Frågor om trädgård skickas till:
Koloniträdgården,
Åsögatan 149, 116 32 Stockholm eller till
Solveig Sidblad
på samma adress;
E-post. kansli@koloni.org
eller kolonitradgarden@koloni.org
Frågorna besvaras i Koloniträdgården eller per brev.
Tips:
Om du söker efter frågor om något speciellt ämne kan använda menyns
sökfunktion. Välj Redigera och Sök... i menyn och skriv in det du söker
efter.
Frågor
från tidigare år kan du hitta här >>
FRÅGA: Går det att ympa ett Åkerö
på en rönn?
SVAR: Med lite tur kan gå att
ympa äpple på rönn. Det kan i alla fall vara kul som experiment men är
ingen säker metod för att få ett nytt äppelträd. Chansen att lyckas kan
skilja mellan olika sorter så jag kan inte uttala mig speciellt om Åkerö om
det är lätt eller svårt.
Rönn liksom äpple tillhör samma växtfamilj, rosväxterna. De är
tillräckligt nära släkt för att kunna bilda gemensam vävnad vid en
ympning men ympning mellan olika släkten eller arter blir sällan långlivade,
ympstället blir inte tillräckligt starkt. Så risken är att ympen efter några
år knäcks på grund av dålig sammanväxning så kallad inkompatibilitet.
Mer om olika ympningsmetoder finns att läsa i boken "Ympning av
fruktträd" av Anton Nilsson, ICA bokförlag. Den har några år på
nacken och är nog lättast att hitta på bibliotek eller antikvariat.
Från litteraturen kan man läsa att det också går att ympa päron på
rönn.
FRÅGA:
Jag har en ca 10 m lång häck av tujor. De har nu blivit 5-6 meter höga. Kan
jag korta ner dem till 3 m? Jag planterade dem för 25 år sedan.
SVAR:.Tujor
kan man kapa ganska radikalt. Visserligen ser de lite stympade ut strax efteråt
men de formar sig och sluter rätt snabbt till om den kapade toppen, inom 1-2
säsonger. Bästa tid för beskärning är april eller september. Toppa direkt
över en sidogren.
FRÅGA:
Var kan man hitta svarta tulpaner eller svarta rosor?
SVAR: De mörkaste tulpansorterna som jag känner till är ’Queen of Night’ och
’Black Parrot’. Båda finns i Lord Nelsons sortiment.
De mörkaste rosorna
jag kan hitta i Lars-Åke Gustavssons stora uppslagsverk om rosor är sorterna
‘Cardinal de Richelieu’, ‘Chianti’, ‘Eugene Fürst’, ‘Le
Rosier Eveque’ och ‘Tuscany Superb’.
Ingen av dem kan dock kallas svart däremot mörkt rödvioletta
eller mörkt purpurröda. Flera av dem finns hos Zetas trädgård i Segeltorp,
Stockholm och Cedergrens plantskola i Råå, Helsingborg.
FRÅGA:
För
ett par år sedan köpte jag två ex av trädgårdshortensia, Hortensia
’Bodensee’, Hydrangea macrophylla enligt
medföljande etikett. Då 2001, blommade växterna ordentligt. Nu växer de
fortfarande och blir gröna och frodiga med gott om blad, men inte en knopp
”så långt ögat kan se”. Ingen av dem har blommat sedan jag köpte dem.
Vad gör jag för fel? Gödslar med Blå korn, klipper ner stänglarna till
markytan under våren. Måste jag hota dem med spaden?
SVAR: Trädgårdshortensia ska planteras i näringsrik, fuktighetshållande
och mullrik (helst något sur) jord. Ju surare jord (alltså samma som för
rododendron) desto blåare blommor. Den bör stå i sol till halvskugga.
Hortensian blommar på årsskotten och kan därför beskäras ganska hårt p våren
för att stimulera nya skott. Man behöver dock inte klippa ner den helt om
den inte frusit tillbaka så mycket. Bäst är att vänta och se hur mycket
som frusit.
Hortensia behöver mycket näring och sak gödslas på våren för att
blomma bra. Men med bara Blå Korn kanske det blir nog så mycket kväve som
mest stimulerar blad och skott. Pröva att gödsla med organisk rododendrongödsel
som surgör och/eller Chrysan som innehåller benmjöl och gynnar
blombildningen. Ibland kan det ta något år innan den blommar igen efter
plantering. Så ge inte upp än.
FRÅGA:
I mitt blomsterland kommer det ofta upp stinksvamp, varför och vad kan
man göra för att få bort den?
SVAR: Stinksvampen är vanligast i lövskog men även i trädgårdar där
den lever i symbios med trädrötter. Så antagligen finns det träd i närheten
som har rötter i ditt blomsterland.
Svampen kan vara svår att bekämpa annat än genom att plocka bort
fruktkropparna när de tittar fram. Då slipper man i alla fall lukten och
hindrar att den sprids med sporer.
Man kan också pröva samma metod som rekommenderas mot häxringar: Med
en grep gör man tätt med hål i jorden där svamparna växer och minst 30 cm
utanför området. Vattna rikligt varje dag i 3-4 veckor för att kväva
svampen. Frågan är om det låter si g göras i en befintlig rabatt utan att
växterna tar skada. Ett annat tips som jag inte fått bekräftat är att vattna
med Atamon, 2 msk till en vattenkanna
FRÅGA:
Vi ska sätta en bokhäck i väldigt lerig jord. Vi hade tänkt att jordförbättra
med 1/3 mull och 1/3 grus. Är detta en bra idé och hur mycket behöver vi köpa
av varje till ca. 100 kvm?
SVAR: Det låter bra att jordförbättra som ni tänkt er med både mull och grus.
Obs! Använd grovt grus som ger bra dränering. Det låter dock ganska mycket
med 1/3 av varje. Jag skulle nog också välja en något större andel mull än
grus.
Till ca 100 m² och 30 cm djup går det åt 10 kubikmeter av varje,
grus och mull, för att förbättra med 1/3 av varje. Om man istället skulle
räkna på 1/4 av varje blir det 7,5 kbm vardera och med en större andel mull
t ex 10 kbm mull och 5 kbm grus.
Men det är också viktigt att dräneringen i botten är bra så att
inte planteringsrännan blir som en balja där vattnet inte kan rinna undan.
Finns den risken kanske ni behöver lägga dräneringsrör på några ställen.
Ni kan också göra en lite upphöjd planteringsbädd för att förbättra
lufttillförseln.
FRÅGA:
Vi har gröna-svarta maskar på krusbärsbuskarna och de äter upp bladen. Hur
ska man bli av med dem?
SVAR: De larver som äter upp era krusbärsbuskar är krusbärsstekelns larver. I förebyggande
syfte kan man på hösten bearbeta jorden ytligt under busken. Det har en viss
motverkande effekt eftersom stekelns larver kryper ner i jorden när de ätit
sig mätta. Där övervintrar de som puppor till nästa år då den färdiga
steken kläcks. Lägg fiberduk eller annat täckande skynke, väl förankrat,
under busken på våren. Då hindras de nya steklarna att ta sig upp och lägga
ägg i busken, på de nedersta bladen. Skulle larverna ändå dyka upp på
busken nästa sommar så använd fiberduken till att samla in larverna. Skaka
busken kraftigt, då släpper larverna taget och ramlar ner på duken. Samla
ihop dem och bränn eller trampa ihjäl dem.
FRÅGA:
Jag skickar ett äpple från min kolonilott Lövsta. Trädet har nu gjort äpplen
i 4 år. Varför är de prickiga? Sjukdom? Finns det någon ”medicin” som
hjälper?
SVAR: Dina
äpplen är angripna av äppelskorv. De kraftiga angreppen av äppelskorv 2004
beror främst på den fuktiga, regniga sommaren. Det ser ut som ditt äpple är
av sorten Signe Tillisch och den är mycket mottaglig.
Skorv är en svampsjukdom och sporerna övervintrar på nedfallna blad
och frukter. Var därför noga med att samla ihop blad och frukter som ligger
kvar i höst och bränn eller gräv ner dem. Det är ingen fara att använda
frukten, det går ju att skala bort skorven.
Förebyggande besprutning med svavelpreparat ( t ex Kumulus) kan ha
viss effekt. Svampen gynnas om trädet är för tätt. Beskär därför trädet
så det blir glest och luftigt. Gallra också i nya årsskott under sommaren
om det behövs. Undvik alltför kväverik gödsel. Blir nästa sommar torrare
kan angreppen utebli helt.
FRÅGA:
Har fått in liljebaggen på alla mina liljor (har minst 100-tals
olika). Kan jag förebygga inför sommaren? Försökte klämma bort dem men
jag har massor med liljor, en hel slänt. Hur skall jag göra? gråtfärdig
liljeälskare.
SVAR: Jag
förstår din frustration när du har så många liljor, för då går man
inte bara och klämmer ihjäl dem. Men det finns hopp. Riksförbundet Svensk
Trädgård har i år gjort ett litet försök bland sina medlemmar med ett
medel som heter Bionim K. Det är ett klass 3 medel av naturligt ursprung som
kommer från Neem-trädet, ett tropiskt träd. Det har visat sig ha god (men
inte 100%-ig) effekt mot liljebaggar om det sprutas varannan vecka, från
tidig vår. Insektsmedlet Provado, klass 3, har också god effekt men är
giftigt för bin och andra pollinatörer och ska därför användas med stor försiktighet.
På hösten kan man luckra jorden runt liljorna för att störa de puppor som
ligger i jorden för att övervintra.
FRÅGA: Kan man använda t ex alfalfafrö, gröna linser, gula ärter eller andra
baljväxter som säljs i livsmedelsaffärer till gröngödsling istället för
de dyra små påsarna i fröställen? När ska gröngödsel iså fall grävas
ner och hur stor del av växterna?
