettera med är en yta med gröngödslingsväxter i köksväxtlandet som du odlar enbart för att gödsla jorden och som du även kan slå av och använda som täckmaterial. En lämplig gröda är t ex subklöver.

Gräsmattan kommer att utarmas om du alltid för bort klippet. Antingen låter du klippet ligga kvar ungefär var tredje gång eller så kompletterar du förlusten med att vattna gräsmattan med utspädd urin, 1:10.

Vanligt vitt skrivpapper ska inte innehålla några skadliga ämnen om det är miljömärkt. Har du alltför stor mängd papper i komposten i förhållande till det gröna avfallet kan dock komposten bli ganska näringsfattig. I en kompost behövs både kolrikt och kväverikt material. Papper, löv ris m m är kolrikt och gröna växtrester, hushållsavfall, gräsklipp, urin mm är kväverikt. För en rätt balans behövs ungefär 1/3 kolrikt och 2/3 kväverikt material.

FRÅGA: Vad ska vi sätta som häck i stugan? Vägen plogas ganska hårt på vintern och häcken står nära vägen, så den kommer att vara utsatt, tror vi. Häck eller höga perenner, men vad i så fall? Vi har fått förslag på allt från måbär, snöbär, plymspirea, flockel, klockruta, perenna solrosor, stånds av olika slag, men vi har inte riktigt fastnat för någon av dessa. Vi vill att häcken ska vara fin under halva juni och framåt, stadig, inte så mörk, inga taggar, inget som sprider sig lavinartat, men gärna minst 150 cm hög på sikt. Vi har syrener, spireor, perenner, björkar och granskog i övrigt. Från början hade vi tänkt oss klippt Aronia, men förutom plogningsproblemet vet jag inte heller hur råttsäker den är? Diket är redan grävt, men som det känns nu blir det snart ett staket som kommer att rota sig, eftersom det är ovanligt bra jord under. Det är i söderläge och ganska öppet, men det blåser inte särskilt mycket där. Zon 5.

Vad kan man sätta i en mycket brant slänt bakom stugan (norr)? Krypölandstok, krypoxbär har jag fått förslag på. Finns det något bättre? Vilket avstånd bör man ha mellan plantorna i så fall? Kan man sätta marktäckare mellan tills de blir större, för att inte jorden ska regna ner eller bör man plantera i nät, som klipps hål i? Var köps i så fall sådant nät?

SVAR: Sibirisk ärtbuske är en mycket tålig och härdig häck, vacker både som klippt och friväxande. Eller varför inte pröva sibirisk lärk, barrväxt som tappar barren på vintern. Den har vacker skir grönska på våren och gul höstfärg. Används som klippt häck som kan hållas mycket smal. Ett annat alternativ är att sätta ett staket och plantera klätterväxter som får välla över t ex vildvin eller humle. En och annan klematis eller kaprifol kan också blandas in.

Så till slänten. Krypoxbär är ett bra alternativ, men se till att få sorten 'Eichholz' som är härdig till zon V. Krypölandstok blir sällan tät och ser lätt risig ut. Är det en stor yta som ska planteras kan ni också varva med lite barrväxter t ex sävenbom 'Tamariscifolia' eller amerikansk krypen 'Glauca'. Plantavstånd beror på sort, FRÅGA i plantskolan. Säkraste sättet att hålla jorden på plats, om slänten är mycket brant, är att plantera i någon typ av markduk. Sådan finns i välsorterade gardencenter eller på byggmarknader. Ett bättre alternativ är att terrassera slänten för att få lite planare planteringsytor. Bra marktäckare är vintergröna, skuggröna, myskmadra, revsuga, nävor, lungört, praktbrunört.

FRÅGA: Jag har en stor ca sex år gammal hösthortensia jag skulle vilja flytta, men vet inte hur och när. Den är så stor att den inte klarar sin egen blomning. När det regnar blir det för mycket vikt på grenarna/blommorna så att den lägger sig. Kan jag flytta, hur och när och ska jag då klippa ner den?

SVAR: Du kan flytta hortensian antingen sent i höst, när den blommat över och fällt bladen eller tidigt i vår så fort du kommer ner i jorden. Se till att få med så stor jordklump som möjligt. I båda fallen klipper du ner busken ganska kraftigt. Hortensian blommar ju på årsskott och ska normalt beskäras kraftigt på senvintern, man klipper av upp till 2/3 av årsskotten.

FRÅGA: Hur vinterförvarar jag morötter på bästa sätt?

SVAR: Förvara dem i ett kallförråd som håller 0° C eller strax över. De kan ligga löst eller i lådor eller säckar. Har du inte tillgång till detta är bästa förvaringen i lådor eller hinkar med lätt fuktig sand och så svalt som möjligt.

Frågor inlagda 12 september -01

FRÅGA: Är Algomin bra potatisgödsel, vilken sort i så fall (bara lite kväve till potatis har jag hört?
SVAR: Nej, Algomin är inte det bästa till potatis eftersom den är för kalkrik och potatis gillar inte för kalkrik jord. Den får lättare skorv då. Vanlig väl brunnen kogödsel går bra till potatis. Den är inte speciellt kväverik men rik på kalium som potatis vill ha. Det finns också speciell potatisgödsel att köpa (konstgödsel).

FRÅGA: Finns det något billigt sätt att mäta jordens beskaffenhet och behov?
SVAR: Det billigaste sättet att lära känna sin jord är bl a genom att studera jorden och vilka ogräs som trivs och vilka andra växter som går bra.
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gett ut en liten bok som heter Lär känna din jord. Den beskriver en metod att studera jorden som kallas för spaddiagnos. Kan beställas från SLU, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Box 7043, 75 007 Uppsala. Tel 018-67 29 12.
    Annars kan det i längden vara värt att kosta på en trädgårdsanalys. En billig och bra analys får man från HS-Miljölab, Flottiljv 18, 392 41 Kalmar (355 kr). Då får man reda på jordart, mullhalt, pH och de viktigaste näringsämnena. Rekommendationer för gödsling medföljer. Ange om du odlar ekologiskt så att de i så fall rekommenderar sådana gödselmedel. Du kan också få en provpåse från dem med instruktioner för analysen.

FRÅGA: Vi har köpt en kolonilott med en mycket vanskött trädgård. Det stora problemet är bl a häckarna. Två frågor: Vi har tre "bollar" av idegran som står på rad och som har helt olika storlek och form. Kan man klippa dem så rejält att de blir någorlunda lika?
   Det andra är en ligusterhäck som i många år plågats av ett stort träd som stått för nära. Häcken ser svart och död ut på insidan men är fin på utsidan. Har läst att vissa häckar kan klippas en sida i taget och att de sedan bryter nya kvistar. Är liguster en sådan häck? Och i så fall, hur långt från stammen ska man klippa? Kan man göra det i juni?
SVAR: Idegran är en av få barrväxter som tål hård beskärning. Men den ska beskäras antingen före eller efter vegetationsperioden, alltså tidigt på våren eller på hösten.
    Liguster tål också hård beskärning. Metoden att klippa en sida i taget är ett sätt att slippa få det helt kalt runt lotten och det kan man lyckas med om man gör det sen vinter eller tidig vår. Då klipps häcken in till halv bredd och ner till ca 20-25 cm. Nästa eller nästnästa år klipps andra sidan ner. Snyggast tror jag ändå att häcken blir med en radikal föryngring (nedklippning till 20-25 cm) av hela häcken nästa vårvinter. En gammal etablerad häck växer till ganska snabbt igen även om det blir lite kalt första sommaren.

FRÅGA: I höstas planterade vi en bokhäck (Fagus sylvatica) och under vårvintern gjorde vi det man visst inte får göra. Vi klippte ner den till ca 20 cm. Har nu läst överallt att man inte får klippa toppen innan den nått full höjd. Vad kommer nu att hända? Är det bara att gräva upp och slänga?
SVAR: Nejdå, hoppet är inte helt ute. Det kräver bara lite mer jobb och tar lite mer tid till färdig häck. Det ni måste göra nu är att välja ut någon av de sidogrenar som kommer (den kraftigaste) på varje planta som får bli ny huvudstam. Men för att den ska växa uppåt och bli något sånär rak behöver den stöd. Så det behövs en bambupinne eller liknande vid varje planta.
    Vad som händer när man klipper av toppen på bok är att tillväxten på höjden stannar och de sidogrenar som kommer får ett kraftigt vågrätt växtsätt som gör att häcken bara breder ut sig i sidled. Men genom att styra en gren till ny topp finns ändå hopp om att den ska kunna bli en häck så småningom. Den nya toppen ska inte klippas förrän ni fått önskad höjd på häcken. Sidogrenarna klipps dock in allteftersom för att häcken ska bli tät och fin.

FRÅGA: Har en oxbär häck som blivit angripen av rödvårtesjukan, jag har nu klippt ner den till ca hälften och försökt att få bort angreppen, men i höst tänkte jag klippa ner den helt, är detta rätt eller har ni andra förslag?
SVAR: Klipp ner till ca 15 cm i höst efter att löven fallit. Rensa upp bland stubbarna så att du får bort alla med rödvårtsjuka. Det är ingen 100%-ig garanti för att du blir av med rödvårtsjukan eftersom häckoxbär är speciellt känsliga, särskilt om de växer på lite tyngre jordar. Var observant på de nya skotten till våren så att skott som vissnar/ torkar genast tas bort. Gödsla med Biobalans som är ett gödselmedel med inblandning av en nyttosvamp (Trichoderma) som har viss hämmande verkan på sjukdomssvampar. Om inget hjälper återstår att byta ut häcken mot något tåligare. Aronia är en bra ersättare för häckoxbär. Den har liknande bladverk och vacker höstfärg.

