Frågor och svar

Frågor om trädgård skickas till: 
Koloniträdgården, Åsögatan 149, 116 32  Stockholm eller till 
Solveig Sidblad på samma adress; 
E-post. kansli@koloni.org eller kolonitradgarden@koloni.org

Frågorna besvaras i Koloniträdgården eller per brev.

Tips: Om du söker efter frågor om något speciellt ämne kan använda menyns sökfunktion. Välj Redigera och Sök... i menyn och skriv in det du söker efter. 
Frågor från tidigare år kan du hitta här >>


Frågor inlagda 12 mars 2005

FRÅGA: Går det att ympa ett Åkerö på en rönn?
SVAR: Med lite tur kan gå att ympa äpple på rönn. Det kan i alla fall vara kul som experiment men är ingen säker metod för att få ett nytt äppelträd. Chansen att lyckas kan skilja mellan olika sorter så jag kan inte uttala mig speciellt om Åkerö om det är lätt eller svårt.
   Rönn liksom äpple tillhör samma växtfamilj, rosväxterna. De är tillräckligt nära släkt för att kunna bilda gemensam vävnad vid en ympning men ympning mellan olika släkten eller arter blir sällan långlivade, ympstället blir inte tillräckligt starkt. Så risken är att ympen efter några år knäcks på grund av dålig sammanväxning så kallad inkompatibilitet.
   Mer om olika ympningsmetoder finns att läsa i boken "Ympning av fruktträd" av Anton Nilsson, ICA bokförlag. Den har några år på nacken och är nog lättast att hitta på bibliotek eller antikvariat.
   Från litteraturen kan man läsa att det också går att ympa päron på rönn.

FRÅGA: Jag har en ca 10 m lång häck av tujor. De har nu blivit 5-6 meter höga. Kan jag korta ner dem till 3 m? Jag planterade dem för 25 år sedan.
SVAR:.Tujor kan man kapa ganska radikalt. Visserligen ser de lite stympade ut strax efteråt men de formar sig och sluter rätt snabbt till om den kapade toppen, inom 1-2 säsonger. Bästa tid för beskärning är april eller september. Toppa direkt över en sidogren.

FRÅGA: Var kan man hitta svarta tulpaner eller svarta rosor?
SVAR: De mörkaste tulpansorterna som jag känner till är ’Queen of Night’ och ’Black Parrot’. Båda finns i Lord Nelsons sortiment.
De mörkaste rosorna jag kan hitta i Lars-Åke Gustavssons stora uppslagsverk om rosor är sorterna
‘Cardinal de Richelieu’, ‘Chianti’, ‘Eugene Fürst’, ‘Le Rosier Eveque’ och ‘Tuscany Superb’.
  Ingen av dem kan dock kallas svart däremot mörkt rödvioletta eller mörkt purpurröda. Flera av dem finns hos Zetas trädgård i Segeltorp, Stockholm och Cedergrens plantskola i Råå, Helsingborg.
FRÅGA: För ett par år sedan köpte jag två ex av trädgårdshortensia, Hortensia ’Bodensee’, Hydrangea macrophylla enligt medföljande etikett. Då 2001, blommade växterna ordentligt. Nu växer de fortfarande och blir gröna och frodiga med gott om blad, men inte en knopp ”så långt ögat kan se”. Ingen av dem har blommat sedan jag köpte dem. Vad gör jag för fel? Gödslar med Blå korn, klipper ner stänglarna till markytan under våren. Måste jag hota dem med spaden?
SVAR: Trädgårdshortensia ska planteras i näringsrik, fuktighetshållande och mullrik (helst något sur) jord. Ju surare jord (alltså samma som för rododendron) desto blåare blommor. Den bör stå i sol till halvskugga. Hortensian blommar på årsskotten och kan därför beskäras ganska hårt p våren för att stimulera nya skott. Man behöver dock inte klippa ner den helt om den inte frusit tillbaka så mycket. Bäst är att vänta och se hur mycket som frusit.
   Hortensia behöver mycket näring och sak gödslas på våren för att blomma bra. Men med bara Blå Korn kanske det blir nog så mycket kväve som mest stimulerar blad och skott. Pröva att gödsla med organisk rododendrongödsel som surgör och/eller Chrysan som innehåller benmjöl och gynnar blombildningen. Ibland kan det ta något år innan den blommar igen efter plantering. Så ge inte upp än.

FRÅGA: I mitt blomsterland kommer det ofta upp stinksvamp, varför och vad kan man göra för att få bort den?
SVAR: Stinksvampen är vanligast i lövskog men även i trädgårdar där den lever i symbios med trädrötter. Så antagligen finns det träd i närheten som har rötter i ditt blomsterland.
   Svampen kan vara svår att bekämpa annat än genom att plocka bort fruktkropparna när de tittar fram. Då slipper man i alla fall lukten och hindrar att den sprids med sporer.
   Man kan också pröva samma metod som rekommenderas mot häxringar: Med en grep gör man tätt med hål i jorden där svamparna växer och minst 30 cm utanför området. Vattna rikligt varje dag i 3-4 veckor för att kväva svampen. Frågan är om det låter si g göras i en befintlig rabatt utan att växterna tar skada. Ett annat tips som jag inte fått bekräftat är att vattna med Atamon, 2 msk till en vattenkanna

FRÅGA: Vi ska sätta en bokhäck i väldigt lerig jord. Vi hade tänkt att jordförbättra med 1/3 mull och 1/3 grus. Är detta en bra idé och hur mycket behöver vi köpa av varje till ca. 100 kvm?
SVAR: Det låter bra att jordförbättra som ni tänkt er med både mull och grus. Obs! Använd grovt grus som ger bra dränering. Det låter dock ganska mycket med 1/3 av varje. Jag skulle nog också välja en något större andel mull än grus.
   Till ca 100 m² och 30 cm djup går det åt 10 kubikmeter av varje, grus och mull, för att förbättra med 1/3 av varje. Om man istället skulle räkna på 1/4 av varje blir det 7,5 kbm vardera och med en större andel mull t ex 10 kbm mull och 5 kbm grus.
   Men det är också viktigt att dräneringen i botten är bra så att inte planteringsrännan blir som en balja där vattnet inte kan rinna undan. Finns den risken kanske ni behöver lägga dräneringsrör på några ställen. Ni kan också göra en lite upphöjd planteringsbädd för att förbättra lufttillförseln.

FRÅGA: Vi har gröna-svarta maskar på krusbärsbuskarna och de äter upp bladen. Hur ska man bli av med dem?
SVAR: De larver som äter upp era krusbärsbuskar är krusbärsstekelns larver. I förebyggande syfte kan man på hösten bearbeta jorden ytligt under busken. Det har en viss motverkande effekt eftersom stekelns larver kryper ner i jorden när de ätit sig mätta. Där övervintrar de som puppor till nästa år då den färdiga steken kläcks. Lägg fiberduk eller annat täckande skynke, väl förankrat, under busken på våren. Då hindras de nya steklarna att ta sig upp och lägga ägg i busken, på de nedersta bladen. Skulle larverna ändå dyka upp på busken nästa sommar så använd fiberduken till att samla in larverna. Skaka busken kraftigt, då släpper larverna taget och ramlar ner på duken. Samla ihop dem och bränn eller trampa ihjäl dem.