SVAR:
Visst går det bra att använda många av de baljväxter som finns i
livsmedelsaffärerna som gröngödsling. Det är bara att prova. En nackdel är
att de inte är riktigt lika effektiva kvävefixerare som en del av de växter
som ingår i färdiga gröngödslingsblandningar, t ex olika klöverarter. Men
de ger ändå bra grönmassa som höjer mullhalten och förbättrar jorden.
Man kan gräva ner både rötter och blast i jorden när det frusit ner på hösten.
FRÅGA: Har just fått fröer till
kinesisk buskspion (moder vit och fader okänd). Hur sår jag dessa frön?
SVAR: Pionfröerna ska sås så fort
som möjligt. De gror bättre ju färskare de är. De behöver också en köldperiod
för att gro. Det går alltså utmärkt att så dem i kruka nu och sen förvara
dem över vintern i ditt kalla uterum. Även om de inte skulle ha grott till våren
så ge inte upp. Pionfrön kan ibland ta två år på sig för att gro.
FRÅGA: Vad gör man åt så kallade
"häxringar"
i gräsmattan. Vi köpte stugan för 5 år sedan och då fanns det en häxring.
Nu börjar det komma en till på en annan plats i gräsmattan.
SVAR:
Har man inte alltför stor gräsmatta kan häxringen växa ut ur den av sig självt
genom att den bildar en större och större cirkel. Innanför cirkeln dör
svampen bort. För att bekämpa häxringarna kan du pröva att med en grep göra
tätt med hål i grästorven där svamparna växer och minst 30 cm utanför
ringen. Vattna rikligt varje dag under en månads tid för att kväva svampen.
Tidigare fanns diammoniumfosfat som blandades med kalk och vattnades på
ringarna men det finns inte att få tag på längre.
Andra tips som jag hört
talas om men inte fått bekräftade om de fungerar är att vattna med Atamon,
2 msk till en vattenkanna. Skär ut en fyrkant, ett spadtag djupt, i ringens
ytterkant. Lyft upp denna och vrid den en kvarts varv och lägg tillbaks den.
Detta skulle få mycelet att växa i fel riktning och så att säga ta död på
sig självt.
FRÅGA: Skulle vilja ha tips/broschyr om hur man fixar bra trädgårdsgångar - blir så
led på ogräset mellan odlingsbäddarna. Finns något bra? Jag har markduk,
vad ska man lägga ovanpå? Kan man lägga trätrallar?
SVAR:
Visst kan du lägga trätrall på väven. Den är ju både snygg och håller
torrt. Billigare alternativ är att täcka väven med flis eller bark som
dessutom är mjukt att gå på dock ej barfota.
Tyvärr har vi ingen bra
broschyr om hur man lägger gångar. Men det var ett bra tips inför kommande
Lätt om Odling.
Den litteratur jag kan hänvisa
dig till är böckerna Idéer och lösningar
för trädgården av Börje Eriksson, ICA bokförlag och Utomhusprojekt för hus och tomt, Prisma/Black & Decker. Men de
handlar mer om större gångar i trädgården, inte direkt smågångar i
odlingsland.
FRÅGA: Vad gör jag med en mullvad som härjar i min trädgård, snart är hela gräsmattan
underminerad? Vi har provat all utom fällor.
SVAR: Det låter som det är dags att prova med fällor för det anses ändå som
det effektivaste sättet att bli av med dem. Även om det är mindre angenämt
att ta hand om. FRÅGA efter mullvadsfällor i järnhandel eller trädgårdsbutik.
En sista utväg är att kontakta Anticimex eller annan skadedjursbekämpning
som kan ta till starkare medel som gasar ihjäl mullvadarna.
FRÅGA: I år skulle jag prova på Nyheten ”Japansk Jätterättika”. De första två
bladen på rättikan som kom fram på våren är angripna av små svarta
baggar som hoppar så fort man vill plocka dem. Jag fick höra att det är någon
sort knäppare, eftersom de hoppar. De är ca 3 mm långa och har som
skalbaggar hårt skal ovanför med vingar under dem. Kommer jätterättikan
att växa vidare trots angreppet eller måsta jag vidta någon åtgärd. Föredrar
i så fall ekologisk bekämpning.
SVAR:
Det är jordloppor som gör hål i bladen på dina rättikor. Nästa gång du
sår rättikan kan du lägga fiberduk över efter sådden. Är skadan redan
skedd kan man pudra bladen med t ex stenmjöl, algomin eller träaska. Då
skyr lopporna bladen. Upprepa behandlingen efter regn. Om inte själva tillväxtpunkten
i plantans mitt är skadad kommer plantorna att repa sig.
FRÅGA: På god jord har jag ett kraftigt Kanike-träd som varje år skjuter mängder
med skott men ger kanske ett dussin äpplen. Trädet är snart 20 år, och har
aldrig haft någon riktigt bra säsong. Vad göra?
SVAR:
Det låter nästan som om ditt träd växer lite för bra, att det har för
gott om kväve som gynnar skott-tillväxten på bekostnad av frukten. Gödsla
inte trädet. Beskär på sensommaren istället för vårvintern så hejdas
tillväxten mera. Vårbeskärning stimulerar tillväxt. Finns det andra äppelsorter
i närheten som kan pollinera? Står det soligt och skyddat så att bina
kommer åt att pollinera det?
Viss språkförbistring råder
om sorten Kanike. I södra Sverige är det oftast ett lokalt namn på sorten
Oranie. Oranie pollineras av många andra sorter bl a Alice, Cox Pomona,
Filippa, Gyllenkroks Astrakan, Katja, Lobo, Maglemer, Stor Klar Astrakan, Sävstaholm,
Transparente Blanche och Åkerö.
FRÅGA: Mitt
fina Loboträd får mycket frukt, men det mesta måste kastas, eftersom äpplena
antingen är angripna av rönnbärsmal eller också ruttnar en del av frukten
inifrån.Kan jag bespruta med något för att åtminstone hålla rönnbärsmalen
borta? Nikotin (var skaffar jag det?)? Annat? När ska besprutning ske?
SVAR:
Rönnbärsmalen tycks inte bli något allvarligt problem i år eftersom rönnen
blommade bra (åtminstone i Stockholmstrakten) och den i första hand går på
rönnbären.
Den enda bekämpning man
annars kan sätta in med viss effekt är pyretrumpreparat. Pyretrum sprutas när
fjärilarna svärmar, ca 4-5 veckor efter blomning. Pyretrum är dock
bigiftigt så det får inte finnas andra blommande växter under träden när
man sprutar. Att duscha trädet med kraftig vattenstråle varje kväll ett par
veckor från samma tid kan också minska angreppen genom att det stör
malarna.
Ett sätt att gardera sig
för angrepp (för sent för i år) är att täcka marken under träden med
fiberduk eller annat tygstycke som förankras väl. Duken bör då läggas på
strax före blomningen och ligga på tills karten tydligt har börjat växa. Rönnbärsmalen
övervintrar nämligen som puppa i jorden och när den fullvuxna malen kläcks
på försommaren flyger den upp och lägger ägg på unga kart. Med fiberduk
hindrar man malen att ta sig upp.
Vissa år kan även äppelvecklaren
göra stor skada. Den äter en enda gång in till kärnhuset, där den äter
ur frukten. Ofta ruttnar dessa äpplen inifrån. Äppelvecklaren bekämpas på
samma sätt med pyretrum.
Försök pågår både i yrkes- och fritidsodling med doftämnen/feromoner som
ska förvirra fjärilarna så att de inte parar sig och lägger ägg på
karten. Men än finns inget sådant i handeln.
De feromonfällor som säljs
både för rönnbärsmal och äppelvecklare fungerar inte som bekämpning men
väl som prognos så att man vet när det är dags att sätta in bekämpningen.
De lockar till sig hannarna som fastnar i klisterfällan. Men det lockar inte
tillräckligt effektivt för att hindra alla angrepp.
FRÅGA: När ska häckoxbär klippas ner om den planterades i november 2003? Hade tänkt
vänta tills aug/sept. Vad gör man åt ohyra? Ser ut som bladlöss i
topparna! Ska jag klippa ner redan nu?
SVAR:
Klipp inte ner den förrän
till våren för då stimulerar du nytillväxten och förgreningen bäst. En
viss toppning kan du ändå göra nu om du haft kraftiga angrepp av bladlöss
för att hindra att ägg övervintrar i topparna.
FRÅGA: Jag har planterat ut tagetes i min trädgård. Jag har själv odlat fram dem i
mitt växthus. När jag planterade dem i trädgården tog det bara någon dag
så var bladen söndertrasade som om man har rispat av dem. Vi har väldigt
mycket småmyror och små bruna sniglar. Kan något av dessa små djur ha
orsakat "skadan"? Vad göra?
SVAR: Det är sniglarna som har trasat sönder
och ätit på dina tagetes. De är tyvärr mycket förtjusta i tagetes. Nu är
det kanske för sent att vidta åtgärder men till en annan gång så gäller
det att vara på sin vakt, fånga sniglar på kvällar och regniga dagar när
de är ute och äter, lägga ut bekämpningsmedlet Snigeleffekt/Snigelfritt
runt plantorna eller göra fällor av wellpappbitar alternativt sätta ut skålar
med öl dit de lockas. Tänk på att fällor måste vittjas varje
morgon.
FRÅGA: Har en plätt i min koloni
som är cirka 4x3 m som nog en gång i tiden varit grusbelagd. Men med tiden
har blandat ogräs slagit rot på hela ytan. Nu undrar jag - finns det någon
miljövänlig och effektiv bekämpning för att ta bort ogräset så att jag
kan lägga på nytt fint grus på ytan. Har försökt ta bort för hand men
det är stenhårt.