FRÅGA: Jag tror att jag har en dillpion i min trädgård. Kan jag flytta den till en annan rabatt, när i så fall? Går den att dela? Kan man ta frön från den och hur gör man med frökapslarna?
SVAR: Alla pioner är lite känsliga för förflyttning. Men vid rätt tidpunkt och med en rejäl jordklump brukar det gå bra. Däremot är det inte säkert att den blommar nästa år. Bästa tiden att flytta är på sensommaren. Det går också bra att dela pionen i samband med flytten. Den har en förgrenad jordstam som man bryter isär. När man delar stör man förstås roten mer än om man bar flyttar och risken finns att det tar längre tid för den att hämta sig.
    Dillpion kan fröförökas men sätter inte alltid utvecklade frön. Fröna är stora och svarta och skördas när fröskidan är helt brun och mogen. Passa den så att skidan inte hinner spricka, för då trillar fröna ut. Fröna gror bäst om de sås genast men kan ändå ta 1-2 år på sig att gro. Så det gäller att väl märka ut såplatsen.

FRÅGA: Vad gör man när man har massor med tistel i potatislandet trots att man försökt dra upp dem med rötterna och även provat med salt???

SVAR: Tistlar har tyvärr mycket djupa rötter så det hjälper inte på kort sikt att bara rycka upp skotten som kommer. Naturligtvis hjälper det så småningom eftersom rötterna till slut utarmas om man hela tiden tar bort det gröna. Men det kan ta många år. Det effektivaste sättet att bli av med dem är att kväva dem med svart plast, markduk eller presenning som bör ligga på helst två säsonger. Du kan passa på att odla jordgubbar samtidigt eftersom de kan planteras i små hål (kryss-snitt) i plasten. Lägg droppslang under plasten så plantorna får vatten eller använd markduk som släpper igenom vatten.

Frågor inlagda 27 juni -01

FRÅGA: Hur förökar man Rhododendron?
SVAR: Rhododendron kan förökas med både frö, sticklingar, avläggare och ympning. Med fröförökning vet man aldrig vad man får för sort medan de andra förökningssätten ger samma sort. Det finns en bra bok om Rhododendron som har utförliga beskrivningar av förökningsmetoder: 'Rhododendron för svenska trädgårdar' av Kirsten Lindqvist, Raben&Sjögren, 1990. Den borde gå att låna på bibliotek.

FRÅGA: Varje vår har jag behov av att bli av med vedaska som blivit resultatet av eldning av sådant som inte går att kompostera. Jag vill ju helst göda med askan - vilka växter klarar av och mår bra av den?
SVAR: Vedaska är rik på kalium och många spårämnen som är bra för växterna. Bl a är vedaska bra för fruktträd och bärbuskar, även rosor och andra kalkälskande växter kan få en giva. Strö aldrig mer än ca 1 liter per kvm. Men använd med försiktighet till hallon eftersom askan är basisk och hallon inte vill ha basisk jord utan mera surt.

FRÅGA: I Åke Truedssons bok om grönsaksland så läste jag att färskt gräsklipp var mycket bättre än kogödsel. Och då gjorde jag utan att tänka som det stod i boken.
   Så i år består hela mitt fina ogräsfria land (tack vare den tidigare ägaren) av en fin matta av mossa, som ett fint täcke ligger det över hela grönsakslandet. Vad gör man åt mossa och hur kan man återvinna eller är det bara att kratta ihop och slänga bort mossan. Mossan är som små kvistliknande förgreningar inte den vanliga gröna "runda" mossan som växer på stenpartierna runt om i trädgården.
SVAR: Tyvärr har mossa en förmåga att föröka och sprida sig där man inte vill ha den. Nu hade vi ju en speciellt gynnsam sommar och mild höst som gjorde att mossan stortrivdes. Den mossa du har fått i ditt grönsaksland tycker jag att du helt enkelt skalar av och antingen gräver ner på djupet i landet eller lägger djupt ner i komposten som du inte tömmer på ett par år. Mossan bryts också ner till mull så småningom men den tar ganska lång tid på sig. Blanda eventuellt i lite gödsel som påskyndar förmultningen om du lägger den i komposten. Mossan har egentligen inga rötter utan växer mest på ytan och är därför ganska lätt att ta bort. Den brukar inte heller trivas om man luckrar jorden så det kanske är idé att hoppa över gräsklippet i år och luckra jorden ofta istället.
   Sedan återstår att åtgärda mossan i gräsmattan där jag antar att du fick den ifrån. Att kalka bort befintligt mossa är näst intill omöjligt. Vad det mer handlar om är att gynna gräset på mossans bekostnad. Lufta gräsmattan med vass kratta eller vertikalskärare och toppdressa nu på våren. Räfsa bort så mycket mossa som möjligt. Gödsla med gräsmattegödsel (finns även kravmärkt sådan) minst 3 gånger under säsongen. Om du inte tar vara på gräsklippet för marktäckning i år kan du också låta klippet ligga kvar som gödsel om du klipper ofta så du får fint klipp. I vissa lägen får man också acceptera mossan t ex där det är både skuggigt och fuktigt, eller så får man byta ut gräset där mot någon skuggtålig marktäckare t ex skuggröna eller sockblomma.

Lycka till!

FRÅGA: Några kompostfrågor:

A. Vi vill nu till våren bygga en ny kompostbinge av trä på vår kolonilott.
Vad säger expertisen idag om att använda tryckimpregnerat trä till kompostbingor? Vi vill inte ha giftig kompost!
B. Ska vi bygga komposten med 2 eller 3 fack - har du några synpunkter?
C. Hur mycket bättre kompost får man och förmultnar komposten mycket snabbare om man använder en kompostkvarn? (Det är ju en rel. stor investering som man vill veta värdet av innan man köper!)
Tacksam för svar.

SVAR: A. Jag tycker personligen att man ska försöka undvika impregnerat virke i kontakt med jord/kompost som ska användas för odling av ätliga växter. Det finns inga helt miljövänliga tryckimpregneringsmedel även om de medel som används idag anses ofarligare än de som fanns för 10 år sen. Bland expertisen finns delade meningar om tryckimpregneringens farlighet. Träexpertisen menar att tryckimpregneringen är så fast bunden i träet att det är mycket lite som kan ta sig ut i jorden, under förutsättning att virket hunnit torka ordentligt. Dessutom är det endast de svagaste medlen som är tillåtna i vanligt byggvirke.

Men när det gäller virke som ska användas för långvarig kontakt med fuktig jord eller vatten är det fortfarande tillåtet att sälja virke med både arsenik och krom i.

Bland odlingsexpertis finns både de som anser att risken är liten för restsubstanser via jorden in i grödan och de som anser att man så långt det är möjligt ska undvika alla kemiska medel i kontakt med jord eftersom vi vet för lite om riskerna, inte bara för riskerna med restsubstanser utan också för de miljöförstörande tillverkningsprocesserna.

Ett alternativ till tryckimpregnerat virke är lärkträ. Det är något hållbarare än tall och gran men också något dyrare. Att olja in med linolja skyddar ytterligare men inte så långvarigt. I Ekologiska Trädgården på Ultuna har man lärkträbehållare som nu hållit i 9-10 år och de är inte ruttna än. Att bygga en behållare av lecablock är ett annat alternativ. Den och även hemmabyggen av trä finns beskrivna i en liten skrift av Lotta Lanne: Bygg din egen kompost som kan beställas från Bra Miljöval tel. o. fax 0121 - 154 80.

Obs! En del tror att trätjära är ett miljövänligt medel att stryka på trä men det är nästan lika giftigt som kreosot.

B. 2 fack räcker till en vanlig trädgårdskompost, ett där man samlar och varvar nytt material under sommaren och ett fack där fjolårets kompost får ligga och mogna. Om ni även ska lägga hushållsavfall kan ett tredje fack för strömaterial vara bra.

C. Ja nedbrytningen går betydligt snabbare ju mer finfördelat materialet är. Mikroorganismerna får mycket större yta totalt att angripa vid nedbrytningen. Man får också en mer homogen kompost och behöver inte sålla den färdiga kompostjorden särskilt mycket. Om man sedan finfördelar med en kompostkvarn eller med handkraft (sekatör, huggkubbe mm) beror mest på hur mycket grova grenar och kvistar det blir under säsongen. Det finns ingen gemensam kvarn att låna eller hyra i föreningen?

Frågor inlagda 1 maj -01

FRÅGA: Kan man odla kikärter i Sverige?
SVAR: Ja, faktiskt, även om de normalt trivs bättre i ett varmare klimat. Kikärt trivs i sol och i varm sandjord med mycket mull. De har synts till på flera koloniområden, bl a i Mariestad. Plantan, som blir ca en halvmeter hög, klarar sig utan stöd. Varje balja innehåller en eller två ärter. Så dessa eller ta av de torkade som finns i många livsmedelsbutiker. Låt dem ligga i blöt ett par timmar. Så direkt på växtplatsen i slutet av maj-början juni. Kikärt är torktålig men måste vattnas ordentligt till en början. Gräv ner både blast och rötter på hösten så får du en extra kvävegödsling i ditt köksväxtland.