FRÅGA: Jag skickar ett äpple från min kolonilott Lövsta. Trädet har nu gjort äpplen i 4 år. Varför är de prickiga? Sjukdom? Finns det någon ”medicin” som hjälper?
SVAR: Dina äpplen är angripna av äppelskorv. De kraftiga angreppen av äppelskorv 2004 beror främst på den fuktiga, regniga sommaren. Det ser ut som ditt äpple är av sorten Signe Tillisch och den är mycket mottaglig.
   Skorv är en svampsjukdom och sporerna övervintrar på nedfallna blad och frukter. Var därför noga med att samla ihop blad och frukter som ligger kvar i höst och bränn eller gräv ner dem. Det är ingen fara att använda frukten, det går ju att skala bort skorven.
   Förebyggande besprutning med svavelpreparat ( t ex Kumulus) kan ha viss effekt. Svampen gynnas om trädet är för tätt. Beskär därför trädet så det blir glest och luftigt. Gallra också i nya årsskott under sommaren om det behövs. Undvik alltför kväverik gödsel. Blir nästa sommar torrare kan angreppen utebli helt.

FRÅGA: Har fått in liljebaggen på alla mina liljor (har minst 100-tals olika). Kan jag förebygga inför sommaren? Försökte klämma bort dem men jag har massor med liljor, en hel slänt. Hur skall jag göra? gråtfärdig liljeälskare.
SVAR: Jag förstår din frustration när du har så många liljor, för då går man inte bara och klämmer ihjäl dem. Men det finns hopp. Riksförbundet Svensk Trädgård har i år gjort ett litet försök bland sina medlemmar med ett medel som heter Bionim K. Det är ett klass 3 medel av naturligt ursprung som kommer från Neem-trädet, ett tropiskt träd. Det har visat sig ha god (men inte 100%-ig) effekt mot liljebaggar om det sprutas varannan vecka, från tidig vår. Insektsmedlet Provado, klass 3, har också god effekt men är giftigt för bin och andra pollinatörer och ska därför användas med stor försiktighet. På hösten kan man luckra jorden runt liljorna för att störa de puppor som ligger i jorden för att övervintra.


Frågor inlagda 24 oktober 2004

FRÅGA: Kan man använda t ex alfalfafrö, gröna linser, gula ärter eller andra baljväxter som säljs i livsmedelsaffärer till gröngödsling istället för de dyra små påsarna i fröställen? När ska gröngödsel iså fall grävas ner och hur stor del av växterna?
SVAR: Visst går det bra att använda många av de baljväxter som finns i livsmedelsaffärerna som gröngödsling. Det är bara att prova. En nackdel är att de inte är riktigt lika effektiva kvävefixerare som en del av de växter som ingår i färdiga gröngödslingsblandningar, t ex olika klöverarter. Men de ger ändå bra grönmassa som höjer mullhalten och förbättrar jorden. Man kan gräva ner både rötter och blast i jorden när det frusit ner på hösten.

FRÅGA: Har just fått fröer till kinesisk buskspion (moder vit och fader okänd). Hur sår jag dessa frön?
SVAR: Pionfröerna ska sås så fort som möjligt. De gror bättre ju färskare de är. De behöver också en köldperiod för att gro. Det går alltså utmärkt att så dem i kruka nu och sen förvara dem över vintern i ditt kalla uterum. Även om de inte skulle ha grott till våren så ge inte upp. Pionfrön kan ibland ta två år på sig för att gro.

FRÅGA: Vad gör man åt så kallade  "häxringar" i gräsmattan. Vi köpte stugan för 5 år sedan och då fanns det en häxring. Nu börjar det komma en till på en annan plats i gräsmattan.
SVAR: Har man inte alltför stor gräsmatta kan häxringen växa ut ur den av sig självt genom att den bildar en större och större cirkel. Innanför cirkeln dör svampen bort. För att bekämpa häxringarna kan du pröva att med en grep göra tätt med hål i grästorven där svamparna växer och minst 30 cm utanför ringen. Vattna rikligt varje dag under en månads tid för att kväva svampen. Tidigare fanns diammoniumfosfat som blandades med kalk och vattnades på ringarna men det finns inte att få tag på längre.
   Andra tips som jag hört talas om men inte fått bekräftade om de fungerar är att vattna med Atamon, 2 msk till en vattenkanna. Skär ut en fyrkant, ett spadtag djupt, i ringens ytterkant. Lyft upp denna och vrid den en kvarts varv och lägg tillbaks den. Detta skulle få mycelet att växa i fel riktning och så att säga ta död på sig självt.

FRÅGA: Skulle vilja ha tips/broschyr om hur man fixar bra trädgårdsgångar - blir så led på ogräset mellan odlingsbäddarna. Finns något bra? Jag har markduk, vad ska man lägga ovanpå? Kan man lägga trätrallar?
SVAR: Visst kan du lägga trätrall på väven. Den är ju både snygg och håller torrt. Billigare alternativ är att täcka väven med flis eller bark som dessutom är mjukt att gå på dock ej barfota.
   Tyvärr har vi ingen bra broschyr om hur man lägger gångar. Men det var ett bra tips inför kommande Lätt om Odling.
   Den litteratur jag kan hänvisa dig till är böckerna Idéer och lösningar för trädgården av Börje Eriksson, ICA bokförlag och Utomhusprojekt för hus och tomt, Prisma/Black & Decker. Men de handlar mer om större gångar i trädgården, inte direkt smågångar i odlingsland.

FRÅGA: Vad gör jag med en mullvad som härjar i min trädgård, snart är hela gräsmattan underminerad? Vi har provat all utom fällor.
SVAR: Det låter som det är dags att prova med fällor för det anses ändå som det effektivaste sättet att bli av med dem. Även om det är mindre angenämt att ta hand om. FRÅGA efter mullvadsfällor i järnhandel eller trädgårdsbutik. En sista utväg är att kontakta Anticimex eller annan skadedjursbekämpning som kan ta till starkare medel som gasar ihjäl mullvadarna.

FRÅGA: I år skulle jag prova på Nyheten ”Japansk Jätterättika”. De första två bladen på rättikan som kom fram på våren är angripna av små svarta baggar som hoppar så fort man vill plocka dem. Jag fick höra att det är någon sort knäppare, eftersom de hoppar. De är ca 3 mm långa och har som skalbaggar hårt skal ovanför med vingar under dem. Kommer jätterättikan att växa vidare trots angreppet eller måsta jag vidta någon åtgärd. Föredrar i så fall ekologisk bekämpning.
SVAR: Det är jordloppor som gör hål i bladen på dina rättikor. Nästa gång du sår rättikan kan du lägga fiberduk över efter sådden. Är skadan redan skedd kan man pudra bladen med t ex stenmjöl, algomin eller träaska. Då skyr lopporna bladen. Upprepa behandlingen efter regn. Om inte själva tillväxtpunkten i plantans mitt är skadad kommer plantorna att repa sig.

FRÅGA: På god jord har jag ett kraftigt Kanike-träd som varje år skjuter mängder med skott men ger kanske ett dussin äpplen. Trädet är snart 20 år, och har aldrig haft någon riktigt bra säsong. Vad göra?
SVAR: Det låter nästan som om ditt träd växer lite för bra, att det har för gott om kväve som gynnar skott-tillväxten på bekostnad av frukten. Gödsla inte trädet. Beskär på sensommaren istället för vårvintern så hejdas tillväxten mera. Vårbeskärning stimulerar tillväxt. Finns det andra äppelsorter i närheten som kan pollinera? Står det soligt och skyddat så att bina kommer åt att pollinera det?
   Viss språkförbistring råder om sorten Kanike. I södra Sverige är det oftast ett lokalt namn på sorten Oranie. Oranie pollineras av många andra sorter bl a Alice, Cox Pomona, Filippa, Gyllenkroks Astrakan, Katja, Lobo, Maglemer, Stor Klar Astrakan, Sävstaholm, Transparente Blanche och Åkerö.