SVAR:
Vad jag förstår är det en yta som du även i framtiden tänker ha grusad. Då
skulle jag rekommendera att du försöker gräva ur 5-10 cm (vattna ytan så går
det lättare att gräva) och sedan lägga markduk i botten (finns i välsorterade
plantbutiker, byggmarknader, stormarknader). Därefter fyller du på med nytt
grus. Det är det absolut effektivaste sättet att slippa ogräs i framtiden,
och det enda säkra om det är problem med rotogräs som kvickrot, tistel,
kvickrot och maskros.
Om det bara är fröogräs på ytan kan man visserligen bekämpa
med ogräsättika eller Ecoval men det har oftast kortvarig effekt och nya ogräsfrön
gror ständigt. Salt är inte heller något bra alternativ eftersom en hög
salthalt i marken kan skada omgivande växter.
FRÅGA: Kan du rekommendera några
fruktträd som är lämpliga för små koloniträdgårdar? De bör alltså
vara svagväxande och inte heller ha något vidlyftigt rotsystem. Plus god
frukt! Plommon, äpple eller körsbär, det går bra vilket som.
SVAR:
När det gäller äpplen bör ni först och främst fråga efter sorter på
svagväxande grundstam t ex B 9, M 26 och Bemali. Alla dessa är härdiga upp
till Mälardalen. Härdigast är B9. Det blir små, låga träd. De saluförs
tyvärr inte så ofta i våra växtbutiker men de kan alltid ta hem. Det bör
finnas av de flesta sorter.
Om man ändå vill ha ett vanligt kronträd men ett som inte blir
så stort så är ’Discovery’ (augusti-september) och ’James Grieve’
(september-oktober) lämpliga sorter som både är friska och goda.
Ett alternativ är förstås också pelaräppelträd. Den godaste
sorten tycker jag är ’Polka’. Den kan få lite skorv, tyvärr. Det finns
även några nya, härdiga, ryska sorter (’Arabat’ och ’Dzin’) på
marknaden, som jag inte vet så mycket om ännu.
Av körsbär finns det så kallade pysslingträd på svagväxande
grundstam. Det finns av flera olika bigarråsorter, t ex ’Buttners rote’,
’Lapins’, ’Sam’, ’Van’ och ’Stella’.
De så kallade buskkörsbären som växer som en större vinbärsbuske.
De växer på egen rot, alltså inte ympade på en grundstam. Det finns dock
inga vanliga sötkörsbär av busktyp. Den sötaste sorten är ’Berit’, sötare
än surkörs men surare än bigarrå.
Av plommon är fortfarande ’Viktoria’ en av de bättre
sorterna och som inte blir så stort träd. Det viktigaste för att få stor
och god frukt på ’Viktoria’ är att gallra karten. En ny, god och
rikgivande sort är ’Komet’. Trädet blir inte så stort men har ett något
utbrett, lite spretigt växtsätt.
FRÅGA: Min mor har ett päronträd
vars päron ofta blir fulla med "stenar", Vad gör man åt detta.
Hon säger att man skall ha på Borax. Stämmer det och var kan man köpa
Borax?
SVAR:
Buckliga päron med stenar kan ha flera olika orsaker. Om det är en återkommande
skada och "stenarna" finns spridda i fruktköttet är den troligaste
orsaken stencellsjuka. Den går inte att åtgärda. Sjukdomen är en
virussjukdom och ett smittat träd kan inte botas. Angreppen kan dock variera
i omfattning från år till år. Men viruset finns alltid kvar i trädet.
Olika sorter är olika känsliga. Mest känsliga är ’Greve Moltke’,
’Pierre Corneille’ och ’Doyenne de Comice’.
Funderar ni på att sätta ett nytt päronträd så köp ett
certifierat träd som är garanterat virusfritt.
Men som din mor mycket riktigt säger så kan även stenar i
frukten bero på borbrist. Då blir frukterna både små och buckliga, oftast
med en skrovlig korkbildning på skalet. Stenarna sitter också strax under
skalet och inte inne i fruktköttet. Borbrist syns också på bladen som blir
små och kupade. Detta kan botas med borax som finns t ex hos Granngården
tidigare Lantmännen. Dosering 15-20 g/10 m².
Ytterligare en orsak till buckliga frukter och stenar i päron är
sugskador av stinkflyn. Groparna i frukten är jämnare runda och sugställena
syns som korkaktiga prickar i skalet med stenarna direkt under skalet vid
sugstället. Stinkflyn är svårbekämpade men gör sällan någon större
skada.
FRÅGA: Skulle vilja plantera en
snabbväxande vintergrön tålig häck tänkte först tuja häck men vi har
sett hos grannar att den blivit brun. Förslag?
SVAR:
Letar ni efter en vintergrön och förhållandevis snabbväxande häck är nog
ändå tuja bästa alternativet. Det viktiga är att plantera i jord som kan hålla
kvar fuktigheten utan att för den skull bli för blöt. En mullrik sandjord går
bra liksom en väldränerad och mullrik lerjord. Det är särskilt viktigt att
plantorna inte lider av torka på vårvintern när vårsolen börjar värma.
Vattna ordentligt på hösten så de har ett bra förråd över vintern (gäller
alla vintergröna växter). En tålig och vacker sort är ’Smaragd’. Till
smal häck passar också ’Fastigiata’. Mest snabbväxande är
’Brabant’ men den kan drabbas av vinterskador under stränga vintrar och
blir också med tiden alltför hög och lite gles om den inte hålls efter.
Är läget utsatt, d v s full sol och häcken är upphöjt
planterad med mur mot gatan kan den bli extra känslig eftersom kylan lättare
tränger in till rötterna från sidan och jorden också torkar lättare. Här
kanske man ska fundera på något annat alternativ t ex liguster. Den är inte
vintergrön på samma sätt som barrväxter men behåller bladen långt in på
vintern och ibland hela vintern om det är milt. Den måste formklippas
regelbundet från att plantorna är små för att den ska bli tät.
FRÅGA: Vi har en stor björk i vår trädgård (ca 20 m hög och relativt kraftig
nertill) planterad omkring 1920. Det finns en mörk fläck ett par meter upp på
stammen och även längst ner vid marken ser trädet inte helt friskt ut. Jag har hört att björkar har begränsad livslängd,
stämmer detta? Bör jag ta ner trädet omgående?
SVAR: Det stämmer att björkar inte blir lika gamla som t ex almar,
lindar och ekar. 80-90 år är gammalt för en björk så din björk verkar
leva på övertid. Har barken släppt eller sitter lös på de mörka
partierna? Känn i så fall efter om veden känns porös under. Då har någon
röta med all säkerhet trängt in i trädet. Det säkraste är då att fälla
det innan det faller på egen hand.
FRÅGA:
Var man kan få veta mera om kikärtsodling i Sverige och om det går att få
tag på utsäde?
SVAR: Fröföretaget Impecta, postorder, Julita, tel 0150-923 31,
har kikärter. Jag har sett kikärter odlas på ett odlingslottsområde i
Norrköping med många invandrare. Resultatet vet jag inget om men de såg ut
att växa bra. För varma lägen står det i Impectas katalog.
FRÅGA: Haren har varit på två av våra äppelträd, ca 6 år gamla träd med bra växtkraft
och mer och mer frukt för varje år. Stammen har en diameter på ca 10-15 cm.
Haren har skalat barken längst ner på stammen, runt om och ca 30 cm högt.
Vad ska vi göra?
SVAR: Tyvärr är det nog inte så mycket ni kan göra om haren har
gnagt av barken ända in till veden. Då kan trädet inte transportera vatten
och näring utan kommer att dö. Om ni inte är skickliga ympare, för då kan
man ge sig på något som heter bryggymp där man tar grenar och ympar in på
2-3 ställen runt stammen, som en brygga från barken nedanför till barken
ovanför gnaget. Se boken Ympning av Anton Nilsson, ICA bokförlag.
Är skadan däremot
bara ytlig på barken kan barken läka av sig själv om man skyddar den med
ett lager ympvax/trädbalsam. Skär först rent sårkanterna så att ni får
bort lös eller fläkt bark.
FRÅGA:
Kan man flytta ett litet äppleträd nu, i södra Skåne?
SVAR: Ja, det går bra att flytta nu. Se bara till att få med så
stor jordklump som möjligt så att inte rötterna skadas för mycket.
FRÅGA:
Vi har köpt en Vallotalök för att ha i en kruka på vår inglasade balkong.
Hur djupt ner ska löken sättas i jorden?
SVAR: Din lök ska planteras så att lite av spetsen kommer ovan
jord.
FRÅGA: Vi har nyligen köpt ett fritidshus i Norrbotten. Vi har myror runt huset som
vi gärna skulle vilja få bort och en myrstack ca 10 meter från huset. Kan
man göra något åt det? Dessutom har vi hittat ett getingbo i vindsutrymmet
som vi skulle vilja ta bort på ett smidigt och säkert sätt. Finns det några
bra medel mot knott, "sviddjen" och bromsar? Det kryllar av dem och
de kommer in i stugan, vi har två små barn som vi gärna vill skydda från
de värsta betten.
SVAR: Getingarna: Det är helt riskfritt att avlägsna getingboet nu
före den riktiga våren eftersom det är övergivet. Alla getingar utom den
befruktade honan är döda. Drottningen kan eventuellt finnas kvar i boet men
troligtvis har även hon övergett det för att hitta en annan skyddad plats
över vintern. Nästa vår bygger hon ett nytt bo någon annanstans.
Ska man ta
bort ett getingbo under sommaren får man gå lite försiktigare tillväga. Bästa
tiden är på kvällen/natten när getingarna är i vila. Ett tips är att
tejpa för öppningen, alternativt spraya med kylspray som bedövar getingarna
(finns i sportbutiker). Peta ner boet från taket med t ex en stekspade, ner i
en stor vattenfylld burk eller kruka med vatten. Snabbt på med locket och
getingarna drunknar. Alternativ: Vira en blöt handduk eller trasa runt boet
och lägg sedan ner boet i en plastpåse. Knyt till och trampa sönder boet.