FRÅGA: Efter ena sidan på min odlingslott finns en rabatt med perenna växter. Där har myror ett bo i jorden. De sprider sig ut i landet och äter upp rötterna på en del grönsaker när de är små. Jag har försökt gräva bort myrorna men det finns alltid en del kvar som förökar sig igen. Finns det något annat sätt att hålla dem borta från grönsakerna? De perenna växterna bryr de sig inte om
SVAR: Det verkar som om myror blivit ett allt större problem med åren. Vad det beror på vet vi inte. Milda vintrar kan vara en bidragande orsak. Ett annat skäl är att vi varken får eller vill sprida lika mycket gifter som förut.

Vad man vet så äter inte myrorna på växtrötterna. Men i och med att de underminerar jorden blir rötterna mycket känsliga för uttorkning. Då är naturligtvis små späda fröplantor extra känsliga. Ett miljövänligt knep som brukar rekommenderas är att hälla kokhett vatten i boet och på myrorna upprepade gånger. Men det fungerar naturligtvis inte när det finns växter på plats. Kan du lokalisera boet kan det vara värt att gräva bort några perenner för att komma åt boet. När man dränker det med hett vatten brukar det flyta upp mängder med "myrägg" som egentligen är myrans puppstadium. Försök skyffla bort så mycket som möjligt av dessa och klämma ihjäl dem.

Ett KRAV-märkt medel mot myror kommer i år på marknaden. Det heter Myreffekt och tillverkas av Neudorff. Det består av borax, ett borsalt som även används som borgödselmedel vid borbrist. Samma ämne finns också förut i handeln under namnet Nippon myrmedel men då klassat som bekämpningsmedel klass 3. Medlet placeras i små dosor som placeras där myrorna rör sig. Arbetsmyrorna för med sig ämnet till boet som mat men efter 1-2 veckor utplånas boet eftersom de inte tål denna föda.

FRÅGA: Hur använder man pH-mätare?
SVAR: Det finns flera olika sorters pH-mätare i handeln. Det pålitligaste är någon form av elektronisk mätutrusning, där elektroder mäter vätejonkoncentrationen i jorden. Det är det som är pH-värdet. Ju fler vätejoner desto surare jord och lägre pH.

En behändig elektronisk fickmätare som drivs med batteri och passar för fältbruk kostar runt 500 kr. Den mäter i en blandning av jord och destillerat vatten, 1 del jord 6 delar vatten.

Enklare men också osäkrare instrument att sticka direkt i jorden finns för ca 70-100 kr. Det är viktigt att det är god markfuktighet och att jorden verkligen ligger i kontakt med mätaren när man mäter med dessa.

pH-stickor kan också användas om man gör en lösning som filtreras. Finns att köpa på apoteket, 100 st för 140 kr. De ger ett ganska grovt mått men visar ju ändå om något verkar helt galet. Då kan man ju kosta på sig att lämna in ett prov för noggrannare analys.

FRÅGA: Läste för länge sedan att man genom att klippa av topparna av lavendeln på våren kunde föröka den. Är det sant och hur gör jag egentligen? Vill ha en lavendelhäck och det skulle onekligen spara pengar om jag kunde göra på det här viset.
SVAR: Ja, det går utmärkt att föröka lavendel med sticklingar som man sätter nu på våren. Man toppar helt enkelt plantorna, klipper ner dem 5-7 cm och tar vara på topparna till sticklingar.

Skala av bladen på den nedre delen av skotten. Sätt dem i sandblandad jord i krukor eller en särskild sticklingsbädd. Täck med plast eller fiberduk så att de inte torkar ut. Lufta om det blir för fuktigt eller varmt. Allra bäst är förstås om du har tillgång till ett växthus för förökningen.

Frågor inlagda 8 mars -01

FRÅGA: Min kärleksört har en tendens att säcka ihop? Är det någon skadegörare som orsakar detta?
SVAR: Kärleksörten lägger sig gärna om den får för mycket vatten och
växtnäring. Det är alltså inget angrepp utan en odlingsfråga. 

FRÅGA: Att det finns ohyra som går på malört trodde jag aldrig - den har ju gammalt rykte som bekämpningsmedel. Men i toppen på några kvistar har jag hittat en massa små svarta kryp, som påminner om spindlar eller myror! Vad kan det vara för tuffingar som är begivna på besk redan från kläckningen? Förr i tiden hade väl detta betraktats som ett järtecken, men det finns kanske nyare rön.
SVAR: Det är säkert bladlöss som din malört drabbats av. Inte ens malörten går säker för dem. Kläm ihjäl dem eller duscha med såplösning, 1/2 dl till 1l vatten eller färdigköpt insektssåpa.

FRÅGA: När planteras sparris och i vilken jordtemperatur?

SVAR: Sparris kan planteras så snart jorden reder sig, alltså torkat upp så att den inte klibbar. Så här skriver Lena Israelsson i sin Handbok för Köksträdgården om sparrisodling: Välj en solig del av trädgården för sparrisbädden. Jorden ska vara lätt och djup. Det är svårt att odla sparris på styvlera. Dubbelgräv (två spadtag djupt) jorden på hösten, ta bort allt flerårigt ogräs och blanda i rikligt med kompost. Grundgödsla gärna med stallgödsel.

   När jorden rett sig på våren gräver man fåror som är 25 cm djupa och 30 cm breda. Fårans botten ska vara upphöjd på mitten. Sätt plantorna i fåran och sprid ut rötterna. Täck med 8 cm jord och för sedan ner resten av jorden i fåran i omgångar under sommaren. Håll ogräsfritt och täck med organiskt material, förslagsvis tång, eftersom sparris är en strandväxt. Klipp ner sparrisen på hösten. Gödsla varje år efter skörd med exempelvis färskt gräsklipp.

   Den som vill ha blekt sparris kupar upp jorden 10 cm på våren. Skotten blir vita om man lägger 6-8 cm sand ovanpå jorden. Grön sparris odlas på samma sätt och smakar lika bra, men man struntar i blekningsproceduren.

   Inte förrän efter tredje året kan man börja skörda, men bara ett skott per planta.

   Följande år skördar man alla skott fram till midsommar. Därefter får plantan utvecklas fritt. Hittar du inte plantor kan du fröså sparris. Fröna gror i rumstemperatur, men först efter ca 4 veckor. De växer mycket långsamt och först ett eller två år efter sådden är de lika stora som köpeplantorna. Skörda när skotten är 18-20 cm höga. Blekt sparris skördar man genom att maka undan jord eller sand när ett skott skymtar vid jordytan. Skär så av skottet 15-20 cm under jordytan.

FRÅGA: Kan koriander blandas in bland olika grönsaker och blommor för att hålla rådjuren borta? Hur odlar man koriander, jag har inte kunnat hitta någon litteratur om denna krydda? 
SVAR: Jag har inte kunnat hitta något om att koriander skulle avskräcka rådjur. Det man vet är att många kryddväxter, däribland, koriander, får vara ifred för rådjuren men inte att de också skulle skydda växter i närheten. Så här skriver Lena Israelsson i sin Handbok för Köksträdgården om koriander: Koriander sås i omgångar, från vår till höst. Den trivs i lucker och fuktighetshållande jord och sås på friland. Så den första omgången när jorden har blivit varm på våren. Täcker man med fiberväv går det fortare. Så på nytt varannan eller var tredje vecka. Missa inte sensommarsådden, som ger rekordskördar. Koriander gillar nämligen våra höstar. Håll jorden fuktig och gallra till 5 cm mellan plantorna för bladkoriander, 20 cm om du vill ha frön. Nyp av blad och toppskott när plantorna är en dm höga. Skörda hela plantan när bladen i toppen börjar likna dill. Roten ger härlig smak i grytor och soppor, hackad eller krossad.

Har plantan gått i blom kan du låta den producera frön - fröna är intressanta kryddor men de kan också användas för en ny sådd. Koriander används i Ostasien till allt, bl a i wok med ingefära och vitlök. Det är Orientens persilja. Korianderfrön är goda i tomaträtter curryrätter, matbröd och i inläggningar.

Frågor inlagda 26 nov -00

FRÅGA: Hittade för två år sedan smultron i min koloni, som gav frukt förra året. Men bären ville aldrig bli röda utan förblev vita och ruttnade så småningom ner. I år bredde de ut sig över flera kvadratmeter och bar rikligt med smultron, dock bara vita. De mognade och smakade som riktiga smultron - utan att bli röda! Dessutom kunde jag skörda dem ända fram i augusti.
SVAR: Jo, det finns det vita smultron. Det är en mutation av de vanliga röda. Antingen har det skett en sådan spontan mutation i din trädgård eller så har du fått in en planta eller frö av någon vit sort. Idag finns det nämligen särskilda vita sorter att köpa. De är framtagna av trädgårdsentusiasten Åke Truedsson i Klagshamn. De vita smultronen har den fördelen att allergiker tål dem. Det är nämligen det röda färgämnet som är allergiframkallande.

FRÅGA: Jag har fått skott av Spirea salicifolia 'Billiard' till en häck runt uteplatsen. Dessa har nu lite olika storlek. Min granne klipper sin flera år gamla häck till ca 180 cm efter blomning. Den är dock ganska bar nertill och lite risig upptill, även om det inte märks så mycket. Hur ska jag sköta dessa plantor för att häcken ska komma till sin rätt?
SVAR: Den spirea du nämner heter egentligen Spirea x billiardii och är en hybrid med bl a S. salicifolia. På svenska heter den klasespirea. Den har rosa blomvippor i toppen på årsskotten. Klasespirean växer med långa raka skott och vill därför gärna bli lite gles nertill. För att få häcken tät från början är de första årens beskärning viktig. Klipp ner de nya skotten som du har planterat till ca 15 -20 cm. Låt sedan häcken växa till med högst 30 cm per år. När den nått önskad höjd kan du, liksom din granne, klippa ner den efter blomning till den höjd du vill behålla. När häcken så småningom ändå blir gles ner till och risig upptill är det dags för föryngringsbeskärning. Då klipper du ner den radikalt till 20-25 cm och gör om proceduren som jag beskrivit ovan.