FRÅGA: Mitt fina Loboträd får mycket frukt, men det mesta måste kastas, eftersom äpplena antingen är angripna av rönnbärsmal eller också ruttnar en del av frukten inifrån.Kan jag bespruta med något för att åtminstone hålla rönnbärsmalen borta? Nikotin (var skaffar jag det?)? Annat? När ska besprutning ske?
SVAR: Rönnbärsmalen tycks inte bli något allvarligt problem i år eftersom rönnen blommade bra (åtminstone i Stockholmstrakten) och den i första hand går på rönnbären.
   Den enda bekämpning man annars kan sätta in med viss effekt är pyretrumpreparat. Pyretrum sprutas när fjärilarna svärmar, ca 4-5 veckor efter blomning. Pyretrum är dock bigiftigt så det får inte finnas andra blommande växter under träden när man sprutar. Att duscha trädet med kraftig vattenstråle varje kväll ett par veckor från samma tid kan också minska angreppen genom att det stör malarna.
   Ett sätt att gardera sig för angrepp (för sent för i år) är att täcka marken under träden med fiberduk eller annat tygstycke som förankras väl. Duken bör då läggas på strax före blomningen och ligga på tills karten tydligt har börjat växa. Rönnbärsmalen övervintrar nämligen som puppa i jorden och när den fullvuxna malen kläcks på försommaren flyger den upp och lägger ägg på unga kart. Med fiberduk hindrar man malen att ta sig upp.
   Vissa år kan även äppelvecklaren göra stor skada. Den äter en enda gång in till kärnhuset, där den äter ur frukten. Ofta ruttnar dessa äpplen inifrån. Äppelvecklaren bekämpas på samma sätt med pyretrum.
Försök pågår både i yrkes- och fritidsodling med doftämnen/feromoner som ska förvirra fjärilarna så att de inte parar sig och lägger ägg på karten. Men än finns inget sådant i handeln.
   De feromonfällor som säljs både för rönnbärsmal och äppelvecklare fungerar inte som bekämpning men väl som prognos så att man vet när det är dags att sätta in bekämpningen. De lockar till sig hannarna som fastnar i klisterfällan. Men det lockar inte tillräckligt effektivt för att hindra alla angrepp.

FRÅGA: När ska häckoxbär klippas ner om den planterades i november 2003? Hade tänkt vänta tills aug/sept. Vad gör man åt ohyra? Ser ut som bladlöss i topparna! Ska jag klippa ner redan nu?
SVAR: Klipp inte ner den förrän till våren för då stimulerar du nytillväxten och förgreningen bäst. En viss toppning kan du ändå göra nu om du haft kraftiga angrepp av bladlöss för att hindra att ägg övervintrar i topparna.

FRÅGA: Jag har planterat ut tagetes i min trädgård. Jag har själv odlat fram dem i mitt växthus. När jag planterade dem i trädgården tog det bara någon dag så var bladen söndertrasade som om man har rispat av dem. Vi har väldigt mycket småmyror och små bruna sniglar. Kan något av dessa små djur ha orsakat "skadan"? Vad göra?
SVAR: Det är sniglarna som har trasat sönder och ätit på dina tagetes. De är tyvärr mycket förtjusta i tagetes. Nu är det kanske för sent att vidta åtgärder men till en annan gång så gäller det att vara på sin vakt, fånga sniglar på kvällar och regniga dagar när de är ute och äter, lägga ut bekämpningsmedlet Snigeleffekt/Snigelfritt runt plantorna eller göra fällor av wellpappbitar alternativt sätta ut skålar med öl dit de lockas. Tänk på att fällor måste vittjas varje morgon. 


Frågor inlagda 8 juli 2004

FRÅGA: Har en plätt i min koloni som är cirka 4x3 m som nog en gång i tiden varit grusbelagd. Men med tiden har blandat ogräs slagit rot på hela ytan. Nu undrar jag - finns det någon miljövänlig och effektiv bekämpning för att ta bort ogräset så att jag kan lägga på nytt fint grus på ytan. Har försökt ta bort för hand men det är stenhårt.
SVAR: Vad jag förstår är det en yta som du även i framtiden tänker ha grusad. Då skulle jag rekommendera att du försöker gräva ur 5-10 cm (vattna ytan så går det lättare att gräva) och sedan lägga markduk i botten (finns i välsorterade plantbutiker, byggmarknader, stormarknader). Därefter fyller du på med nytt grus. Det är det absolut effektivaste sättet att slippa ogräs i framtiden, och det enda säkra om det är problem med rotogräs som kvickrot, tistel, kvickrot och maskros.
   Om det bara är fröogräs på ytan kan man visserligen bekämpa med ogräsättika eller Ecoval men det har oftast kortvarig effekt och nya ogräsfrön gror ständigt. Salt är inte heller något bra alternativ eftersom en hög salthalt i marken kan skada omgivande växter.

FRÅGA: Kan du rekommendera några fruktträd som är lämpliga för små koloniträdgårdar? De bör alltså vara svagväxande och inte heller ha något vidlyftigt rotsystem. Plus god frukt! Plommon, äpple eller körsbär, det går bra vilket som.
SVAR: När det gäller äpplen bör ni först och främst fråga efter sorter på svagväxande grundstam t ex B 9, M 26 och Bemali. Alla dessa är härdiga upp till Mälardalen. Härdigast är B9. Det blir små, låga träd. De saluförs tyvärr inte så ofta i våra växtbutiker men de kan alltid ta hem. Det bör finnas av de flesta sorter.
   Om man ändå vill ha ett vanligt kronträd men ett som inte blir så stort så är ’Discovery’ (augusti-september) och ’James Grieve’ (september-oktober) lämpliga sorter som både är friska och goda.
   Ett alternativ är förstås också pelaräppelträd. Den godaste sorten tycker jag är ’Polka’. Den kan få lite skorv, tyvärr. Det finns även några nya, härdiga, ryska sorter (’Arabat’ och ’Dzin’) på marknaden, som jag inte vet så mycket om ännu.
   Av körsbär finns det så kallade pysslingträd på svagväxande grundstam. Det finns av flera olika bigarråsorter, t ex ’Buttners rote’, ’Lapins’, ’Sam’, ’Van’ och ’Stella’.
   De så kallade buskkörsbären som växer som en större vinbärsbuske. De växer på egen rot, alltså inte ympade på en grundstam. Det finns dock inga vanliga sötkörsbär av busktyp. Den sötaste sorten är ’Berit’, sötare än surkörs men surare än bigarrå.
   Av plommon är fortfarande ’Viktoria’ en av de bättre sorterna och som inte blir så stort träd. Det viktigaste för att få stor och god frukt på ’Viktoria’ är att gallra karten. En ny, god och rikgivande sort är ’Komet’. Trädet blir inte så stort men har ett något utbrett, lite spretigt växtsätt.