Men tänk på att även getingar kan vara nyttodjur som matar sina nykläckta
larver i boet med andra insekter
Det finns
flera olika medel i handeln för att hålla myrorna från huset. Mest miljövänliga
är myrdosorna som innehåller borax, t ex Nippon eller Myreffekt. Svårare är
det att få med hela myrstacken.
I Faktablad Växtskydd
från SLU skriver man följande: "Om man har stora myrstackar vid hus
eller på andra olämpliga ställen, avlägsnas dessa lämpligen under
vintern. Observera dock att samhället har stor utbredning även under marknivån.
På våren, då insektslivet börjar ta fart, dränks eventuella kvarvarande
rester av samhället in med kokhett vatten i stora mängder. Alternativt kan
puderformulerade preparat användas på stacken."
Att avlägsna
kan ju vara lättare sagt än gjort. Stacken måste då grävas upp och köras
bort, ut i skogen eller i säckar till förbränning."
Mot knott och
broms är det nät som gäller, både för fönster och dörrar. Och skyddande
kläder. Undvik så långt det är möjligt att använda kemiska medel på små
barn. Men helt kan man ju inte värja sig och då är min erfarenhet att
medlet Mygga ger det effektivaste skyddet. Det finns också elektroniska
utrustningar som man sätter i eluttaget som antingen lockar insekterna med
UV-ljus till en uppsamlare eller avger ett för insekterna irriterande ljud
som håller dem borta.
FRÅGA: Upptäckte att stammen på min fina hägg spruckit uppifrån i en grenklyka
och en bit ner på stammen. Sprickan är djup och lång och nu är jag orolig
för att trädet kanske dör eller har dött. Finns det något jag kan göra för
att fylla i sprickan? Den är nästan 1dm djup så det ser ganska hopplöst
ut. Häggen är säkert över 30 år gammal. Den har så fin form och varma
sommardagar kan man sitta under lövverket som i en sal och få lite svalka.
Det skulle vara så sorgligt om häggen dött eller om jag inte kan göra något
för att rädda den. Skadan måste ha skett nu i vinter, undrar varför det
blivit så. Vi har mycket snö kvar men det har nog varit dåligt med riktig
tjäle i marken.
SVAR: Är det en spricka mellan en sidogren och huvudstam? Är det
en sidogren som behöver finnas kvar för trädets form? Annars tycker jag att
du ska såga bort den sidogren som gett upphov till sprickan och skära rent såret
ordentligt.
Det andra
alternativet är att försöka binda ihop sprickan med ett spännband av något
slag och låta sitta över sommaren så finns det chans att sprickan läker
ihop. Det alternativet gäller också om det är en grenklyka mellan två
parallella stammar. Bind inte så hårt att bandet skär in i barken. Lossa
bandet något under sommaren om det ser ut att skära in. Att fylla sprickan
med något är ingen bra lösning. Det kan förvärra skadan och göra att röta
växer in i veden.
FRÅGA: Jag har klippt ner min spireahäck (rosa
blommor) till 15 cm höjd. Ska jag fortsätta att klippa den så mycket? Nu är
det jättefin och cirka 1,5 m hög. Jag brukar klippa den på förvintern.
SVAR: På din beskrivning låter
det som det är klasespirea (eller häckspirea som den också kallas). Den har
i så fall spetsiga/toppiga blomklasar. Den behöver inte klippas så hårt
som du gör varje år även om den tål det. Men den mår bra av det med jämna
mellanrum eftersom den lätt ser risig ut annars. Normal beskärning är
annars att på vårvintern gallra bland äldre grenar och eventuellt korta in
unga grenar för att hålla formen på häcken.
FRÅGA:
I den samfällighet där vi bor i Umeå finns två betongmurar som kantar de
fria parkeringsplatserna utanför garagen. Marken nedanför parkeringen
sluttar något varvid muren är ca 1.2-1.8 m hög på utsidan. På håll ser
det lite kalt och trist ut. På vintern behöver snön från parkeringen
tippas över murens kant, så det är svårt att plantera träd framför
muren. Har ni något förslag på någon härdig lättskött klätterväxt som
kan vara lämplig?
SVAR: Jag föreslår klättervildvin,
Parthenocissus quinquefolia ’Engelmanni', mot muren. Den är härdig
till zon 5, självklättrande, fäster direkt på muren. Vackra höstfärger.
FRÅGA:
Fick i våras en frösådd änglatrumpet av min väninna.
Den växte fort men med bara en stam. Blev över 2 meter hög och fick massor
av knoppar. Jag beskar alla utom 3 som hann blomma vackert innan den första
frosten tog dem. Ska övervintra plantan och har tänkt skära ner den ca 2/3
nu för att överhuvudtaget kunna flytta den och sedan till våren ytterligare
beskära den. Skall förvara den i ca 10 gradig värme. Efter beskärningen
blir det ju stamdelar kvar. Kan man använda bitarna och göra nya
plantor/sticklingar av den? Hur? Rotar jag bitarn först? Sätter jag dem
direkt i nya krukor? Låter jag stammen vila tills i vår ungefär som en
dahlialök?
SVAR: Du kan mycket väl ta vara på de sticklingar som blir efter beskärningen.
Sätt antingen sticklingar direkt i jord
(vanlig blomjord) eller i vatten för att de ska rota sig. Om du sätter
direkt i jord behöver du täcka med plastpåse eller liknande tills de börjar
rota sig. De kan ju inte suga vatten på samma sätt som om de står i vatten.
Sticklingarna ska tas från friska topp- eller sidoskott, ca 10-20 cm långa.
Stick ner minst 5 cm av skottet i jorden. Ta bort de största bladen och spara
bara de yngsta bladen i toppen. När de väl rotat sig kan de förvaras svalt
men helst ljust över vintern. Stammen förvarar du likadant. Se till att inte
krukan torkar ut helt över vintern för då skrumpnar stammen.
FRÅGA: Kan man ha salix (energiskog) som häckväxt? Jag behöver något som växer
knakande fort. Har ni några tips till mig?
SVAR: Visst kan man ha salix som häckväxt.
Men tänk på att den växer snabbt och mycket, eftersom den har ett kraftigt
rotsystem som behöver massor med vatten och som lätt suger ur marken runt
omkring. Rötterna kan också vara aggressiva mot murar och husgrunder.
För att hålla en friväxande
salixhäck snygg behöver den föryngras ganska ofta, helst klippas ner helt
med några års mellanrum. Formklippt salixhäck är svår att få tät
eftersom den mest skjuter långa skott på höjden, och därför måste
klippas ofta.
Allt detta gäller den typ
av Salix som används till energiskog, alltså Salix
viminalis. Det finns mer svagväxande och mer förgrenade Salixarter.
Ett annat alternativ är
poppel som också växer snabbt och är lättare att göra hög, tät
formklippt häck av. Men den har samma aggressiva rotsystem.
Fler alternativ är häggmispel
som är mycket vackrare, både som friväxande och klippt. Den växer förhållandevis
snabbt men inte som Salix. Ett plus är de fina höstfärgerna.
Numera finns också färdig
häck att köpa i önskade höjder mellan 1 och 2 meter. Det finns som lösa
plantor eller i meterlånga behållare färdiga att plantera. Men det är förstås
en kostnadsfråga. De plantskolor som producerar dessa är Splendor Plant,
042-36 79 64 (lösa plantor) och Tönnersjö Plantskola, 035-430 33 (häck på
metervara). De säljer via återförsäljare, som de säkert kan informera dig
om.
FRÅGA: Hur länge behöver man ha solskydd av säckväv över vintergröna barrväxter
på våren?
SVAR: Vintergröna växter behöver skyddas så länge det finns tjäle i
marken och/eller så länge det är risk för stora temperaturväxlingar
mellan dag och natt med minusgrader på natten.
FRÅGA: Är japanskt hängkörsbär, Prunus
'Kiku-shidare (Zakura)', ett fruktträd eller ett prydnadsträd?
SVAR: Det är ett prydnadsträd.
FRÅGA: Vi har en thujahäck (Brabant) som är 5 år i höstas toppade vi den och i våras
klippte vi den på sidorna. Efter klippningen dog 6 plantor. Var det fel att
klippa på våren? Vi planerar att köpa 6 nya och plantera i höst. Hur ska
vi göra med fortsatt klippning? Vilken gödning är bäst?
SVAR: Det är inte säkert att det är klippningen som har orsakat plantdöden.
Det var ovanligt mycket vinterskador på vintergröna växter efter vintern
med stora temperaturväxlingar. Men en växt som då samtidigt är lite i
obalans efter hård beskärning kan drabbas lättare. Barrväxter bör normalt
klippas sent på våren men innan tillväxten sätter igång eller på
sensommaren när tillväxten är avslutad.
Gödsla aldrig
barrväxter för mycket. Då blir de lätt lösa i växten och känsligare för
frostskador. Vill man vara på den säkra sidan kan man välja någon speciell
barrväxtgödsel som är mer anpassad till barrväxternas behov. Men det är
ett dyrt alternativ om det är en lång häck. En mindre giva med höns-eller
kogödsel på våren och lite benmjöl på hösten är ett billigare
alternativ.
FRÅGA: Kan man beskära en gammal kaprifol och hur går jag tillväga?
SVAR: Kaprifolen kan beskäras radikalt för att föryngras. Klipp ner den
på vårvintern till ca 50 cm så skjuter den nya fräscha skott. Vill du inte
gå så hårt till väga kan du gallra i de gamla skotten och ta bort de som
ser risigast ut. Men det brukar vara svårare eftersom de gärna är
intrasslade i varandra.
FRÅGA: Finns det några växter eller blommor som mygg och knott inte gillar? En
slags naturligt myggmedel. Vi har mycket mygg på vår tomt men jag vill inte
kleta på barnen en massa giftiga myggmedel.