FRÅGA: De senaste åren har min kaprifol inte blommat. Jag följde rådet att tunna ut, klippa och gallrade den. Blommorna är fortfarande lika stängda, som tidigare och har nu larver på. Vad har hänt?
SVAR: Det är kaprifolfjädermott , en liten fjäril med gulbruna vingar. Den svärmar runt knopparna och lägger ägg under ljumma försommarkvällar. I blomknopparna utvecklas larverna, som äter upp blommornas inre och gör blommorna slappa och brunfärgade. Den är vanlig hos de arter som blommar i slutet av juni.
Larven förpuppar sig i jorden och i barkflagor. Den är svår att utrota dels för att larverna sitter i blommorna dels för att den är så allmän att den lätt sprids från andra kaprifoler. Står man inte ut med detta kan man plantera en sent blommande kaprifol istället, t ex Lonicera x heckrotii, blomsterkaprifol, som blommar i augusti-september.

FRÅGA: Upptäckte i år skador på bladen på mina rododendron, det ser ut som om någon har gnagt på bladen? Vad?
SVAR: Dina rhododendronbuskar är angripna av öronvivlar, som det brukar bli gott om under framförallt varma somrar. Att duscha med såpa som ibland föreslås brukar inte ha någon större effekt. Att handgripligen plocka öronvivlarna eller skaka ner dem på ett skynke under buskarna och oskadliggöra dem är ett sätt. Effektivast på sikt är att vattna jorden med insektsparasitära nematoder, Steinernema. Det är mikroskopiskt små maskar som tar död på örovnvivlens larver i jorden. Äggen läggs under sommaren och larverna kläcks sedan i slutet av sommaren och övervintrar i jorden. Vattna med nematoder medan jorden fortfarande är varm, minst 14 grader. Nematoder säljs numera på många växtförsäljningsställen, även i småförpackningar. Fråga i fackhandeln, har de inte hemma bör de kunna ta hem på beställning. Steinernema är nämligen en färskvara som kanske inte finns i lager.

FRÅGA:  Är bären på häckoxbär giftiga?
SVAR: Frukterna är svagt giftiga och kan sällsynt orsaka slemhinnebesvär och kräkning. (Vådliga och vänliga växter i vår närmiljö, Sven-Olof Strandhede, Brevskolan, Sthlm 1993)

FRÅGA: Om jag trampar på en vinbärssnäcka så att skalet krossas, överlever den och får ett nytt skal, eller dör den? Har massor i min trädgård och tycker att de är så vackra.
SVAR: Jag har konsulterat snigelexpertis på Naturhistoriska museet i Göteborg. Där säger man att mindre sprickor i skalet hos snäckorna kan läka igen. Men är skalet helt krossat har de mycket svårt att bilda nytt. De är också mycket mer utsatta för omgivningen (torka, sjukdomar, andra skadegörare) när de skadats och överlever oftast inte. Så du får gå försiktigt i din trädgård.

Under vinjetten Frågor och svar i Koloniträdgården 2-3/99 föll ett par ord bort i en fråga, vilket den snillrike läsaren förstås redan räknat ut. Frågan som i tidningen är följande: Vilka växter kan vara lämpliga i kryddträdgården? ska vara Vilka växter kan vara lämpliga för kanter i kryddträdgården och inget annat.

Frågor inlagda sept -00

FRÅGA: Som ny "äppleträdsägare" undrar jag intresserat hur jag beskär mitt nyplanterade äppleträd av sorten Röd Melba ??
SVAR: Det viktigaste med ett nyplanterat äppelträd är att göra en så kallad uppbyggnadsbeskärning så att man får en stark krona för framtiden. Visserligen gör alla ingrepp i trädet att fruktsättningen försenas men det tjänar man på i längden. Uppbyggnadsbeskärningen gör du på vårvintern, mars-april. Välj ut tre-fyra kraftiga välriktade huvudgrenar med trubbig vinkel mot stammen. Ta bort alla andra grenar. Korta in fjolårsskotten med minst en tredjedel, över en utåtriktad knopp. Även toppskottet kortas in så att trädets form blir som en pyramid. Året därpå fortsätter du att korta in årstillväxten på huvud- och sidogrenar och därefter är det dags att välja ut nya grenvåningar uppefter stammen. Lycka till!

FRÅGA:  Vad kan jag välja för växtslag om jag vill göra en riktigt smal häck?
SVAR: Det finns några lämpliga alternativ: lärk, liguster, korgvide och häckpoppel (kan med tiden bli alltför hög - kräver flitig beskärning). Lärk är den härdigaste av dessa (zon 5-6). Av korgvide kan man antingen sätta färska korta skott eller plantor och beskära som vanlig häck eller fläta ett färdigt staket av längre skott som sen får grönska. Jag har också sett förslag på att man kan fläta även andra häckväxter som har långa böjliga skott, t ex måbär, oxbär m fl. Du kan också plantera en ettårig eller perenn smal häck av jättebalsamin och jordärtskocka.

FRÅGA:  Jag har rosmarin, timjan och dragon i kruka utomhus. Går de att övervintra inomhus och hur i så fall?
SVAR: Rosmarin ska tas in över vintern, eftersom den inte är vinterhärdig. Förvara den frostfritt på ljus och luftig plats. Vattna och duscha någon gång ibland så att den inte torkar ut. Men den får heller inte stå för blött, då ruttnar den. I norra Sverige övervintras både dragon och timjan på samma sätt.
Längre ner i landet övervintrar man timjan och dragon bäst genom att gräva ner dem i trädgården över vintern och täcka lätt med odlingsväv, granris eller torra löv om vintern är snöfattig. Så får plantorna den vintervila de behöver. Men låt dem inte stå kvar i krukorna ovan jord utomhus, för då fryser de garanterat bort. Är plantorna stora kan du förstås dela dem och ta in en del i kruka att ha i köksfönstret och använda så länge de står sig. Så småningom, när höstmörkret tilltar, blir de dock lätt lite taniga och mindre aromatiska.

FRÅGA:  Kan man lägga ut kompost i rabatter och trädgårdsland så här års?
SVAR: För att ta vara på näringen från en kompost på bästa sätt bör man alltid lägga ut komposten på våren. Vill man ändå göra det på hösten ska det ske så sent som möjligt innan tjälen kommer och då vänder man ner den ordentligt i jorden. Då är risken minst för att näringen lakas ur under vintern. Lägger man på den nu i september kan det bli för mycket näring till växterna när de inte behöver den. Det kan till och med innebära att de får svårt att avmogna inför vintern. Täck komposten för eftermognad och övervintring - med presenning eller liknande för att hindra urlakning.

FRÅGA:  Mina kaprifoler och min clematis har fått mjöldagg för andra året i rad. Vad gör jag?
SVAR: Det är inte ovanligt med mjöldagg på dessa klätterväxter, särskilt om de lider av torka. Det mest gynnsamma för mjöldaggssvampen är en fuktig försommar med påföljande torka. Angreppen på plantorna övervintrar på skott och grenar till nästa säsong. Därför rekommenderar jag en första lindrig beskärning nu i höst och sedan en kraftig nerklippning till ca 40-50 cm på våren. Därefter kan man förebygga angrepp på de nya skotten genom att spruta bikarbonat (10 g till 1 liter vatten), såpvatten (0,5 dl till 1 l vatten) eller svavelmedelet Kumulus. Alla behandlingar behöver upprepas var 14:e dag. Se också till att plantorna inte lider av torka.

FRÅGA:  Kan jag övervintra mina smultronplantor som jag har haft på balkongen i sommar och i så fall hur? Bor i ett atriumhus med glasad innegård där temperaturen som minst blir + 6 grader på vintern. Kan plantorna stå där?
SVAR: Det borde gå alldeles utmärkt att övervintra dem på atriumgården. Se bara till att de inte torkar ut över vintern, men de får inte heller står för blött, eftersom de då kan ruttna. Plantorna förbrukar inte speciellt mycket vatten under viloperioden. Det enda problemet kan vara om det blir för varmt så att plantorna börjar växa för tidigt. Ställ dem därför i det svalaste och skuggigaste hörnet. Det kan ju å andra sidan ge dig en tidig skörd av smultron.

FRÅGA:  Har fått fröer från rödlök och undrar hur jag ska gå tillväga med dessa?
SVAR: Förvara dem torrt och helst svalt, t ex i en tättslutande burk i kylskåpet. Lök behöver lång tid på sig att utvecklas från frö i vårt klimat. Förkultivera dem redan i mars nästa år och plantera ut dem när jordtemperaturen är minst 5 grader och risken för nattfrost är över.

FRÅGA:  Har fått fröer från crèmefärgad digitalis, ska den sås på vintern eller våren?
SVAR: Normalt sår man digitalis på eftersommaren så att de hinner bilda bladrosett under hösten för att sedan blomma nästa sommar. Förkultivering inomhus på vintern kan ibland ge blomning redan första sommaren. Flerårig digitalis kan också förökas genom delning.