FRÅGA: Min mor har ett päronträd vars päron ofta blir fulla med "stenar", Vad gör man åt detta. Hon säger att man skall ha på Borax. Stämmer det och var kan man köpa Borax?
SVAR: Buckliga päron med stenar kan ha flera olika orsaker. Om det är en återkommande skada och "stenarna" finns spridda i fruktköttet är den troligaste orsaken stencellsjuka. Den går inte att åtgärda. Sjukdomen är en virussjukdom och ett smittat träd kan inte botas. Angreppen kan dock variera i omfattning från år till år. Men viruset finns alltid kvar i trädet. Olika sorter är olika känsliga. Mest känsliga är ’Greve Moltke’, ’Pierre Corneille’ och ’Doyenne de Comice’.
   Funderar ni på att sätta ett nytt päronträd så köp ett certifierat träd som är garanterat virusfritt.
   Men som din mor mycket riktigt säger så kan även stenar i frukten bero på borbrist. Då blir frukterna både små och buckliga, oftast med en skrovlig korkbildning på skalet. Stenarna sitter också strax under skalet och inte inne i fruktköttet. Borbrist syns också på bladen som blir små och kupade. Detta kan botas med borax som finns t ex hos Granngården tidigare Lantmännen. Dosering 15-20 g/10 m².
   Ytterligare en orsak till buckliga frukter och stenar i päron är sugskador av stinkflyn. Groparna i frukten är jämnare runda och sugställena syns som korkaktiga prickar i skalet med stenarna direkt under skalet vid sugstället. Stinkflyn är svårbekämpade men gör sällan någon större skada.

FRÅGA: Skulle vilja plantera en snabbväxande vintergrön tålig häck tänkte först tuja häck men vi har sett hos grannar att den blivit brun. Förslag?
SVAR: Letar ni efter en vintergrön och förhållandevis snabbväxande häck är nog ändå tuja bästa alternativet. Det viktiga är att plantera i jord som kan hålla kvar fuktigheten utan att för den skull bli för blöt. En mullrik sandjord går bra liksom en väldränerad och mullrik lerjord. Det är särskilt viktigt att plantorna inte lider av torka på vårvintern när vårsolen börjar värma. Vattna ordentligt på hösten så de har ett bra förråd över vintern (gäller alla vintergröna växter). En tålig och vacker sort är ’Smaragd’. Till smal häck passar också ’Fastigiata’. Mest snabbväxande är ’Brabant’ men den kan drabbas av vinterskador under stränga vintrar och blir också med tiden alltför hög och lite gles om den inte hålls efter.
   Är läget utsatt, d v s full sol och häcken är upphöjt planterad med mur mot gatan kan den bli extra känslig eftersom kylan lättare tränger in till rötterna från sidan och jorden också torkar lättare. Här kanske man ska fundera på något annat alternativ t ex liguster. Den är inte vintergrön på samma sätt som barrväxter men behåller bladen långt in på vintern och ibland hela vintern om det är milt. Den måste formklippas regelbundet från att plantorna är små för att den ska bli tät.

FRÅGA: Jag letar efter litteratur som växter som trivs i sur jord. Vi har tallar på gården.
SVAR: Tyvärr finns det inte något samlat skrivet om surjordsväxter utan man får ta lite från olika håll:
Vår vintergröna trädgård av Brita Johansson, ICA bokförlag. tar upp barrväxter, ljung och andra vintergröna växter, Trädgårdslunden av Beth Chatto, Valentin förlag handlar om mer skuggälskande växter varav en hel del är surjordsväxter. I Perennboken, Natur & Kultur finns ett avsnitt om torvpartiet. Välja växter av Gustav Alm, Natur & Kultur är en praktisk liten handbok med växtförteckningar för olika lägen, jordar mm. Där finns även ett avsnitt om surjordsväxter. Det är bara växtlistor och inga odlingsanvisningar eller bilder. Både Perennboken och Välja växter har några år på nacken och kan vara svåra att få tag på.

Frågor inlagda 10 maj 2004

FRÅGA: Vi har en stor björk i vår trädgård (ca 20 m hög och relativt kraftig nertill) planterad omkring 1920. Det finns en mörk fläck ett par meter upp på stammen och även längst ner vid marken ser trädet  inte helt friskt ut. Jag har hört att björkar har begränsad livslängd, stämmer detta? Bör jag ta ner trädet omgående?
SVAR: Det stämmer att björkar inte blir lika gamla som t ex almar, lindar och ekar. 80-90 år är gammalt för en björk så din björk verkar leva på övertid. Har barken släppt eller sitter lös på de mörka partierna? Känn i så fall efter om veden känns porös under. Då har någon röta med all säkerhet trängt in i trädet. Det säkraste är då att fälla det innan det faller på egen hand.

FRÅGA:  Var man kan få veta mera om kikärtsodling i Sverige och om det går att få tag på utsäde?
SVAR:  Fröföretaget Impecta, postorder, Julita, tel 0150-923 31, har kikärter. Jag har sett kikärter odlas på ett odlingslottsområde i Norrköping med många invandrare. Resultatet vet jag inget om men de såg ut att växa bra. För varma lägen står det i Impectas katalog.

FRÅGA:  Haren har varit på två av våra äppelträd, ca 6 år gamla träd med bra växtkraft och mer och mer frukt för varje år. Stammen har en diameter på ca 10-15 cm. Haren har skalat barken längst ner på stammen, runt om och ca 30 cm högt. Vad ska vi göra?
SVAR:  Tyvärr är det nog inte så mycket ni kan göra om haren har gnagt av barken ända in till veden. Då kan trädet inte transportera vatten och näring utan kommer att dö. Om ni inte är skickliga ympare, för då kan man ge sig på något som heter bryggymp där man tar grenar och ympar in på 2-3 ställen runt stammen, som en brygga från barken nedanför till barken ovanför gnaget. Se boken Ympning av Anton Nilsson, ICA bokförlag.
   Är skadan däremot bara ytlig på barken kan barken läka av sig själv om man skyddar den med ett lager ympvax/trädbalsam. Skär först rent sårkanterna så att ni får bort lös eller fläkt bark.

FRÅGA:  Kan man flytta ett litet äppleträd nu, i södra Skåne?
SVAR:  Ja, det går bra att flytta nu. Se bara till att få med så stor jordklump som möjligt så att inte rötterna skadas för mycket.

FRÅGA:  Vi har köpt en Vallotalök för att ha i en kruka på vår inglasade balkong. Hur djupt ner ska löken sättas i jorden?
SVAR:  Din lök ska planteras så att lite av spetsen kommer ovan jord.