SVAR: I den finska trädgårdstidningen Trädgårdsnytt fanns en artikel förra
året om att doftpelargoner avskräcker mygg. En tysk pelargonförädlare har
t o m tagit fram en särskilt myggavskräckande sort som han kallar
Moskito-Schocker. Men även andra doftpelargoner sägs avskräcka mygg. Följande
växter lär vara avskräckande och lämpliga att plantera runt t ex
uteplatsen: Röllika, tagetes, ringblommor, malört, basilika, vitlök, tomat,
potatis. Jag har också läst någonstans att man kan gnida in sig med röllika
som myggmedel.
Men troligen
finns det växter som inte gillas av mygg och i en trädgård finns så många
växter och myggen är så rörliga att jag inte tror att det har någon större
betydelse. Man kanske kan minska mängden mygg i trädgården genom att låta
alla räd och buskar vara av visst slag. Men myggen är så rörliga att de säkert
i alla fall skulle flyga in i trädgården kvällstid. Det viktigaste är nog
var man bor och att man inte har små vattensamlingar utan fisk sommartid i
omgivningarna. Har man såfisk i ev dammar och liknande så äter de upp
mygglarverna.
FRÅGA: Jag har upptäckt sniglar i min gullranka. Det är en stor växt som står
inomhus. Jag köpte jord på samma ställe och planterade om den. Den har växt
jättebra och är i övrigt väldigt fin. Så jag blir ju skräckslagen när
min sambo upptäcker att det kryper omkring små sniglar i jorden. Jag har hört
att man kan ställa ner ett fat med öl i krukan. Tre sniglar har redan hittat
dit och drunknat. Men hur pålitligt är det egentligen? Blir jag av med
sniglarna på det sättet?
SVAR: Det kan inte röra sig om alltför många sniglar i krukan. Det är
ju trots allt en begränsad miljö där de kan fångas in. Ölfällor fungerar
bra som du ju redan märkt så fortsätt med det. Annars finns det också ett
effektivt medel i handeln som heter Snigelfri resp Snigeleffekt men det är
lite onödigt dyrt för bara en kruka.
Det allra säkraste
är förstås att plantera om plantan, alltså ta bort all gammal jord, spola
rent rötterna och plantera i ny ren jord. Kolla så att det inte finns snigelägg
i. De ser ut som runda nästan genomskinliga 2-3 mm stora pärlor som ligger i
klumpar.
FRÅGA: Jag misstänker att vi har fått någon slags ohyra på våran vinranka i form
av trasiga blad på rankan, som ”bor” på vår balkong som har sol hela
dagarna. Vad kan jag göra för att få bort detta?? Zilga (blå labruskadruva)
heter den och den ska tåla vårt klimat här nere i Skåne. Finns det även
andra ”trivselråd” för vår lilla ranka?
SVAR: De trasiga hålen på bladen tyder på angrepp av tvestjärtar. De
kan ibland göra skada på växter, särskilt under torrperioder. Försök fånga
in dem genom att lägga rullar av wellpapp i krukan. Där kryper de in och gömmer
sig på dagen. Dessutom ser några av bladen lite bleka ut. Det kan vara näringsbrist,
som kan hänga ihop med för kalkrik jord. Labruskadruvor ska nämligen ha
lite sur jord. Blanda i så fall i lite naturell torv i krukan. I en liten
kruka behöver de också mer näring och vatten än i en stor. På sikt lär
den behöva en större kruka.
Blekheten kan
också var angrepp av spinn som lätt angriper druvor på balkong och uterum,
där det lätt blir hett och torrt. Kolla bladundersidorna noga. Spinn är små,
små ljusröda kvalster. Duscha plantan ofta så kan angreppet hävas. Det
finns också ett kemiskt medel som heter Provado men det är bara tillåtet på
prydnadsväxter.
FRÅGA: Jag har ett flertal äppelträd (hampus, åkerö + några obestämbara) som är
mycket gamla.
Dessa träd är på "sista versen". De har tappat nästan all bark
och ramlar snart omkull p g a röta. Jag har hört att man kan sätta upp en
uppskuren plastflaska med jord i och på det viset få ett nytt rotsystem i
flaskan. Är detta riktigt? Hur stor måste flaskan vara? Hur lång tid tar
det? Är detta något som fungerar? Jag gärna vill ha "avkommor" av
dessa sorter.
SVAR: Den metod du beskriver kallas för kinesisk avläggare eller luftavläggare
och förekommer en del vid förökning på mer sydliga breddgrader, där man
har längre och varmare säsong. Hos oss tillämpas metoden ibland för
vedartade krukväxter t ex fikus.
Jag har aldrig
stött på någon som provat det på fruktträd här. Svårigheten är att få
så bra rot att det också ger ett starkt nytt träd. En av anledningarna till
att man alltid ympar/okulerar fruktträd på en annan grundstam än sorten är
just att det är svårt att få sticklingar att rota sig.
Men prova kan
man ju alltid. Kinesisk avläggning går till så att man på våren väljer
ut ett skott från förra årets tillväxt (alltså ett ungt årsskott). 20-30
cm från toppen skalar man av barken på 1-2 cm av skottet. Runt detta lägger
man fuktig torv eller mossa och täcker med plast. Det borde fungera som du föreslår,
att skära upp en flaska och täcka med.
Det jag ändå
skulle rekommendera är att ta ympris fram på vårvintern och ympa in dessa
till våren på unga friska träd om du även har sådana. Då får du
snabbast resultat med frukt igen. Annars kan du förstås köpa ett nytt träd
av ytterligare någon sort du vill ha och ympa in på det.
Det tredje
alternativet är att beställa grundstammar från någon specialplantskola, t
ex Stångby plantskola i Lund, tel. 046-14 40 65 och ympa direkt på dessa. Om
ympning kan du läsa i boken "Ympning av fruktträd" av Anton
Nilsson, ICA bokförlag.
FRÅGA: På vår tomt har vi en 23 år gammal Ligusterhäck. När vi flyttade in för
5 år sedan var häcken grön och fin. Nu ser man att den mår dåligt, bladen
är ljusgröna och den växer nästan ingenting. Det knepiga är att vissa
delar av häcken är grön och frodig. Vi och vår granne på ena sidan, tog i
vintras ner häcken mellan oss i förhoppning om att den skulle ta sig.
Problemet kvarstår, vissa plantor mår bra, andra inte. Det lustiga är att
man kan se att häcken mår dåligt liksom i ett stråk parallellt med vår
huslänga. Min fråga är : går det att rädda vår häck, vad kan vara fel?
SVAR: Liguster är känslig för tät, dåligt dränerad jord. Kan det
vara så att jorden på den delen där häcken mår dåligt har blivit utsatt
för några förändringar de senaste åren? Har det grävts eller körts med
tyngre maskiner intill så att jorden blivit packad? Detta är svårt att åtgärda
utan att gräva ur, dränera och plantera nytt på den biten. För att snabbt
få kraftiga plantor sätter man då buskplantor istället för häckplantor
som tar tid på sig att växa ikapp övriga häcken. Har det möjligen växt
upp kraftiga buskar eller träd i närheten som suger ur jorden eller skuggar
häcken så kan det räcka för att den ska må dåligt just där. Det enda
man då kan göra är det enda att ta bort det som inkräktar för mycket. Försök
också att förbättra jorden med mull, kompost eller liknande och gödsla för
att få ny fart på häcken.
FRÅGA: Varför blommar inte våra änglatrumpeter? För tre år sedan köpte vi
en änglatrumpet som skall ge gula blommor. Första året växte den kraftigt
till 2 meters höjd med stora blad men blomningen uteblev. Jag hörde då att
så kan det bli om man gödslar för mycket. Andra året fick plantan därför
mindre mängd gödning och blev därför mindre till växten (1 meter).
Blomningen uteblev trots detta. I år köpte vi ytterligare en änglatrumpet
som skall ge vita blommor. Efter ett experttips planterade vi i våras om de båda
trumpeterna i en jord som enligt recept bestod av 50 liter blomjord + 5 liter
brunnen kogödsel + 0,5 liter hönsgödsel. Denna näring skulle räcka i 10
veckor, därefter kunde man ge extra näring. Både den nya trumpeten och den
gamla växer nu kraftigt och friskt men hittills (20/7) har vi inte sett till
några knoppar. Plantorna står utomhus i stora krukor, ljust och skyddat. De
får mycket vatten. Vad gör vi för fel?
SVAR: Om ni började driva plantorna tidigt i våras och de fått all den
skötsel du beskriver så tror jag det finns gott hopp om blomning i år. Min
erfarenhet är att de ibland inte börjar blomma förrän i augusti september
men då desto rikligare och ända tills kylan kommer. Att de blommar sent kan
t ex bero på alltför sval försommar. De vill ju, som du också skriver, ha
mycket sol och värme vatten och näring. Det är A och O.
FRÅGA: Hur tar man frön av broktörel?
SVAR: Den egentliga blomman eller
blomsamlingen hos broktörel är mycket oansenlig, gulvit, men omges av de
vita högbladen. När blomman är överblommad bildas små kapslar som innehåller
frön. Jag vet tyvärr inte hur lätt det är att få moget frö här i vårt
klimat och har inte hittat några uppgifter om det.
FRÅGA:
Hur förökar jag (tar skott ) från mina änglatrumpeter? Och vilken jord ska
jag använda? Ska de sitta i vatten tills det blir rötter?
SVAR: Ta sticklingarna från friska topp-
eller sidoskott, ca 10-20 cm långa. Stick ner minst 5 cm av skottet i jorden.
Ta bort de största bladen och spara bara de yngsta bladen i toppen. När de väl rotat sig kan de förvaras svalt men helst ljust över
vintern. Du kan antingen sätta sticklingar direkt i jord (vanlig blomjord)
eller sätta i vatten för att rota. Om du sätter direkt i jord behöver du täcka
med plastpåse eller liknande tills de börjar rota sig. De kan ju inte suga
vatten på samma sätt som om de står i vatten.