FRÅGA:  Har en granhäck som är för hög, när är bästa tiden att klippa den och vilka verktyg är bäst till en grov granhäck?
SVAR: Bästa tiden satt klippa mer en granhäck är augusti-september eller på våren, i april-början av maj, innan häcken sätter igång att växa. Viktigt att veta när man beskär barrträd som gran är att de inte kan bryta nya skott från äldre ved. När du kapar toppen växer den således inte mer på höjden. Ingen ny topp bildas men de kringliggande grenarna böjer sig uppåt och täcker hålet som blir av klippningen. I sidled är det bara årsskotten som bör toppas för att ytan på häcken ska förbli grön. Ett bra beskärningsredskap är en så kallad japansk såg. Den är lätt att såga med och gör fina snitt. Den klarar förstås inte hur grova grenar som helst men 1 dm grova grenar har jag själv kapat med en sådan. För grenar upp till ca 3 cm i diameter finns en mycket bra stångsekatör, universalklippare, från Fiskars.

FRÅGA:  Behöver klematis täckas på vintern?
SVAR: Är det härdiga sorter och plantor som är planterade tillräckligt djupt ska de inte behöva något speciellt vinterskydd. Mindre härdiga sorter kan täckas med löv, halm eller liknande sedan jordytan frusit till. Står de i söderläge utan skyddande växter framför kan rothalsen och nedre delen av stammen behöva skydd mot vårsolen med t ex säckväv eller annat som skuggar.

FRÅGA:  När klipper man ned blomkvistar på stäppsalvia och äppelmynta?
SVAR: Det kan man göra i stort sett när som helst på året. Men blomställningarna kan lika gärna stå kvar över vintern och klippas till våren. De är dels dekorativa dels kan fröna bli fågelmat. Annars är det mest en smaksak om man tycker det ser skräpigt ut eller inte. De gamla skotten ger förstås också ett visst vinterskydd för jorden och rotsystemet.
För att sedan få växterna att blomma om under säsongen kan du klippa bort blommorna efterhand som de blommat över. Vill du använda äppelmyntan som krydda ska du helst klippa den kontinuerligt för att den inte ska gå i blom. Det är ju de färska skotten man vill skörda.

Frågor inlagda juni -00

FRÅGA: Överallt ser man att man ska kunna göra saft, sylt och marmelad på aroniabären. Hur gör man och när ska bären plockas ( t ex före eller efter frosten)?
SVAR: Du kan utgå från vanliga bärrecept, t ex svarta eller röda vinbär och eventuellt utöka sockermängden något eftersom aronia är lite sträv i smaken. De går bra att skörda ganska tidigt men blir möjligtvis något mindre sträva efter frost. Då finns å andra sidan risken att fåglarna redan har satt i sig dem. Att plocka av och lägga i frysen ett dygn är ett annat alternativ. Allra bäst smakar aronian blandad med andra bär t ex vinbär. För att få fram smaken och få en bra sylt eller marmelad är det bra att stöta de ganska hårda bären i en mortel eller köra dem i matberedare först.

FRÅGA: Här och var i vår oxbärshäck finns kvistar som är torra och har prickar i gulrött. Närmaste grannen som också har oxbärshäck har i år råkat ut för att ett parti av häcken (drygt en meter ) dött under vintern. Jag tyckte också att det fanns 'prickar' i åtminstone det ena av våra äppleträd när jag klippte det i mars. En del grenar i det har också kraterliknande skador i barken (de grenarna försökte jag såga bort). Blomningen har varit riklig och trädet ser inte sjukt ut för övrigt. Är det rödvårtsjuka i båda fallen eller är det någon annan sjukdom? Kommer häckarna att dö eller kan man göra något för att förhindra det? Vi har också en stor hägg som har en del torra grenar och ev. är det liknande prickar.
Vi har också flera stora rätt mörkbladiga prydnadsaplar. På baksidan av många blad finns något som ser ut ungefär som mörkrött bladmögel. Är det naturligt eller är det också någon sjukdom ? Ev behandling ?
Till sist undrar jag om gulplister, är det svårt att begränsa spridningen eller vågar jag låta det finnas kvar i hörnan där det växer? Det kanske smiter över till grannarna och jag vill ju inte ställa till besvär för dem i onödan.
SVAR: Tyvärr är häckoxbär ett känsligt släkte som särskilt på senare år blivit alltmer känslig för angrepp av just rödvårtsjuka. Rödvårtsjukan är en svaghetsparasit och angriper oftast om växten är försvagad på annat sätt. Oxbär är känslig för växlande temperaturer på vintern och med de varierande vintrar vi haft de senaste åren kan nog mycket av skadorna skyllas på frostskador och i dessa skador växer sen rödvårtsvampen in. Oxbär är också känslig för dåligt dränerad och tät jord där skadorna brukar märkas först. Ta helst bort angripna plantor helt. Ett alternativ är att ersätta oxbär med aronia som är betydligt friskare och påminner mycket om oxbär.

Det kan vara samma skada på äppelträden men det troliga på din beskrivning är att det är kräftangrepp. Det kan ge liknande röda svampprickar. Skär bort angripna grenar en bra bit in på frisk ved. Var noga med att rengöra redskapen efteråt. Håll luftigt och glest i trädkronan.

På prydnadsaplarna har du antagligen angrepp av gallkvalster. De påverkar väl mest det estetiska värdet men kan på sikt försvaga trädet. Plocka angripna blad. Eventuellt kan bekämpning med svavelmedlet Kumulus ha effekt.

Gulpister är ju en marktäckare som sprider sig med revor men är ändå förhållandevis lätt att hålla efter. En gardering är naturligtvis att gräva ner någon kantsten, plåt eller liknande mot grannen.

FRÅGA: Har stort problem med nässlor som "fått fäste" och spridit sig. Hur blir jag effektivt av med dem. Blir snart olycklig!
SVAR: Det är grävning, utmattning eller kvävning som gäller om man vill undvika att ta till kemiska medel. Att gräva bort alla rötter är förstås det effektivaste men kan ju vara ett hästjobb åtminstone om man har en hård lerjord, även om inte rötterna går alltför djupt. Utmattning handlar om att hela tiden dra bort skotten när de kommit upp ca 10 cm. Så småningom utarmar man plantorna så att de dör. Kvävning genom att täcka med svart plast eller markduk är också effektivt på sikt men det tar kanske två säsonger. Det förutsätter att nässlorna är på en begränsad yta som går att täcka.

FRÅGA: Ska grenar som har sju småblad i bladen tas bort (klätterros)? Är de vildskott eller?
SVAR: Tyvärr är det inte så enkelt att man bara kan utgå från antalet småblad. Men ofta märker man ändå ganska tydligt om det är vildskott på att de har en annan färgnyans, form och ytstruktur eller att taggarna har ett annat utseende än ädelsorten. Om man trots allt är osäker kan man bli tvungen att gräva bort jord runt vildskottet för att se om det växer ut under okuleringsstället, alltså växer ut från själva roten och inte en sidostam. Då bör man ta bort den ända ner på roten. Att knipsa ett misstänkt vildskott, för säkerhets skull, precis i markytan hjälper oftast inte, eftersom det bara ger upphov till nya skott därifrån.

Frågor inlagda 18 maj -00

FRÅGA: Har kompost på lotten och allt trädgårdsavfall hamnar där. Dricker mycket te, undrar om det är bra med teblad i komposten. Vilka ämnen är det i dessa och vilka växter passar speciellt bra för detta?
SVAR: Teblad går alldeles utmärkt att lägga i komposten. De, liksom kaffesump, brukar vara begärlig föda för maskar. Tyvärr har jag inte hittat några uppgifter på vad de exakt innehåller. Kaffesump vet man är mycket kaliumrik men om samma gäller för te vet jag inte. Det ena är ju från en frukt det andra från blad. Men du kan i alla fall lugnt fortsätta att lägga dina teblad i komposten.

FRÅGA: Hur förvarar jag mina frön? Tål de kyla (minusgrader)?
SVAR: Det bästa sättet att förvara frön är torrt, svalt (kylskåpstemp.) och mörkt. Men det går också att frysa ner fröer. Så långtidsförvaras t ex allt frö som finns i genbanker. Det viktigaste är att fröet är ordentligt torrt och förvaras i lufttäta förpackningar så att de inte kan ta åt sig fukt. Annars förloras grobarheten mycket snabbt.

FRÅGA: Varför blir tomatplantorna gula i växthuset? Förra året hade jag planterat om dem från såjord till vanlig och de mådde bra, flera veckor inomhus först, sedan flera veckor i växthuset. Men sedan började bladen gulna. Är det de enorma temperaturväxlingarna? Vi har värmare i växthuset som slår på om temperaturen sjunker till +5. Men på dagarna, om solen skiner, blir det ju i värsta fall uppåt +30 grader. Har plantorna svårt att klara detta eller finns annan förklaring till gulnandet?

Nästa  gäller en Papegojblomma (Strelitzia). Jag har dragit upp den från frö, den blommade första gången efter 6 år och det är två år sedan. Förra året kom det flera blomknoppar, men de slog aldrig ut. I stället tycktes de ruttna; blev bruna i toppen först, sedan spred sig det bruna över hela knoppen. Hur ska jag rehabilitera min favoritblomma för att den ska blomma? Jag tänkte låta den stå ute i sommar, det har den gjort förr.
SVAR: Det framgår inte av din fråga vad du planterat om dina tomater i för jord. Det låter som de börjat lida av näringsbrist. Delvis kan det hänga samman med temperaturen eftersom de har svårare att ta upp vatten och näring vid låg temperatur. Men det kan också vara att jorden är för mager eller för torr. Låga temperaturer brukar annars mest yttra sig som lilaskiftande blad.