FRÅGA: Vi har nyligen köpt ett fritidshus i Norrbotten. Vi har myror runt huset som vi gärna skulle vilja få bort och en myrstack ca 10 meter från huset. Kan man göra något åt det? Dessutom har vi hittat ett getingbo i vindsutrymmet som vi skulle vilja ta bort på ett smidigt och säkert sätt. Finns det några bra medel mot knott, "sviddjen" och bromsar? Det kryllar av dem och de kommer in i stugan, vi har två små barn som vi gärna vill skydda från de värsta betten.
SVAR:  Getingarna: Det är helt riskfritt att avlägsna getingboet nu före den riktiga våren eftersom det är övergivet. Alla getingar utom den befruktade honan är döda. Drottningen kan eventuellt finnas kvar i boet men troligtvis har även hon övergett det för att hitta en annan skyddad plats över vintern. Nästa vår bygger hon ett nytt bo någon annanstans.
   Ska man ta bort ett getingbo under sommaren får man gå lite försiktigare tillväga. Bästa tiden är på kvällen/natten när getingarna är i vila. Ett tips är att tejpa för öppningen, alternativt spraya med kylspray som bedövar getingarna (finns i sportbutiker). Peta ner boet från taket med t ex en stekspade, ner i en stor vattenfylld burk eller kruka med vatten. Snabbt på med locket och getingarna drunknar. Alternativ: Vira en blöt handduk eller trasa runt boet och lägg sedan ner boet i en plastpåse. Knyt till och trampa sönder boet. Men tänk på att även getingar kan vara nyttodjur som matar sina nykläckta larver i boet med andra insekter 
   Det finns flera olika medel i handeln för att hålla myrorna från huset. Mest miljövänliga är myrdosorna som innehåller borax, t ex Nippon eller Myreffekt. Svårare är det att få med hela myrstacken.
   I Faktablad Växtskydd från SLU skriver man följande: "Om man har stora myrstackar vid hus eller på andra olämpliga ställen, avlägsnas dessa lämpligen under vintern. Observera dock att samhället har stor utbredning även under marknivån. På våren, då insektslivet börjar ta fart, dränks eventuella kvarvarande rester av samhället in med kokhett vatten i stora mängder. Alternativt kan puderformulerade preparat användas på stacken." 
   Att avlägsna kan ju vara lättare sagt än gjort. Stacken måste då grävas upp och köras bort, ut i skogen eller i säckar till förbränning."
   Mot knott och broms är det nät som gäller, både för fönster och dörrar. Och skyddande kläder. Undvik så långt det är möjligt att använda kemiska medel på små barn. Men helt kan man ju inte värja sig och då är min erfarenhet att medlet Mygga ger det effektivaste skyddet. Det finns också elektroniska utrustningar som man sätter i eluttaget som antingen lockar insekterna med UV-ljus till en uppsamlare eller avger ett för insekterna irriterande ljud som håller dem borta.

FRÅGA:  Upptäckte att stammen på min fina hägg spruckit uppifrån i en grenklyka och en bit ner på stammen. Sprickan är djup och lång och nu är jag orolig för att trädet kanske dör eller har dött. Finns det något jag kan göra för att fylla i sprickan? Den är nästan 1dm djup så det ser ganska hopplöst ut. Häggen är säkert över 30 år gammal. Den har så fin form och varma sommardagar kan man sitta under lövverket som i en sal och få lite svalka. Det skulle vara så sorgligt om häggen dött eller om jag inte kan göra något för att rädda den. Skadan måste ha skett nu i vinter, undrar varför det blivit så. Vi har mycket snö kvar men det har nog varit dåligt med riktig tjäle i marken.
SVAR:  Är det en spricka mellan en sidogren och huvudstam? Är det en sidogren som behöver finnas kvar för trädets form? Annars tycker jag att du ska såga bort den sidogren som gett upphov till sprickan och skära rent såret ordentligt.
   Det andra alternativet är att försöka binda ihop sprickan med ett spännband av något slag och låta sitta över sommaren så finns det chans att sprickan läker ihop. Det alternativet gäller också om det är en grenklyka mellan två parallella stammar. Bind inte så hårt att bandet skär in i barken. Lossa bandet något under sommaren om det ser ut att skära in. Att fylla sprickan med något är ingen bra lösning. Det kan förvärra skadan och göra att röta växer in i veden.


Frågor inlagda 10 mars 2004

FRÅGA: Jag har klippt ner min spireahäck (rosa blommor) till 15 cm höjd. Ska jag fortsätta att klippa den så mycket? Nu är det jättefin och cirka 1,5 m hög. Jag brukar klippa den på förvintern.
SVAR: På din beskrivning låter det som det är klasespirea (eller häckspirea som den också kallas). Den har i så fall spetsiga/toppiga blomklasar. Den behöver inte klippas så hårt som du gör varje år även om den tål det. Men den mår bra av det med jämna mellanrum eftersom den lätt ser risig ut annars. Normal beskärning är annars att på vårvintern gallra bland äldre grenar och eventuellt korta in unga grenar för att hålla formen på häcken.

FRÅGA: I den samfällighet där vi bor i Umeå finns två betongmurar som kantar de fria parkeringsplatserna utanför garagen. Marken nedanför parkeringen sluttar något varvid muren är ca 1.2-1.8 m hög på utsidan. På håll ser det lite kalt och trist ut. På vintern behöver snön från parkeringen tippas över murens kant, så det är svårt att plantera träd framför muren. Har ni något förslag på någon härdig lättskött klätterväxt som kan vara lämplig?
SVAR: Jag föreslår klättervildvin, Parthenocissus quinquefolia ’Engelmanni', mot muren. Den är härdig till zon 5, självklättrande, fäster direkt på muren. Vackra höstfärger.

FRÅGA: Fick i våras en frösådd änglatrumpet av min väninna. Den växte fort men med bara en stam. Blev över 2 meter hög och fick massor av knoppar. Jag beskar alla utom 3 som hann blomma vackert innan den första frosten tog dem. Ska övervintra plantan och har tänkt skära ner den ca 2/3 nu för att överhuvudtaget kunna flytta den och sedan till våren ytterligare beskära den. Skall förvara den i ca 10 gradig värme. Efter beskärningen blir det ju stamdelar kvar. Kan man använda bitarna och göra nya plantor/sticklingar av den? Hur? Rotar jag bitarn först? Sätter jag dem direkt i nya krukor? Låter jag stammen vila tills i vår ungefär som en dahlialök?
SVAR: Du kan mycket väl ta vara på de sticklingar som blir efter beskärningen. Sätt antingen sticklingar direkt i jord (vanlig blomjord) eller i vatten för att de ska rota sig. Om du sätter direkt i jord behöver du täcka med plastpåse eller liknande tills de börjar rota sig. De kan ju inte suga vatten på samma sätt som om de står i vatten. Sticklingarna ska tas från friska topp- eller sidoskott, ca 10-20 cm långa. Stick ner minst 5 cm av skottet i jorden. Ta bort de största bladen och spara bara de yngsta bladen i toppen. När de väl rotat sig kan de förvaras svalt men helst ljust över vintern. Stammen förvarar du likadant. Se till att inte krukan torkar ut helt över vintern för då skrumpnar stammen.

FRÅGA: Kan man ha salix (energiskog) som häckväxt? Jag behöver något som växer knakande fort. Har ni några tips till mig?
SVAR: Visst kan man ha salix som häckväxt. Men tänk på att den växer snabbt och mycket, eftersom den har ett kraftigt rotsystem som behöver massor med vatten och som lätt suger ur marken runt omkring. Rötterna kan också vara aggressiva mot murar och husgrunder.
   För att hålla en friväxande salixhäck snygg behöver den föryngras ganska ofta, helst klippas ner helt med några års mellanrum. Formklippt salixhäck är svår att få tät eftersom den mest skjuter långa skott på höjden, och därför måste klippas ofta.
   Allt detta gäller den typ av Salix som används till energiskog, alltså Salix viminalis. Det finns mer svagväxande och mer förgrenade Salixarter.
   Ett annat alternativ är poppel som också växer snabbt och är lättare att göra hög, tät formklippt häck av. Men den har samma aggressiva rotsystem.
   Fler alternativ är häggmispel som är mycket vackrare, både som friväxande och klippt. Den växer förhållandevis snabbt men inte som Salix. Ett plus är de fina höstfärgerna.
   Numera finns också färdig häck att köpa i önskade höjder mellan 1 och 2 meter. Det finns som lösa plantor eller i meterlånga behållare färdiga att plantera. Men det är förstås en kostnadsfråga. De plantskolor som producerar dessa är Splendor Plant, 042-36 79 64 (lösa plantor) och Tönnersjö Plantskola, 035-430 33 (häck på metervara). De säljer via återförsäljare, som de säkert kan informera dig om.