FRÅGA: Jag har rensat bort de hallongrenar som burit bär. Men övriga plantor är
för höga. Kan jag klippa ner dem utan att mista nästa års bär? Hur långt
ner kan jag klippa dem?
SVAR: Du kan klippa ner hallonen med några (högst 3-4) decimeter utan
att förlora nämnvärt i skörd. De bärklasar som blir kvar kan t o m ge större
bär istället.
FRÅGA: Vad är det för svart illaluktande kladd, som sitter fast på de inre nya
bladen på mina klivior? Om det är någon sjukdom, vad ska man i så fall göra
åt det?
SVAR: Den enda förklaringen jag
kan hitta i litteraturen är att du fått angrepp av ullöss. De utsöndrar
ett kladdigt sekret, så kallad honungsdagg och i detta kladd blir det sedan
en svart beläggning av sotdagssvamp. Ullössen angriper just längst ner på
de inre bladen. Själva lössen ligger gömda i ulliknande bildningar. Ullössen
är mycket svårbekämpade och svåra att nå inne i plantan så rådet i
boken "Håll krukväxterna friska" av Maj-Lis Pettersson är: kasta
plantan eftersom djuren i stort sett är omöjliga att nå.
FRÅGA:
Hur förökar jag en avenbok? Vill skapa en häck!
SVAR: Vad jag kan hitta i
litteraturen så är frösådd enda sättet att föröka avenbok. Jag vet tyvärr
inte var man kan få tag på frö. Det är ju inget som förekommer i de
vanliga fröfirmornas sortiment. Att ta eget frö förutsätter att man har
tillgång till en stor, obeskuren planta som börjat sätta frukt. Fröet ska
stratifieras=köldbehandlas i 14-17 veckor. Så det dröjer länge innan du
har färdiga häckplantor. Det står ingenstans om att de skulle gå att
sticklingsföröka. Det kan bero på att de är mycket svårrotade.
Mitt råd är att du köper köpa färdiga häckplantor, för även de tar sin
tid innan du har en uppvuxen häck.
FRÅGA:
Har haft en häck av sibirisk ärtbuske i ca 10 år. Har fått en vit tunn beläggning
på bladen (mjöldagg?) Finns det något medel mot svamp på bladen? Problemet
började förra året då fick jag svar från den lokala plantskolan att det
berodde på den regniga sommaren. Nu har jag upptäckt denna beläggning även i år.
SVAR: Ja, det är mjöldagg du fått
på din caragana-häck. Tyvärr är det svårt att åtgärda på en hel häck.
Dessutom återkommer den gärna år från år när den väl fått fäste. Det
beror inte bara på den regniga sommaren utan snarare på en först regnig och
sedan torr och varm sommar. För mjöldaggen gynnas av torka och värme.
Några metoder som kan provas:
* Duscha häcken med jämna mellanrum med vattenslangen. Det kan hejda
utvecklingen.
* Det medel i handeln som står till buds är Kumulus, ett svavelpreparat. Det
har bra effekt men det går ju åt en hel del om det är en lång häck.
* Du kan också prova med bikarbonat, 10 g per liter vatten.
Hjälper inget av detta kanske du behöver ta till en mer radikal metod och
klippa ner häcken och därefter behandla den regelbundet när den växer upp.
Bränn allt du klippt bort.
FRÅGA:
Jag har precis skaffat mej en kolonilott på 100 kvadratmeter. Är helt ovan
vad det gäller att anlägga "trädgård", men ser mycket fram emot
att ta mej an detta. Vore tacksam för tips på länkar/böcker ang. anläggning
av trädgård och inköp av friggebod.
SVAR: Några användbara nya böcker
har också kommit som handlar om den lilla trädgården:
Lilla Trädgården av Eva Braun, Semic förlag (mest kolonianpassad)
Den lilla trädgården av Dorte Gjeffsen, Forum förlag (bra praktiska tips)
Den lilla trädgården av Christel Kvant, Prisma förlag (mer åt det
estetiska hållet)
Med Gröna Fingrar, Hushållningssällskapets multimedia, kan köpas på
Koloniträdgårdsförbundet 95 kr för medlemmar plus porto.
FRÅGA:
Måste man ha sand eller räcker det med bara jord som det är nu för att lägga
fyrkantiga plattor cirka 3 x 3 m med rabatt runt om. Runt rabatten - mot
plattorna - behövs det någon kantsten eller liknande där eller håller det
sig på sin plats?
SVAR: Det bästa är att ha ett ordentligt lager sand: 8-10 cm för att
plattorna ska ligga stadigt och plant. Eller ca 5 cm grövre grus/makadam och
ett lager sättsand, 3-5 cm, på det. Det kan också vara bra (men inte nödvändigt)
med en kantsten eller plattor som grävs ner på högkant för att stabilisera
mot rabatten. Särskilt om man går mycket eller belastar plattorna i kanten.
Eftersom jorden är mycket lösare i rabatten finns risk att de yttre
plattorna annars sjunker ut mot rabatten.
FRÅGA:
Tycker stora fåglar som kråkor m m om Aronians bär, d v s får man besvär
av dem om man planterar en häck av Aronia?
SVAR: Jag tror inte kråkor och
liknande är något större problem. Jag har själv en A. melanocarpa och har
inte märkt något problem, inte heller stött på det i rådgivningssammanhang.
I mitt bostadsområde finns också flera som har aroniahäckar men jag har
inte heller där sett någon kråkinvasion. Hur mycket kråkor som finns i området
i övrig spelar förstås också roll. Vi har inte så många kråkor hos oss,
däremot många skator men inte heller de tycks vara begivna på aronian.
Jag tror att aroniabuskens veka grenar inte inbjuder kråkor och skator
att landa där.
FRÅGA:
Vid ingången till min koloniträdgård står två träd, ca 1,60 höga och
med rundklippta kronor. Jag har just tagit över skötseln av platsen och ser
hur kronorna jäser över och bör klippas. Men hur? Jag tror att de är mullbärsträd
eftersom små, små vita blomklasar fanns i maj och små skruttiga frukter,
svartbruna bär, låg på marken senare. Bladen kan jag dock inte identifiera.
De liknar lite buxbomshäckarna på kyrkogårdarna. Träden har taggar!
Hur gör jag? Verktyg? Tidpunkt? Finns beskrivning av hur jag ska göra i någon
bok?
SVAR: På din beskrivning är jag
osäker på om det verkligen är mullbär som du har. Mullbärsbladen är ju
ganska stora och lite flikiga och bären är björnbärsliknande. Mullbären
blir dessutom ganska stora träd. Jag tycker att det låter som liguster. Den
är ju också vanlig som formklippt. För att behålla formen bör den, liksom
en häck, klippas 1-2 gånger per säsong. Först runt midsommar, när tillväxten
skjutit fart och, om tillväxten är kraftig, ytterligare en beskärning i
slutet av sommaren, augusti-september. Om du inte klippt dem tidigare i år så
kan du ändå göra det nu. Häcksax är det lämpligaste redskapet. Hur det går
till kan du t ex läsa i boken "Klippa buskar och häckar" av
Elisabeth Svalin, Prisma förlag.
FRÅGA:
Vad händer med jord som täcks med plast för att man ska bli av med ogräs.
Kan plasten ligga på i flera år? Påverkas jorden på något dåligt sätt?
SVAR:
Om plasten ligger på ett par säsongen är det ingen fara för jorden. Men
att ha helt täckt med plast under flera år kan skada marklivet på så sätt
att det blir mycket torrt under plasten och mikroorganismerna i jorden är
beroende av fukt. Visserligen tror jag att jorden hämtar sig ganska snabbt
efter täckningen. Om man istället täcker med markduk som släpper igenom både
luft och vatten är det ingen fara. Det är ju så man gör i många
offentliga planteringar där man planterar i markduken och den får ligga där
permanent.
FRÅGA:
Vad är det för fel på mina hallon? Vissnande grenar, ser det ut som, på en
i övrigt kanske frisk planta? Flammiga blad, som av någon brist?
SVAR:
Vissna grenar tyder på angrepp av hallonfluga, som lever i de unga årsskotten,
som böjer sig i toppen och vissnar. Det enda man kan göra är att gallra
bort angripna skott. De flammiga bladen tyder på en virussjukdom,
mosaiksjukan, egentligen ett samlingsnamn för fyra olika virus, som kan förekomma
ensamma eller tillsammans i plantan. Viruset sprids med den stora
hallonbladlusen och tre virus (svarthallonnekros- bladfläck- och bladspräcklighetsvirus)
kan finnas utan att det syns på plantorna men både tillväxt och skörd kan
minska och kvaliteten på bären kan försämras. Angrepp av ett annat virus, dvärgsjuka, som överförs med stritar,
tyder oftast på att plantorna är för gamla. Och då ska man helst byta ut
plantorna. Man kan också gräva upp enstaka plantor. Ska man plantera nytt
ska det vara virusfria plantor och de ska helst inte stå på samma plats som
de gamla plantorna. En drastisk, men möjlig åtgärd, som dock inte utrotar
viruset, är att klippa ner allt hallonris nu efter skörd och se om plantorna
kanske mår bättre nästa år.
FRÅGA:
Vad är egentligen fruktträdskräfta, hur påverkar det äpplena? Måste man
göra något åt kräftan?
SVAR: Fruktträdskräfta är en
svampsjukdom som angriper både stam och grenar - på fruktträd men också på
lövträd och buskar. Sjukdomen förekommer mest på våta, kalla jordar och
gynnas av för kraftig gödsling med kväve. Kräftan ser ut som ett sår med
svulstigt utseende och gör barkpartier på trädet skrovliga och mörkfärgade.