Tomater behöver mycket näring och vatten. Vad har ni gödslat med? Stallgödsel (ko-häst) är sällan tillräckligt kväverik för att räcka till tomater. Komplettera med gödselvatten av hönsgödsel, blodmjöl eller nässlor eller flytande gödsel som Biobact eller Biorika om du odlar ekologiskt. Kalksalpeter är snabbverkande kväverik konstgödsel.

När det gäller Strelitzian är jag full av beundran för att du lyckats odla den. Ett direkt svar på din fråga har jag svårt att ge. Det är ju inte någon fråga man får varje dag precis. Men jag har tagit hjälp av Det Bästas Stora Trärdgårdslexikon och citerar vad de skriver om odling av Strelizia.

"Strelizia är svårodlad i boningsrum och bör helts odlas i bädd eller stora baljor i växthus. Den är mycket ljuskrävande och har ett kraftigt rotsystem. Under maj-september fordrar den riklig vattning och gödselvattning varannan vecka. Den bör skuggas lätt under maj-augusti. Under oktober-februari måste den stå svalt-12till högst 16 grader och vattnas sparsamt. I mars kan temperaturen höjas till 18-22 grader. Man behöver plantera om endast vartannat år, efter blomningen. Växten fordrar en minst 25 cm vid kruka. Vanlig blomjord bör blandas upp med granulerad bark, barkmylla eller grov sand. Det är viktigt med god dränering i krukan."

Jag kan bara spekulera i vad som hänt med blomman. Antingen är inte blomanlaget fullt utvecklat och kan alltså inte slå ut eller så orkar inte plantan med. Men det kan naturligtvis också röra sig om någon typ av sjukdom. I Trädgårdslexikonet nämns dock inga sjukdomar speciellt.

FRÅGA: Någon äter upp rosenbuskar. En svart/svartbrun millimeterstor larv är redan igång inbäddad i rosenbuskarnas små blad. Samma sak hände förra året. Buskarna såg malätna ut och blommade inte fullt som de brukar. Vad ska jag göra ? Försöker att klämma ihjäl dom, men förstör samtidigt bladen.

Fick en fin rosenmandelbuske i present för över 5 år sedan. Den blommade med 2 blommor den våren, men sen har den aldrig blommat mer. Läste att den skulle beskäras och gjorde det, men inte har det hjälpt. Stor och frodig är den, men det är ju för blommornas skull man har den... Ingen annan har kunnat svara på frågan.
SVAR: Det finns både vecklarfjärilar och bladsteklar som orsakar skador på rosor. Om hela bladen ser ihopspunna, ihopvecklade är det en vecklare som är i farten. Bladsteklar rullar istället ihop bladet, varje bladflik för sig, eller gnager hål alternativt kaläter bladen. Vecklare och stekellarver kan man skilja åt på antalet bukfötter: vecklare har högst föra medan bladsteklarna har sju par. De som rör sig ytligt på bladen är naturligtvis lättare att plocka bort/klämma ihjäl än de som gömmer sig i blad och skott. Var observant tidigt på våren och plocka bort alla angripna blad. Vecklarlarver kan eventuellt bekämpas biologiskt med ett medel som heter Turex som bara hjälper mot fjärilslarver och inte stekellarver, men problemet är just att de är svåra att komma åt när de väl gömt sig i bladen. Finns i välsorterade plantbutiker. Pyretrumpreparat kan prövas mot stekellarver tidigt på säsongen.

Så till din rosenmandel. Det framgår inte när du beskurit den. Eftersom den blommar på fjolårsskotten ska den beskäras kraftigt direkt efter (den eventuella) blomningen på våren. Skär in hårt, spara endast 2-3 knoppar längst ner på skottet. Du skriver att den är stor och frodig. Kan det vara så att den har fått för gott om näring? Alltför mycket kväve gynnar skottillväxt på bekostnad av blomningen. Extra fosfor och kalium däremot gynnar blombildning.

FRÅGA: Vi ska plantera nya växter utmed en husvägg. Tidigare har det växt tujor som blev alldeles för stora. Vi har dragit upp dem. Skulle vilja ha växter som tål söderläge och så lite skötsel som möjligt. Landet är cirka 60 cm brett. (cirka 5 m långt) En asfaltgång utanför. Huset är rött med vita knutar. Skulle vilja ha gammaldags växter. Finns några tips?
SVAR: Det är ingen särskilt bred rabatt vi talar om. Så jag antar att de växter som ska planteras inte har plats att breda ut sig speciellt mycket. Eftersom det är söderläge och mot en husvägg utgår jag ifrån att det blir ganska torrt och varmt. Det är alltid svårt att plantera växter alltför nära en vägg. Det bästa är om man kan flytta ut rabatten en bit från väggen och t ex lägga en plattgång intill grunden. Men det kanske inte finns möjlighet till.
Här följer några olika växtförslag utifrån vad ni är ute efter:

Gammaldags blommande växter:

* Klängrosor mot väggen, t ex New Dawn , vitrosa, blommar länge (planterade en bit ifrån väggen, viktigt med djup jord)
I förgrunden:
* perenner t ex akleja, lavendel, riddarsporre, stormhatt , prästkragar, höstanemon
* eller tvååringar som självsår sig bl a aklejor, fingerborgsblommor, stockros, vitt kungsljus,
* eller buskar som björkspirea, rosenhallon, dvärgsyren

Nackdelen med perenner och tvååringar är naturligtvis att det blir helt kalt över vintern. Nu kan man förstås kombinera buskar och perenner. Det finns också en hel del dvärgformade barrträd, både enar och thujor, som man kan kombinera med.
Buskar med vackra höstfärger och bär: eldtorn, lingonoxbär, spärrgrenigt oxbär, liten svartaronia 'Hugin'
De flesta buskar måste förmodligen beskäras en del för att inte bli för stora.

FRÅGA: Var kan jag lära mig att göra en gärdesgård i trä. Bor i Stockholmstrakten.
SVAR: Det finns en förening som heter Kulturlandskaparna. Det är en ideell förening som bl a arbetar med att restaurera ängs- och betesmarker med tillhörande gärdesgårdar. De kan säkert hjälpa till. Ta kontakt med deras ordförande Ulla Alm tel. 80 35 70 eller mobil 070-730 09 65. Hon är dessutom kolonist själv.

FRÅGA: Jag har byggt mig ett litet hus där jag tänker ha växter på taket. Taket är byggt efter konstens alla regler men nu kvarstår ett problem vad ska jag ha för växter ? Gärna blommande växter.
SVAR: Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med Per Nyström på Nordiska Gröntak AB i Vislanda. Han är expert på detta. Tel. 0472-303 16, 300 26 och fax. 0472-300 23.

FRÅGA: Jag måste flytta en rododendron ca 15 år gammal. Hur gör jag?
SVAR: Att flytta en så pass gammal rododendron kan vara riskabelt. Rododendron går annars bra att flytta på våren eller tidigt på hösten. Det viktigaste är att få med så stor jordklump som möjligt. Jag skulle rekommendera att du planerar den här flytten i två steg. Denna säsong gör du en rotbeskärning: beräkna en rotklump som har en diameter som är ca 1/3 av växtens höjd, gräv ett smalt dike (minst ett spadtag djupt) runt jordklumpen och fyll detta med kompost- eller planteringsjord som hålls väl vattnad under sommaren.

Här växer nu nya rötter ut. Förbered nya växtplatsen med naturell torv eller speciell rododendronjord och se till att gropen blir så stor att busken hamnar på samma djup som innan. Nästa vår eller höst gräver du försiktigt loss plantan utmed dikets ytterkant så att busken lyfts upp med sina nya rötter. Skjut in en presenning eller liknande under jordklumpen så kan du dra plantan på denna. Plantera om i väl genomvattnad jord. Duscha bladen ofta efter omplanteringen eller använd särskilt avdunstningsskydd. Ser den ut att lida av omplanteringen och börjar tappa blad kan den beskäras ganska kraftigt tidigt nästa vår.

Frågor inlagda 1 nov -99

FRÅGA: Kan man kompostera äpplen som angripits av rönnbärsmal?
SVAR: Ja, det går bra. Larven som gör gångarna i äpplet har förmodligen redan lämnat frukten för att förpuppa sig i jorden. Även om den skulle vara kvar i äpplet har den svårt att klara sig och kläckas till mal nästa vår om den ligger nergrävd i komposten. Så lägg för säkerhets skull tjockt med annat material över äpplena.