Frågor inlagda 7 december 2003

FRÅGA: Hur länge behöver man ha solskydd av säckväv över vintergröna barrväxter på våren?
SVAR: Vintergröna växter behöver skyddas så länge det finns tjäle i marken och/eller så länge det är risk för stora temperaturväxlingar mellan dag och natt med minusgrader på natten.

FRÅGA: Är japanskt hängkörsbär, Prunus 'Kiku-shidare (Zakura)', ett fruktträd eller ett prydnadsträd?
SVAR: Det är ett prydnadsträd.

FRÅGA: Vi har en thujahäck (Brabant) som är 5 år i höstas toppade vi den och i våras klippte vi den på sidorna. Efter klippningen dog 6 plantor. Var det fel att klippa på våren? Vi planerar att köpa 6 nya och plantera i höst. Hur ska vi göra med fortsatt klippning? Vilken gödning är bäst?
SVAR: Det är inte säkert att det är klippningen som har orsakat plantdöden. Det var ovanligt mycket vinterskador på vintergröna växter efter vintern med stora temperaturväxlingar. Men en växt som då samtidigt är lite i obalans efter hård beskärning kan drabbas lättare. Barrväxter bör normalt klippas sent på våren men innan tillväxten sätter igång eller på sensommaren när tillväxten är avslutad.
   Gödsla aldrig barrväxter för mycket. Då blir de lätt lösa i växten och känsligare för frostskador. Vill man vara på den säkra sidan kan man välja någon speciell barrväxtgödsel som är mer anpassad till barrväxternas behov. Men det är ett dyrt alternativ om det är en lång häck. En mindre giva med höns-eller kogödsel på våren och lite benmjöl på hösten är ett billigare alternativ.

FRÅGA: Kan man beskära en gammal kaprifol och hur går jag tillväga?
SVAR: Kaprifolen kan beskäras radikalt för att föryngras. Klipp ner den på vårvintern till ca 50 cm så skjuter den nya fräscha skott. Vill du inte gå så hårt till väga kan du gallra i de gamla skotten och ta bort de som ser risigast ut. Men det brukar vara svårare eftersom de gärna är intrasslade i varandra.

FRÅGA: Finns det några växter eller blommor som mygg och knott inte gillar? En slags naturligt myggmedel. Vi har mycket mygg på vår tomt men jag vill inte kleta på barnen en massa giftiga myggmedel.
SVAR: I den finska trädgårdstidningen Trädgårdsnytt fanns en artikel förra året om att doftpelargoner avskräcker mygg. En tysk pelargonförädlare har t o m tagit fram en särskilt myggavskräckande sort som han kallar Moskito-Schocker. Men även andra doftpelargoner sägs avskräcka mygg. Följande växter lär vara avskräckande och lämpliga att plantera runt t ex uteplatsen: Röllika, tagetes, ringblommor, malört, basilika, vitlök, tomat, potatis. Jag har också läst någonstans att man kan gnida in sig med röllika som myggmedel.
   Men troligen finns det växter som inte gillas av mygg och i en trädgård finns så många växter och myggen är så rörliga att jag inte tror att det har någon större betydelse. Man kanske kan minska mängden mygg i trädgården genom att låta alla räd och buskar vara av visst slag. Men myggen är så rörliga att de säkert i alla fall skulle flyga in i trädgården kvällstid. Det viktigaste är nog var man bor och att man inte har små vattensamlingar utan fisk sommartid i omgivningarna. Har man såfisk i ev dammar och liknande så äter de upp mygglarverna.

FRÅGA: Jag har upptäckt sniglar i min gullranka. Det är en stor växt som står inomhus. Jag köpte jord på samma ställe och planterade om den. Den har växt jättebra och är i övrigt väldigt fin. Så jag blir ju skräckslagen när min sambo upptäcker att det kryper omkring små sniglar i jorden. Jag har hört att man kan ställa ner ett fat med öl i krukan. Tre sniglar har redan hittat dit och drunknat. Men hur pålitligt är det egentligen? Blir jag av med sniglarna på det sättet?
SVAR: Det kan inte röra sig om alltför många sniglar i krukan. Det är ju trots allt en begränsad miljö där de kan fångas in. Ölfällor fungerar bra som du ju redan märkt så fortsätt med det. Annars finns det också ett effektivt medel i handeln som heter Snigelfri resp Snigeleffekt men det är lite onödigt dyrt för bara en kruka.
   Det allra säkraste är förstås att plantera om plantan, alltså ta bort all gammal jord, spola rent rötterna och plantera i ny ren jord. Kolla så att det inte finns snigelägg i. De ser ut som runda nästan genomskinliga 2-3 mm stora pärlor som ligger i klumpar.

FRÅGA: Jag misstänker att vi har fått någon slags ohyra på våran vinranka i form av trasiga blad på rankan, som ”bor” på vår balkong som har sol hela dagarna. Vad kan jag göra för att få bort detta?? Zilga (blå labruskadruva) heter den och den ska tåla vårt klimat här nere i Skåne. Finns det även andra ”trivselråd” för vår lilla ranka?
SVAR: De trasiga hålen på bladen tyder på angrepp av tvestjärtar. De kan ibland göra skada på växter, särskilt under torrperioder. Försök fånga in dem genom att lägga rullar av wellpapp i krukan. Där kryper de in och gömmer sig på dagen. Dessutom ser några av bladen lite bleka ut. Det kan vara näringsbrist, som kan hänga ihop med för kalkrik jord. Labruskadruvor ska nämligen ha lite sur jord. Blanda i så fall i lite naturell torv i krukan. I en liten kruka behöver de också mer näring och vatten än i en stor. På sikt lär den behöva en större kruka.
   Blekheten kan också var angrepp av spinn som lätt angriper druvor på balkong och uterum, där det lätt blir hett och torrt. Kolla bladundersidorna noga. Spinn är små, små ljusröda kvalster. Duscha plantan ofta så kan angreppet hävas. Det finns också ett kemiskt medel som heter Provado men det är bara tillåtet på prydnadsväxter.

FRÅGA: Jag har ett flertal äppelträd (hampus, åkerö + några obestämbara) som är mycket gamla.
Dessa träd är på "sista versen". De har tappat nästan all bark och ramlar snart omkull p g a röta. Jag har hört att man kan sätta upp en uppskuren plastflaska med jord i och på det viset få ett nytt rotsystem i flaskan. Är detta riktigt? Hur stor måste flaskan vara? Hur lång tid tar det? Är detta något som fungerar? Jag gärna vill ha "avkommor" av dessa sorter.
SVAR: Den metod du beskriver kallas för kinesisk avläggare eller luftavläggare och förekommer en del vid förökning på mer sydliga breddgrader, där man har längre och varmare säsong. Hos oss tillämpas metoden ibland för vedartade krukväxter t ex fikus.
   Jag har aldrig stött på någon som provat det på fruktträd här. Svårigheten är att få så bra rot att det också ger ett starkt nytt träd. En av anledningarna till att man alltid ympar/okulerar fruktträd på en annan grundstam än sorten är just att det är svårt att få sticklingar att rota sig.
   Men prova kan man ju alltid. Kinesisk avläggning går till så att man på våren väljer ut ett skott från förra årets tillväxt (alltså ett ungt årsskott). 20-30 cm från toppen skalar man av barken på 1-2 cm av skottet. Runt detta lägger man fuktig torv eller mossa och täcker med plast. Det borde fungera som du föreslår, att skära upp en flaska och täcka med.
   Det jag ändå skulle rekommendera är att ta ympris fram på vårvintern och ympa in dessa till våren på unga friska träd om du även har sådana. Då får du snabbast resultat med frukt igen. Annars kan du förstås köpa ett nytt träd av ytterligare någon sort du vill ha och ympa in på det.
   Det tredje alternativet är att beställa grundstammar från någon specialplantskola, t ex Stångby plantskola i Lund, tel. 046-14 40 65 och ympa direkt på dessa. Om ympning kan du läsa i boken "Ympning av fruktträd" av Anton Nilsson, ICA bokförlag.