Ibland är angreppen så kraftiga att veden blottläggs. Det kan i sin tur
leda till att grenen snörs av och dör. När ett träd försöker övervalla
ett angreppsställe bildas svulstiga kanter runt kräftsåret. Även frukterna
kan få bruna rötfläckar.
Sjukdomen
orsakas av en svamp, som har sporformer, vita på sommaren och mörkröda på
vintern. Infekterade frukter får insjunka rötor, ofta kring flugan.
Oftast
uppstår skadorna i sår som träden fått av frost, skorv, skador av insekter
eller vårdslös beskärning. Grenvinklar är vanliga angreppsställen, där känsliga
vävnader ligger ytligt och kan angripas utan att såras. Dessutom kan hård
beskärning som ger kraftig tillväxt gynna angrepp.
Kräftan
sprids med vinden under hela året, men främst höst och vinter, när väderleken
är fuktig. För att det ska bli en infektion krävs det sporer.
Ta
bort angripna grenar. Skär rent runt alla sår med en vass kniv. Rengör
alltid verktygen efter beskärning på ett träd som har fruktträdskräfta,
innan du startar med ett nytt träd.
Bästa
tiden för åtgärder är när det är vindstilla, varmt och torrt. Men
oavsett väderlek klipper man självklart bort en gren som börjar se angripen
ut av kräfta, Riset bör helst brännas. Viktigt är också att trädet står
på väldränerad och genomsläpplig jorden.. Angrepp av fruktträdskräfta
tar så småningom död på trädet.
FRÅGA: Jag har en gräsmatta som jag tror skulle må bra av att köra vertikalskärare
på då den har ganska många år på nacken. Tyvärr har jag också väldigt
mycket rölleka i gräsmattan. Jag funderar nu på vad som händer med röllekan
då vertikalskäraren skär av dess många utlöpare. Blir det bättre (lättare
att få upp ogräset) eller sämre (stark ogrästillväxt) eller spelar det
kanske ingen roll? Tanken var att jag skulle toppdressa med sand (jorden är
lite kompakt och lite lerig) och gödsla ordentligt i år.
SVAR: Du har förmodligen redan
hunnit vertikalskära. Och då kan jag bara tillägga att det mår säkert din
gräsmatta bara bra av. Särskilt om det är lerig jord och gammal gräsmatta.
Det är alltid bra att luckra så att rötterna får luft. Sen tror jag inte
att det gör så mycket till eller från för röllekan om det redan finns
gott om den i gräsmattan. Visst kan den stimuleras lite extra när den skärs
av i fler bitar men å andra sidan brukar det vara lättare att dra bort revor
också efter att man vertikalskurit. Så antingen får man acceptera att röllekan
är en del av den gröna gräsmattan eller så får man vara ihärdig och
rycka revor hela tiden. men avstå inte från luftning och toppdress för dess
skull.
FRÅGA: Ni rekommenderar ett medel som heter Biobalans (innehållande
Trichoderma).
Vem tillverkar detta och var kan man få tag i det, kanske vet Ni någon återförsäljare
på nätet
SVAR: Biobalans tillverkas av Rölunda
Jord & Gödsel, www.rolunda.se
Säljs bl a av Coop Forum.
FRÅGA: Hur förhindrar man angrepp av plommonbladstekel? Och när?
SVAR: Angrepp av plommonstekeln
kan hindras genom att man innan träden blommar, lägga ut fiberduk under trädet.
Förankra fiberduken väl. Plommonstekeln övervintrar som puppa i jorden
under trädet. På detta sätt kan man hindra steklarna som kläcks på våren
att flyga upp i trädet och lägga ägg på de unga karten. Får man ändå
angrepp är metoden densamma. Låt fiberduken ligga kvar och samla upp all
kart som faller ner så att inte larven på nytt kan krypa ner i jorden.
FRÅGA: Vi planterade vinterliguster i höstas, dom tappade alla bladen under vintern
och ser döda ut. Är detta normalt och när ska de normalt börja utveckla
nya blad. Vi planterade enligt anvisningarna.
SVAR: En ganska kall vinter som
denna är det normalt att de tappar bladen. Och de är ganska sena på våren
med att bryta nytt så det är nog först nu det börjar synas om de lever.
Har inget grönt
alls börjat synas kan du kolla genom att försiktigt skrapa på barken och se
om det ser friskt gulgrönt ut under. Ser grenarna helt intorkade ut och det
är brunt och torrt under barken, då har det hänt något. Då går grenarna
också lätt at bryta av. I så fall tycker jag du ska göra en reklamation
hos plantskolan för det händer också att plantor söderifrån inte är
riktigt avmognade för våra trakter när de planteras på hösten.
FRÅGA: Jag har just tagit ett tiotal rosenplantor i ett land längs en vägg som jag
måste gräva upp. Tål rosor att planteras om? Om de gör det vad ska jag tänka
på? Vilken tid är lämpligast?
SVAR: Du kan fortfarande
plantera om dina rosor, åtminstone om det är rabattrosor vi talar om, alltså
sådana rosor som klipps ner varje vår. Börja med att klippa ner plantan så
att bara 3-4 knoppar återstår på varje gren.
Tänk på att få med
ordentligt med rötter på djupet. Rosor planteras djupt så att ympstället
hamnar ca 10 cm under markytan. Det betyder att ska man få med ordentligt med
rötter från en gammal planta måste man ner minst 30-40 cm. Sen ska den
planteras lika djupt på den nya platsen. Förbättra jorden på den nya
platsen med kompost eller plantjord men blanda den väl med den ursprungliga
jorden. Vattna rejält.
FRÅGA: Jag har köpt frön till Krapp Rubia tinctorium,
som jag vill odla för
rötternas skull för att färga med. Kan de stå i skuggan, utan vatten.
SVAR: Det enda jag kunde hitta
om odling av krapp var i "Vår Örtabok" av Lesley Bremness, Raben&Sjögren.
Där står att den ska odlas i lucker och väldränerad jord i sol eller lätt
skugga.
FRÅGA: Jag ska sätta idegranshäck tillsammans med grannen i vår. Har försökt få
information från olika plantskolor vilken av alla Taxus-sorter som
finns som bäst motsvarar våra
behov: hyfsat snabbväxande, höjd 2-3 meter, zon 4, gärna grön och tät i växtsättet.
Har bl a fått tips om T. Cuspidata 'Adams',
men har inte lyckats hitta ngn leverantör.
T. media 'Hilli' som är vanlig i handeln är endast härdig till zon 3 enligt
flera samstämmiga uppgifter, men säljs i mina trakter i Småland (zon 4).
Vad råder ni mig till?
SVAR: Försök få tag i sorten
'Adams'. Den finns bl a hos Splendor i Svanhall, Jonstorp som är en
partiplantskola. Din lokala plantskola borde kunna ta hem därifrån.
FRÅGA: I gräsmattan och rabatterna finns det massor av ettermyror (inte vanliga
stackmyror) som ger elaka bett. Går det att bli av med dem, alternativt
minska antalet? Och hur blir man av med svartmyror?
SVAR: Vattna gräsmattan
flitigt under en period. Det brukar de inte gilla. Men risken är förstås
att de kommer igen. De trivs särskilt bra om det är en lätt, sandig jord. Försök
annars att studera var de har sina gångstråk och lägg ut ett medel som
heter MyrEffekt. Det är ett ganska harmlöst medel, som bl a säljs av Coop
Forum, i form av en dosa som man fyller med Borax (ett borsalt) som läggs ut
på några ställen i landet. När arbetsmyrorna för med sig av detta till
boet dör myrsamhället inom 1-2 veckor.
FRÅGA: Jag är nybliven innehavare av en liten kolonilott. På lotten står ett litet
körsbärsträd. Från roten kommer det skott som jag skulle vilja ta bort men
jag har hört att man inte ska beskära körsbärsträd. Stämmer det, vad händer
med trädet om jag beskär det? Jag har inte tänkt beskära i trädets krona.
Min andra fråga
gäller björnbär, beskärs björnbär som hallon, det vill säga man tar
bort de delar som blommade förra året?
Finns det något
bra litteraturtips om hur man planerar en köksträdgård, lämpliga sorter
och skötselråd.
SVAR: Du kan ta bort de
rotskott som kommer från körsbäret, ju förr desto bättre eftersom det tar
kraft från själva trädet.. Men annars ska man vara försiktig med att
klippa hårt i körsbär på våren, därför att de blöder lätt. Men det gäller
i kronan.
Björnbär ska
beskäras som hallon, d v s de skott som gett bär gallras bort efter skörden.
Den mest
kompletta köksträdgårdsboken är Handbok för Köksträdgården av Lena
Israelsson, Wahlström & Widstrand förlag, en riktig bibel, som innehåller
det mesta. En lite mindre omfattande bok är Odlarglädje i grönsakslandet av
Åke Truedsson, Natur och Kultur.
En av
broschyrerna i Koloniträdgårdsförbundet broschyrserie Lätt om Odling
handlar om att Planera din odlingslott. Hör med din förening om inte de har
den. Annars kan den beställas från förbundet gratis.
FRÅGA: För några år sedan skaffade jag två olika sorters amerikanska jätteblåbär.
De fick mycket bär men två år i rad har det inte blivit ett enda bär. Ska
man beskära dem eller vad kan det vara för fel?
SVAR: 1. De grenar som gett bär
har blivit för gamla. De ger bäst på tvåårsgrenar, därefter avtar bördigheten.
2. En kall och regnig höst ger dålig blomknoppsbildning, de som ska ge bär
nästa år.
3. Blomknopparna eller blommorna har skadats av frost. Blommorna kommer tidigt
och en enda frostnatt i blomningen kan spoliera skörden.
Klipp
redan nu bort de äldsta grenarna så att det får chans att komma lite nya
skott i år.