FRÅGA: jag har ett bigarråträd (Gårdebo), som är sex år gammalt och ännu inte visat upp ett enda körsbär. Det växer fint, blommar någorlunda men sen blir det ingenting,. Jag gödslade i våras. Vad ska jag göra?
SVAR: Finns det andra bigarråträd i närheten? Annars kan det bero på dålig pollinering eftersom bigarråer inte är självfertila utan måste pollineras av annan sötkörsbärssort. För kallt i blomningen kan också vara en orsak till dålig pollinering, eftersom det då är få pollinerande insekter i farten då. Så har det ju varit i några år, om än inte just detta år. Växer trädet för kraftigt kan det också försämra fruktsättningen

FRÅGA: Har just fått en myskanka som skulle äta mördarsniglarna som invaderar vår stora tomt. Tyvärr tycks ankan instämma med andra djur i att sniglarna smakar pyton. Eftersom han inte tog några själv fångade jag några och gav till den stackars ankan, som snurrade runt dem några varv och släppte dem igen, skakade på huvudet och stack det i vattenskålen och skakade på huvudet igen så det skvätte. Jag försökte igen, men förgäves. Däremot äter ankan gärna andra sniglar, t ex vinbärssnäckor och förstås vete och ärter ur sin skål i buren liksom hur mycket gräs som helst ­ men inte lika fort som mördarsniglarna. Ankan vägde tre kilo när vi fick den. Var den för stor och hur gör man då för att lära gamla ankor äta sniglar?.
SVAR: Krister Lunderholm, på Djurparken i Hågelby, som också hyr ut myskankor svarar: Det är mycket möjligt att myskankan är för bortskämd. Dess beteende är ungefär som vårt eget när vi kommer till ett smörgåsbord, där vi först väljer det som verkar godast. Dessutom har tillgången på sniglar betydelse eftersom ankan söker efter proteinrik mat. När de vanliga sniglarna tar slut ger den sig med största sannolikhet också på mördarsnigeln. Även nyfödda ankor, som får gå fritt, söker sig till mördarsniglar för proteinets skull. Jag undrar om det verkligen är en riktig myskanka. Karaktäristiskt är den röda knölen ovanför näbben.

FRÅGA: Vad gör man med beläggning som mossa, lavar mm, på mest gamla träd. Ska det tas bort?
SVAR: Mossor och lavar på gamla frukträd är inget som direkt skadar trädet. Men de ger utmärkta skrymslen för insekter att övervintra på.
Lavar och mossor kan också vara ett tecken på att trädet inte mår bra - eftersom de lättare får fotfäste på bark som inte växer. Under fuktiga somrar och i skuggiga lägen trivs också mossor och lavar.
Borsta bort med rotborste eller skurborste. Eventuellt kan du sen göra som biodynamikerna rekommenderar, pensla stammen med en gröt av lera, kalk och kogödsel. Det håller stammen ren och frisk.

FRÅGA: Jag har inte fått ett enda plommon på mitt plommonträd i år. Finns det någon förklaring?
SVAR: Det finns nog ingen enkel förklaring utan snarare flera tänkbara. Förra årets kalla sommar ledde till ganska dålig blomknoppsbildning. Även växlande vintertemperaturer kan ha skadat många blomknoppar. Dessutom kan kall väderlek i själva blomningen leda till dålig pollinering av de blommor som ändå blommade eftersom för få pollinerande insekter är i farten. Ytterligare en orsak är torkan. Trädet försvarar sig med att tappa karten. Även skadegörare som plommonvecklare och plommonstekel orsakar kartfall.

FRÅGA: Jag har en odlingslott som är hård på vissa ställen och porös på andra, viss tendens till lerjord. Om jag gräver och krattar i jorden för att nästa dag så eller plantera så hinner jorden bli hård och knölig. Jorden är som sten. Vad gör jag för fel? Ska jag gödsla och jordförbättra, använda jordfräs eller gräva för hand? Vad ska jag använda för jordförbättringsmedel?
SVAR: Din jord behöver tillskott av mullämnen,. Det kan den få från kompost, stallgödsel, torvmull, barkmull, gröngödsling m m. Har du ork är det bästa av gräva för hand eftersom fräsen lätt slår sönder jordens struktur så den blir ännu hårdare. Men för inblandning av stora mängder mull kan ändå fräsen vara ett alternativ. Du kan förbättra jorden nu i höst ända till tjälen går i jorden eller till våren när jorden reder sig, alltså inte klibbar på spaden.

FRÅGA: När klipper man ner en granhäck?
SVAR: En granhäck bör alltid klippas under senhösten, oavsett om det är en vanlig årsklippning eller en kraftigare nerklippning. Är häcken gles kan man toppa årsskotten redan under sommaren så att skotten förgrenar sig

Frågor inlagda 25 aug -99

FRÅGA: Hur klarar sig maskarna när tjälen tränger ner?
SVAR: Under hösten gräver de sig ner i jorden till tjälfritt djup. Där gör de en liten kammare, rullar ihop sig och faller i dvala. När vårvärmen kommer vaknar de och gräver sig upp igen.

FRÅGA: På Rosendals Trädgård förra året såg jag en mörkröd stjärnflocka, som jag inte lyckats hitta i någon plantskola ännu. Vad heter den?
SVAR: Det borde inte vara några problem att hitta denna mörkröda sort i handeln. Arten heter Astrantia major och det är den rätt bleka, vackra stjärnflockan. De mörkare sorterna som du ska fråga efter är bl a ´Ruby Cloud´och ´Rubra´. Det var förmodligen någon av dessa två du såg på Rosendal. Det finns också en plommonröd sort ´Rosensymfonie´.

FRÅGA: Vårt bigarråträd, ett par år gammalt, har gett mycket bär och mängder av fruktskott, men vi har fått höra att trädet inte har någon tillväxt? Har det någon betydelse?
SVAR: Vad jag förstår gjordes denna iakttagelse innan trädet slog ut i våras. Studera trädet nu och se om inte toppknoppen ändå har skjutit några skott. Körsbärsträd har vad man kallar bukettknoppar. Mittknoppen är då en blomknopp och sidoknopparna blad- och skottknoppar. Grenar som avslutas med en bukettknopp kan i vissa fall stanna i. växten. Då måste grenen skäras tillbaka över en enkel bladknopp för att växa till igen.

FRÅGA: Mitt plommonträd, Victoria, har fått en sorts mossa, grå, på kvistarna. På ett år tog mossan nästan livet av trädet. Det fick inga blommor i år. Förra året skördade jag 20 kg plommon. Har även ett äppleträd, Aroma, som börjar få mossa Har kalkat stammen alla år liksom de grövre grenarna. Vad göra?
SVAR: Mossa är ingen skadegörare i sig men kan vara ett tecken på att trädet mår dåligt på annat sätt,
t ex har dålig tillväxt på grund av för tät jord. Förra årets fuktiga väderlek gynnade också lavtillväxten kraftigt. Det effektivaste sättet är nog att borsta bort laven med en kraftig rotborste och sedan kalka som du tidigare gjort.

Frågor inlagda 24 maj -99

FRÅGA: Har tidigare hört talas om en äpplesort Gloster, som även allergiker kan äta. Finns det fler?
SVAR: Det är en gen i äpplet som gör att de allergiframkallande ämnena bildas och det är förstås så att olika sorter bildar olika mycket av detta ämne. Allergivänligast är förutom Gloster, Spartan, Lobo och Eldrött druväpple. Nämnas kan att det är sorten Jona Gold, som finns i handeln, som är en av de mest allergiframkallande sorterna.

FRÅGA: Vilka växter kan vara lämpliga som kantväxter i kryddträdgården?
SVAR: Buxbom är en klassiker i syd-Sverige och härdig upp i zon III. Berberis Thunbergii atropurpurea nana med sitt röda bladverk är också bra och den går upp i zon V. Isop och lavendel är lättodlad perenner som kan formklippas. Lingon kan också vara roligt att ha i kryddgården. Ta gärna sorten Sanna som inte breder ut sig så snabbt och därför kan klippas till kanthäck.

FRÅGA: Vilka växter är lämpliga under Rhododendron?
SVAR: Lågväxande perenner som trivs i torvjord: ljung - Calluna och Erica, Bergenia, daggkåpa - Alchemilla, sockblomma- Epimedium, Myskmadra - Galium, lungört - Pulmonaria, lingon - Vaccinium och höstgentiana - Gentiana sinoornata.
Vissa buskar är också bra om man håller dem långa. Det kan vara klätterhortensia- Hydrangea, krypoxbär, - Cotoneaster och kinesisk kryptuja - Microbiota.
Alla underplanteringsväxter trivs bäst i rabattens ytterdelar eller där rododendronbuskarna är så höga att ljuset silar ner till marken. Under torrperioder kan bevattning behövas men det gäller ju också för rododendronbeståndet.

FRÅGA: Påskliljorna har bara haft gröna blad de senaste åren. Hur får man dem att blomma?
SVAR: De behöver näring och den måste finnas under lökarna. Gödsla med flytande näring som ska tränga ner ordentligt eller gräv upp lökarna när bladen har vissnat. Plantera tillbaka på hösten sedan jorden förberetts med en rejält nedgrävd naturgödselgiva. Den brukar räcka flera år.

FRÅGA: Varför får plommonträdet konstiga frukter som ser ut som små bananer?
SVAR: En svamp - Taphrina pruni - har angripit. Det har den gjort på många platser i syd- och mellansverige under de två senaste årens fuktiga somrar, som gynnat alla svampar. Det är oftast allmänt gulplommon som får pungsjuka, man ser den också på andra som t ex Viktoria och Claude d' Oullins. Frukterna blir vit- eller gråbrunludna, de har ingen kärna och ser ut som små bananer eller krökta gurkor. De torkar in och kan inte ätas. Plocka bort frukterna, glesa ur trädet genom att ta bort de mest angripna grenarna och spruta med ett svampmedel under blomningen och när karten är små. Eller vänta på en torrare sommar och stärk trädet med en kalkning och en gödsling med PK (fosfor och kalium) men inte med kväve.