FRÅGA: På vår tomt har vi en 23 år gammal Ligusterhäck. När vi flyttade in för 5 år sedan var häcken grön och fin. Nu ser man att den mår dåligt, bladen är ljusgröna och den växer nästan ingenting. Det knepiga är att vissa delar av häcken är grön och frodig. Vi och vår granne på ena sidan, tog i vintras ner häcken mellan oss i förhoppning om att den skulle ta sig. Problemet kvarstår, vissa plantor mår bra, andra inte. Det lustiga är att man kan se att häcken mår dåligt liksom i ett stråk parallellt med vår huslänga. Min fråga är : går det att rädda vår häck, vad kan vara fel?
SVAR: Liguster är känslig för tät, dåligt dränerad jord. Kan det vara så att jorden på den delen där häcken mår dåligt har blivit utsatt för några förändringar de senaste åren? Har det grävts eller körts med tyngre maskiner intill så att jorden blivit packad? Detta är svårt att åtgärda utan att gräva ur, dränera och plantera nytt på den biten. För att snabbt få kraftiga plantor sätter man då buskplantor istället för häckplantor som tar tid på sig att växa ikapp övriga häcken. Har det möjligen växt upp kraftiga buskar eller träd i närheten som suger ur jorden eller skuggar häcken så kan det räcka för att den ska må dåligt just där. Det enda man då kan göra är det enda att ta bort det som inkräktar för mycket. Försök också att förbättra jorden med mull, kompost eller liknande och gödsla för att få ny fart på häcken.

FRÅGA: Varför blommar inte våra änglatrumpeter? För tre år sedan köpte vi en änglatrumpet som skall ge gula blommor. Första året växte den kraftigt till 2 meters höjd med stora blad men blomningen uteblev. Jag hörde då att så kan det bli om man gödslar för mycket. Andra året fick plantan därför mindre mängd gödning och blev därför mindre till växten (1 meter). Blomningen uteblev trots detta. I år köpte vi ytterligare en änglatrumpet som skall ge vita blommor. Efter ett experttips planterade vi i våras om de båda trumpeterna i en jord som enligt recept bestod av 50 liter blomjord + 5 liter brunnen kogödsel + 0,5 liter hönsgödsel. Denna näring skulle räcka i 10 veckor, därefter kunde man ge extra näring. Både den nya trumpeten och den gamla växer nu kraftigt och friskt men hittills (20/7) har vi inte sett till några knoppar. Plantorna står utomhus i stora krukor, ljust och skyddat. De får mycket vatten. Vad gör vi för fel?
SVAR: Om ni började driva plantorna tidigt i våras och de fått all den skötsel du beskriver så tror jag det finns gott hopp om blomning i år. Min erfarenhet är att de ibland inte börjar blomma förrän i augusti september men då desto rikligare och ända tills kylan kommer. Att de blommar sent kan t ex bero på alltför sval försommar. De vill ju, som du också skriver, ha mycket sol och värme vatten och näring. Det är A och O.

FRÅGA: Hur tar man frön av broktörel?
SVAR: Den egentliga blomman eller blomsamlingen hos broktörel är mycket oansenlig, gulvit, men omges av de vita högbladen. När blomman är överblommad bildas små kapslar som innehåller frön. Jag vet tyvärr inte hur lätt det är att få moget frö här i vårt klimat och har inte hittat några uppgifter om det. 

FRÅGA: Hur förökar jag (tar skott ) från mina änglatrumpeter? Och vilken jord ska jag använda? Ska de sitta i vatten tills det blir rötter?
SVAR: Ta sticklingarna från friska topp- eller sidoskott, ca 10-20 cm långa. Stick ner minst 5 cm av skottet i jorden. Ta bort de största bladen och spara bara de yngsta bladen i toppen.  När de väl rotat sig kan de förvaras svalt men helst ljust över vintern. Du kan antingen sätta sticklingar direkt i jord (vanlig blomjord) eller sätta i vatten för att rota. Om du sätter direkt i jord behöver du täcka med plastpåse eller liknande tills de börjar rota sig. De kan ju inte suga vatten på samma sätt som om de står i vatten.

FRÅGA: Jag har rensat bort de hallongrenar som burit bär. Men övriga plantor är för höga. Kan jag klippa ner dem utan att mista nästa års bär? Hur långt ner kan jag klippa dem?
SVAR: Du kan klippa ner hallonen med några (högst 3-4) decimeter utan att förlora nämnvärt i skörd. De bärklasar som blir kvar kan t o m ge större bär istället.


Frågor inlagda 18 september 2003

FRÅGA: Vad är det för svart illaluktande kladd, som sitter fast på de inre nya bladen på mina klivior? Om det är någon sjukdom, vad ska man i så fall göra åt det?
SVAR: Den enda förklaringen jag kan hitta i litteraturen är att du fått angrepp av ullöss. De utsöndrar ett kladdigt sekret, så kallad honungsdagg och i detta kladd blir det sedan en svart beläggning av sotdagssvamp. Ullössen angriper just längst ner på de inre bladen. Själva lössen ligger gömda i ulliknande bildningar. Ullössen är mycket svårbekämpade och svåra att nå inne i plantan så rådet i boken "Håll krukväxterna friska" av Maj-Lis Pettersson är: kasta plantan eftersom djuren i stort sett är omöjliga att nå.

FRÅGA: Hur förökar jag en avenbok? Vill skapa en häck!
SVAR: Vad jag kan hitta i litteraturen så är frösådd enda sättet att föröka avenbok. Jag vet tyvärr inte var man kan få tag på frö. Det är ju inget som förekommer i de vanliga fröfirmornas sortiment. Att ta eget frö förutsätter att man har tillgång till en stor, obeskuren planta som börjat sätta frukt. Fröet ska stratifieras=köldbehandlas i 14-17 veckor. Så det dröjer länge innan du har färdiga häckplantor. Det står ingenstans om att de skulle gå att sticklingsföröka. Det kan bero på att de är mycket svårrotade.
Mitt råd är att du köper köpa färdiga häckplantor, för även de tar sin tid innan du har en uppvuxen häck.

FRÅGA: Har haft en häck av sibirisk ärtbuske i ca 10 år. Har fått en vit tunn beläggning på bladen (mjöldagg?) Finns det något medel mot svamp på bladen? Problemet började förra året då fick jag svar från den lokala plantskolan att det berodde på den regniga sommaren.  Nu har jag upptäckt denna beläggning även i år.
SVAR: Ja, det är mjöldagg du fått på din caragana-häck. Tyvärr är det svårt att åtgärda på en hel häck. Dessutom återkommer den gärna år från år när den väl fått fäste. Det beror inte bara på den regniga sommaren utan snarare på en först regnig och sedan torr och varm sommar. För mjöldaggen gynnas av torka och värme.
Några metoder som kan provas:
* Duscha häcken med jämna mellanrum med vattenslangen. Det kan hejda utvecklingen.
* Det medel i handeln som står till buds är Kumulus, ett svavelpreparat. Det har bra effekt men det går ju åt en hel del om det är en lång häck.
* Du kan också prova med bikarbonat, 10 g per liter vatten.
Hjälper inget av detta kanske du behöver ta till en mer radikal metod och klippa ner häcken och därefter behandla den regelbundet när den växer upp. Bränn allt du klippt bort.