FRÅGA: Jag har en fin lavendelrabatt, och undrar om man ska klippa ner det gamla
riset som har suttit kvar över vintern? Eller kommer det nya skott i riset?
SVAR: En lätt tuktning varje vår
gör att lavendeln heller sig tät och fin utan att bli risig. Äldre plantor
kan föryngras (och bli snyggare) genom att klippas ner hårt på våren.
FRÅGA: Vad heter de hallon som delades ut i Koloniträdgårdsförbundets monter på
Älvsjömässan i mars i år?
SVAR: Den hallonplanta du fick
på mässan var hösthallonet 'Boheme', som ger skörd på årsskotten senare
på hösten. Den bör stå soligt och skyddat för att hinna mogna. Klipp ner
alla skott efter skörden på hösten.
FRÅGA: Jag har små genomskinliga "pärlor" på mina vildvinssticklingar
och på min okra. De sitter på stammarna och på undersidan av bladen. Är
detta någon slags ohyra eller är
det något normalt som finns på vildvinet. De är lätta att ta bort. De ser
ut som pytte små vattenfyllda geléklumpar?
SVAR: För vildvinet är det
helt normalt med denna utsöndring speciellt på unga skott. Okra är jag mer osäker på eftersom jag inte har någon erfarenhet av
den och hittar heller inga uppgifter. Men det låter ju som samma fenomen så
jag tror inte det är någon ohyra särskilt inte om plantan för övrigt ser
frisk ut.
Ibland kan den
här typen av saftutsöndring bero på någon form av obalans som stressar
plantan, t ex starka temperaturväxlingar eller ändringar i luftfuktighet.
FRÅGA: Min moster brukade "torrkonservera" blommor, mest rosor, med hjälp
av kattsand. Det blev väldigt vackert eftersom blommorna behöll all sin färg.
Jag skulle vilja veta exakt hur man gör. Hur mycket kattsand som behövs, hur
länge blommarna ska ligga, etc?
SVAR: Det som man vanligtvis
använder för att torka blommor i är något som kallas silikagel och kan köpas
i hobbyaffärer. Det är ett ämne som absorberar fukt bra. Om det fungerar
med kattsand vet jag inte men det beror säkert på vilken sorts kattsand det
är. Det finns så många olika typer men det viktiga är i så fall att den
är mycket finkornig och fuktabsorberande. Förr använde man också mycket
fin havssand. Men i ren sand tar det längre tid och risken finns att
blommorna möglar innan de torkat. Hur man torkar i silikagel finns väl
beskrivet i boken "Torkade växter" av Solveig Göthlin och Gunnel
Nilsdotter ICA Bokförlag som du kanske kan hitta på bibliotek.
FRÅGA: Hur länge är Stroller Kombi farligt för marsvin? Våra marsvin gillar att
vistas på gräsmattan i sin utebur när dagstemperaturen kommit upp tillräckligt.
SVAR: Det törs jag inte svara
på. Det måste du nog kontakta tillverkaren om. Det bör finnas någon
uppgift om kundkontakt på påsen. Eller kontakta Kemikalieinspektionen för
att höra deras syn på saken. Det är ju de som bedömer bekämpningsmedlens
farlighet.
FRÅGA: Jag är nybörjare på detta med trädgård och allt som hör dit, köpte i
fjol en kolonilott i Piteå (Fårön). Planterade då olika växter, buskar,
knölar m m. Nu undrar jag om jag ska gödsla något, i så fall med vad och
hur? När jag planterade dessa växter blandade jag ut den befintliga jorden
(lerjord) med höstjord, som jag köpte i samband med växterna (det var på hösten
jag planterade). Inte ska jag väl gräva upp alla plantor och byta jord till
våren? När ska jag börja gödsla och hur mycket och ofta ska jag göra det?
SVAR: Buskar och perenner kan
du gödsla med 2-3 liter kogödsel per m² eller 2-3 dl hönsgödsel per m².
Följ rekommendationerna på förpackningen. Gödseln myllas ner försiktigt i
det övre jordlagret runt växterna. Gödsla när du der att växterna börjar
grönska. Perenner och bärbuskar behöver lite gödsel eller kompost varje vår.
Prydnadsbuskar behöver inte gödslas lika ofta när de väl etablerat sig, räcker
med vart annat eller vart tredje år.
Grönsaker och
sommarblommor kan behöva gödslas flera gånger under säsongen. Grundgödsla
jorden innan sådd eller utplantering med kogödsel, 3-5 liter per m². Övergödsla
sen 1-2 gånger under säsongen med hönsgödsel som myllas ner eller som du löser
upp i en vattenkanna och vattnar ut. Eller använd färdig flytande näring t
ex Biobact eller Maxicrop.
Lökväxterna gödslas
efter blomningen. Till dem går
det också bra med hönsgödsel, eller benmjöl.
FRÅGA: Jag har en bekant som vill plantera äppelträd i sin trädgård. Han bor i
Zon IV och vill ha en typ som är lämplig att lagra för att ha som juläpple.
SVAR: De sorter jag skulle rekommendera är Aroma (i gynnsamt läge i zon
IV), Cellini (kan vara svårt att få tag på) Cox Pomona, Lobo (drabbas lätt
av skorv), Ringstad, Wealthy.
FRÅGA:
Jag har en nyanlagd trädgård sedan två år. Ena delen av trädgården är
planterad som woodland med ormbunkar, rönnar, hostor, gullplister som marktäckare
och även stjärnflocka. Nu har det kommit upp en hel del små plantor som ser
ut som stjärnflocka men jag är inte helt säker på detta. Kan stjärnflocka
fröså sig på detta sätt? Det är inom en ganska begränsad yta och mest
kring den stora plantan.
SVAR: Jadå, stjärnflocka självsår sig mycket villigt, så det är bara
att ta vara på och plantera ut eller ge bort. Färgen på de självsådda kan
variera något.
FRÅGA:
var kan jag beställa/köpa ympkvistar (äpple)?
SVAR: Jag tror att du kan få tag i ympkvistar från Brunstorps Gård i Huskvarna,
kontakt tekniska@tk.jonkoping.se
eller Julita Gård i Sörmland tel. 0150-48 75 00. Hör annars med din
lokala plantskola om de kan ta hem från någon fruktträdsplantskola.
FRÅGA: Jag har en clematis jackmanni (tveksam om stavning) som är 3-4 år gammal.
Hade en likadan tidigare som vuxit på samma plats, blommat fint och varit
glad i många år (ca 10-12) men så en vår blev den svart på bladen och
dog. Min blomsterhandlare sa att det var en särskild sjukdom och att jag
skulle gräva upp den och ta bort massor av jord runt den. Vi gjorde så och
planterade en ny - den vi har nu som inte riktigt vill sätta fart. Kan jag gräva
upp den och plantera den på någon annan plats i trädgården eller kanske t
o m på vårt torp? Eller ska jag ge den ännu ett år? Vi har tagit bort all
jord i rabatten där den står och kastat övriga gamla växter där och står
inför nyplantering i rabatten nu i vår.
SVAR: Ja visst kan du flytta den. Se bara till att du får med tillräckligt med rötter
på djupet. Det verkar inte som den trivs på den nuvarande platsen för efter
3-4 år borde den ha kommit igång bra. Flytta den så tidigt du kan i vår.
Klipp samtidigt ner den till ca 1/2 m.
FRÅGA: Kan man beskära rhododenronbuskar?? Våra börjar bli höga och omfångsrika.
Vi har en relativt liten trädgård.
SVAR: Ja man kan beskära rhododendron. Om det går bör man klippa
in till en sidogren. Men ibland är det svårt eftersom de nedre grenpartierna
oftast är kala med få sidogrenar. Då kan det vara bättre att klippa ner
busken i omgångar, alltså kapa några grövre grenar per år och se om de
skjuter nya sidogrenar. Gödsla lite extra i samband med beskärningen. Lämplig
tidpunkt för beskärning är vårvintern.
FRÅGA: Tips på härdiga och lättväxta rosenbuskar, nästan lite vildrosaktiga och
gärna doftande. Har försökt med vissa gamla sorter men har inte lyckats. Vi
bor i södra Småland
SVAR: Några tips: Gammaldags buskros -Maidens Blush, Mme Plantier, Jacques Cartier,
Vildros - Stanwell Perpetual, Frühlingsduft, Poppius, Abbotswood, Rosa
virginiana 'Rose d'amour', Rosa rubiginosa (äppelros), Rosa pimpinellifolia
'Plena', Rosa nitida 'Dart's defender', Rosa majalis 'Foecundissima' (fylld
kanelros) Den mest välsorterade och kunniga plantskolan som jag känner till
när det gäller gammaldags rosor är Cedergrens i Råå. Och de säljer per
postorder. Läs mer på deras hemsida www.cedergrens.com
FRÅGA: Utanför varje ingång i vårt hus finns en stor rektangel fylld med lila
Rhododendronbuskar. En del börjar bli både slitna och fula. Ska vi plantera alla nya, eller vad? Färg? Något man bör tänka på
i så fall? Ta bort alla gamla eller bara byta ut?
SVAR: Det är svårt att ge ett enkelt svar. Du skriver att buskarna börjar se
slitna och fula Om en del är hyfsat fina efter viss gallring kan det vara idé
att spara dem som stomme och komplettera med andra växter, inte nödvändigtvis
rhododendron. Men det bör vara växter som trivs med samma jord som
rhododendron, alltså humusrik, ganska sur jord (lågt pH-värde). Förbättra
jorden med naturell torv och ev rhododendrongödsel. Ligger planteringarna på
skuggsidan får man välja andra skuggtåliga växter t ex silverax, astilbe,
parasollblad, rodgersia, jättedaggkåpa, funkia och ormbunkar men även barrväxter
om man vill ha något mer som är vintergrönt. Rådfråga din lokala
plantskola.
Frågor från tidigare år kan du hitta här >>