FRÅGA: Kan man flytta rododendron och hur?
SVAR: Ja, man flyttar dem p våren. Gräv upp med så stor rotklump som möjligt och klipp in grenarna så att bladverket reduceras. Plantera i en rymlig grop med 50-70 % torvmull i jorden. Förankra med en stör vid varje buske så att inte de nya rötterna skadas vid stark blåst. Vattna vid torka och skydda solsidan med fiberväv första sommaren. Under de första vintrarna bör man täcka 1 m runt buskarna med ett rejält alger löv, som ska göra att tjälen inte går så djupt. Bladen avdunstar vatten under hela vintern och de torkar bort om rötterna är så frusna att ingen vattenupptagning sker.

FRÅGA: Hur blir man av med mjöldagg på sibirisk ärtbuske?
SVAR: Under de senaste 20 åren har sibirisk ärtbuske drabbats av svårbekämpad mjöldagg i syd- och mellansverige. Man kan klara enstaka buskar med kraftig nedskärning och sedan kontinuerlig besprutning på de unga skotten med Topas Garden, Kumulus, bakpulver eller bikarbonat (växla sorter). Undvik kvävegödsling och ge istället PK-gödsel, som stärker motståndskraften. PÂ långa häckar kan det bli både dyrt och jobbigt och som alternativ ska man då kanske radikalt byta sort och plantera t ex Aronia, Rosa rugosa, liguster eller syren beroende på markbeskaffenhet och vilken häckhöjd man vill ha.

FRÅGA: Kan änglatrumpeter bli äldre än två år?
SVAR: Ja, de kan bli mångåriga och storvuxna, om man har en bra övervintringsplats. De får inte frysa, så innan det blir alltför kallt placerar man dem i ett svalt och helst ljust utrymme. Man vattnar sparsamt och kan toppa skottens yttre delar. Bladen brukar gulna och falla och det är helt naturligt. I mars-april tar man in dem i värmen, vattnar lätt och klipper dem hårt, bara 6-7 cm kan vara kvar av senaste årets skott. Man planterar om ungefär vartannat år och tar större krukstorlek, när man tycker att det behövs.
Under sommaren kan de med fördel placeras utomhus, i trädgård eller på terrass och balkong, Krukan ska vara kvar. Blommorna kommer på de nya årsskotten och blomningstiden beror på när man startar vårintagningen.

FRÅGA: Kryddväxter som man köper i kruka har jag planterat i större krukor, men de dör alltid. Är det fel på jorden?
SVAR: Nej, men dessa växter har drivits hårt med mycket ljus, fukt och väl avvägd näring. Blanda den nya jorden med sand och ge extraljus med t ex lågenergilampa på 30 cm avstånd och med tidur, så att de får ljus ca 20 timmar per dygn. Gödsla först när bladen är friskt gröna och tillväxten kommit igång.

FRÅGA: Får potatis högre solaninhalt om sättpotatisen grott i ljus och blivit grön?
SVAR: Nej. Om de nya potatisknölarna ligger täckta av jord, så som de ska vara efter kupningen, får de inte solanin från plantans övriga delar.

FRÅGA: Syns det på plantorna om de har fått för mycket eller för lite kväve?
SVAR: Är bladen bleka och klena har de förmodligen fått för litet kväve, det viktigaste näringsämnet. Mylla ner lite hönsgödsel eller täck jorden med färskt gräsklipp, ca 5 cm tjockt.
Ser plantorna mycket kraftiga ut och har mörkt gröna blad har de förmodligen fått för mycket kväve. Det försämrar kvalitén och är dessutom inte bra för miljön. Gödsla inte mer i år. Allmänt sett kan man säga att grönsaker som växer under en lång period, t ex kål, behöver mer näring, 3-3,5 kg kväve per 100 kvadratmeter.

Frågor inlagda 21 mars -99

FRÅGA: Gräsklipp på tomater. Är det bra gödning? Mina plantor tyckte inte om det, varför?
SVAR: Det kan bero på gräsklippet men det är inte så vanligt. När man lägger färskt gräsklipp på bädden i växthuset bildas det gaser som bör luftas ut de första dygnen, oavsett hur varmt det är. Är luftväxlingen för dålig kan både fuktighet och koldioxidhalt bli för hög. Då slokar tomaterna. Att de slokar kan också bero på att det finns ogräsmedel i gräsklippet, som tar kål på allt utom gräset, vilket förstås kan skada tomaterna.

FRÅGA: Jag har alltid beskurit min kaprifol tidigt på våren. Är det rätt årstid? Hur mycket kan man egentligen beskära kaprifol?
SVAR: Kaprifol kan som alla andra lövfällande växter beskäras antingen vår eller höst. Är den gammal och kal nertill är hösten att föredra. Klipp ner till 5 cm ovanför marken. Med gödsel eller gräsklipp på jorden intill kommer plantan att skjuta bra till våren. Vill man föryngra kaprifolen försiktigt tar man bort 1-2 rankor varje höst (om det går att reda ut trasslet).

FRÅGA: Min rosenhagtorn har fått knölar på grenarna. Vad är det?
SVAR: Din rosenhagtorn är angripen av hagtornsrost, en inte alltför ovanlig sjukdom, speciellt under fuktiga år. Skär bort allt angripet, så fort du ser det. Hagtornsrosten värdväxlar med enar, släktet Juniperus, och kan alltså inte föröka sig enbart på hagtorn utan har ett mellanstadium som kallas gelérost på en. Ger guloranga tungliknande utväxter på en-grenarna. Finns det en i närheten av din rosenhagtorn bör du således kolla angrepp även på den och klippa bort, alternativt helt ta bort enen så att inte svampen kan föröka sig.

Frågor inlagda 26 nov -98

FRÅGA: Hur länge ska kycklingnät sitta kvar runt stammen på fruktträd, som skydd mot hare och sork?
SVAR: Det är nämligen den släta unga barken som är begärlig för sorkar och harar. Låt därför nätet sitta kvar tills barken börjar bli så grov att den spricker som på ett gammalt träd. Det kan ta ett par år. Har du s k gnagskydd av plast bör de tas av över sommaren.

FRÅGA: På försommaren stod hallonskotten som pinnar, med vissna eller knappt utslagna blad och blomknoppar i topparna. Kan det vara hallonskottsjuka?
SVAR: Nej, hallonskottsjuka (som är en svampsjukdom) syns som avlånga brun-violetta fläckar runt bladfästena nedtill på årsskotten. Plantorna kan fortsätta att växa relativt bra om de får mycket vatten.
Dina hallon har troligtvis blivit skadade av en köldknäpp. Milda perioder under tidig vår kan lura plantorna att börja växa. De blir då mycket känsliga för låga temperaturer senare på våren. Ibland syns själva skadan inte förrän långt fram på sommaren, och då tänker man kanske inte på köldskador i första hand.
Eva Wirén

FRÅGA: Alla blad blir uppätna på mina krusbärsbuskar och det blir inga bär. Varför?
SVAR: Din buske har angripits av krusbärsstekeln, vars glupska larver äter upp bladen
Det är de unga larverna (gröna med svart huvud) som äter små hål i bladytan, medan de äldre (med svarta prickar) hugger in på bladen från kanten. Deras aptit är enorm och dessa ca 20 mm långa larver kan raskt kaläta en hel buske.
Den fullbildade stekelhonan är gulbrun och lägger sina ägg längs nerverna på bladens undersida, framförallt i buskens inre delar.
Börja med att i höst samla upp eventuella löv från busken som ligger kvar på marken. Gräv sedan om jorden under busken och täck jorden med väl förankrad fiberduk som hindrar nästa års steklar att ta sig upp i busken. På sätt sätt stör du dessutom de larver som övervintrar i jorden.
Vaka över buskarna. Så fort du får syn på små nykläckta larver på något blad tar du bort hela bladet. Stora larver går bra att plocka en och en. Äggen läggs för det mesta på enstaka blad så det är bara att plocka. Man kan också lägga fiberduk eller plast under och skaka busken så att larverna faller ner och lätt kan samlas ihop.
Har larverna härjat på busken i många år tar det förstås ett tag innan den börjar ge skörd igen.

FRÅGA: Vad gör jag med alla de myror som flyttar in i grönsakslandet varje sommar? De trivs bäst under fiberduken. Och mullvaden i blomlanden? Hjälp!
SVAR: Svartmyror trivs där det är varmt och torrt. Försök att hitta boet och gräva bort det. På ytor där det inte växer grönsaker går det bra att vattna ordentligt med hett vatten.
Ett annat tips är att hålla jorden jämnt fuktig under en lång tid så kanske myrorna letar sig till torrare mark.
Egentligen är mullvaden inte ute efter växterna. De äter daggmask, larver och insekter. Men det är deras gångar och jordhögar som förstås kan vara störande. Men försök med de doftkulor som finns i handeln. Kulorna är inte skadliga för mullvad eller andra organismer och lukten är enbart obehaglig för mullvaden. Den flyr. Kulorna grävs ner en och en där mullvaden håller till.

FRÅGA: Varför är min riddarsporre så mager och risig, trots att jag har delat plantorna flera gånger?
SVAR: Många storvuxna riddarsporrar måste delas ofta om de ska gå bra. De är dessutom känsliga får både för fuktig och för torr jord. Nästa gång du delar, bäst på våren, ta då bort allt gammalt, gamla och träiga delar. Lägg ny jord i gropen och gödsla. Lycka till!

FRÅGA: Kan jag beskära min doftschersmin som har fått ganska långa skott? Hur mycket?
SVAR: Visst kan du beskära doftschersmin men är dess naturliga höjd satt till 2-4 meter kommer den alltid att försöka bli så hög. Beskär du den ofta så hämmas blomningen. Det finns en mängd låga doftschersminer, t ex smultronschersmin.