FRÅGA: Jag har precis skaffat mej en kolonilott på 100 kvadratmeter. Är helt ovan vad det gäller att anlägga "trädgård", men ser mycket fram emot att ta mej an detta. Vore tacksam för tips på länkar/böcker ang. anläggning av trädgård och inköp av friggebod.
SVAR: Några användbara nya böcker har också kommit som handlar om den lilla trädgården:
Lilla Trädgården av Eva Braun, Semic förlag (mest kolonianpassad)
Den lilla trädgården av Dorte Gjeffsen, Forum förlag (bra praktiska tips)
Den lilla trädgården av Christel Kvant, Prisma förlag (mer åt det estetiska hållet)
Med Gröna Fingrar, Hushållningssällskapets multimedia, kan köpas på Koloniträdgårdsförbundet 95 kr för medlemmar plus porto.

FRÅGA: Måste man ha sand eller räcker det med bara jord som det är nu för att lägga fyrkantiga plattor cirka 3 x 3 m med rabatt runt om. Runt rabatten - mot plattorna - behövs det någon kantsten eller liknande där eller håller det sig på sin plats?
SVAR:  Det bästa är att ha ett ordentligt lager sand: 8-10 cm för att plattorna ska ligga stadigt och plant. Eller ca 5 cm grövre grus/makadam och ett lager sättsand, 3-5 cm, på det. Det kan också vara bra (men inte nödvändigt) med en kantsten eller plattor som grävs ner på högkant för att stabilisera mot rabatten. Särskilt om man går mycket eller belastar plattorna i kanten. Eftersom jorden är mycket lösare i rabatten finns risk att de yttre plattorna annars sjunker ut mot rabatten.

FRÅGA: Tycker stora fåglar som kråkor m m om Aronians bär, d v s får man besvär av dem om man planterar en häck av Aronia?
SVAR: Jag tror inte kråkor och liknande är något större problem. Jag har själv en A. melanocarpa och har inte märkt något problem, inte heller stött på det i rådgivningssammanhang. I mitt bostadsområde finns också flera som har aroniahäckar men jag har inte heller där sett någon kråkinvasion. Hur mycket kråkor som finns i området i övrig spelar förstås också roll. Vi har inte så många kråkor hos oss, däremot många skator men inte heller de tycks vara begivna på aronian.  Jag tror att aroniabuskens veka grenar inte inbjuder kråkor och skator att landa där.

FRÅGA: Vid ingången till min koloniträdgård står två träd, ca 1,60 höga och med rundklippta kronor. Jag har just tagit över skötseln av platsen och ser hur kronorna jäser över och bör klippas. Men hur? Jag tror att de är mullbärsträd eftersom små, små vita blomklasar fanns i maj och små skruttiga frukter, svartbruna bär, låg på marken senare. Bladen kan jag dock inte identifiera. De liknar lite buxbomshäckarna på kyrkogårdarna. Träden har taggar!
Hur gör jag? Verktyg? Tidpunkt? Finns beskrivning av hur jag ska göra i någon bok?
SVAR: På din beskrivning är jag osäker på om det verkligen är mullbär som du har. Mullbärsbladen är ju ganska stora och lite flikiga och bären är björnbärsliknande. Mullbären blir dessutom ganska stora träd. Jag tycker att det låter som liguster. Den är ju också vanlig som formklippt. För att behålla formen bör den, liksom en häck, klippas 1-2 gånger per säsong. Först runt midsommar, när tillväxten skjutit fart och, om tillväxten är kraftig, ytterligare en beskärning i slutet av sommaren, augusti-september. Om du inte klippt dem tidigare i år så kan du ändå göra det nu. Häcksax är det lämpligaste redskapet. Hur det går till kan du t ex läsa i boken "Klippa buskar och häckar" av Elisabeth Svalin, Prisma förlag.

FRÅGA: Vad händer med jord som täcks med plast för att man ska bli av med ogräs. Kan plasten ligga på i flera år? Påverkas jorden på något dåligt sätt?
SVAR: Om plasten ligger på ett par säsongen är det ingen fara för jorden. Men att ha helt täckt med plast under flera år kan skada marklivet på så sätt att det blir mycket torrt under plasten och mikroorganismerna i jorden är beroende av fukt. Visserligen tror jag att jorden hämtar sig ganska snabbt efter täckningen. Om man istället täcker med markduk som släpper igenom både luft och vatten är det ingen fara. Det är ju så man gör i många offentliga planteringar där man planterar i markduken och den får ligga där permanent.

FRÅGA: Vad är det för fel på mina hallon? Vissnande grenar, ser det ut som, på en i övrigt kanske frisk planta? Flammiga blad, som av någon brist?
SVAR: Vissna grenar tyder på angrepp av hallonfluga, som lever i de unga årsskotten, som böjer sig i toppen och vissnar. Det enda man kan göra är att gallra bort angripna skott. De flammiga bladen tyder på en virussjukdom, mosaiksjukan, egentligen ett samlingsnamn för fyra olika virus, som kan förekomma ensamma eller tillsammans i plantan. Viruset sprids med den stora hallonbladlusen och tre virus (svarthallonnekros- bladfläck- och bladspräcklighetsvirus) kan finnas utan att det syns på plantorna men både tillväxt och skörd kan minska och kvaliteten på bären kan försämras.  Angrepp av ett annat virus, dvärgsjuka, som överförs med stritar, tyder oftast på att plantorna är för gamla. Och då ska man helst byta ut plantorna. Man kan också gräva upp enstaka plantor. Ska man plantera nytt ska det vara virusfria plantor och de ska helst inte stå på samma plats som de gamla plantorna. En drastisk, men möjlig åtgärd, som dock inte utrotar viruset, är att klippa ner allt hallonris nu efter skörd och se om plantorna kanske mår bättre nästa år.

FRÅGA: Vad är egentligen fruktträdskräfta, hur påverkar det äpplena? Måste man göra något åt kräftan?
SVAR: Fruktträdskräfta är en svampsjukdom som angriper både stam och grenar - på fruktträd men också på lövträd och buskar. Sjukdomen förekommer mest på våta, kalla jordar och gynnas av för kraftig gödsling med kväve. Kräftan ser ut som ett sår med svulstigt utseende och gör barkpartier på trädet skrovliga och mörkfärgade. Ibland är angreppen så kraftiga att veden blottläggs. Det kan i sin tur leda till att grenen snörs av och dör. När ett träd försöker övervalla ett angreppsställe bildas svulstiga kanter runt kräftsåret. Även frukterna kan få bruna rötfläckar.
   Sjukdomen orsakas av en svamp, som har sporformer, vita på sommaren och mörkröda på vintern. Infekterade frukter får insjunka rötor, ofta kring flugan.
   Oftast uppstår skadorna i sår som träden fått av frost, skorv, skador av insekter eller vårdslös beskärning. Grenvinklar är vanliga angreppsställen, där känsliga vävnader ligger ytligt och kan angripas utan att såras. Dessutom kan hård beskärning som ger kraftig tillväxt gynna angrepp.
   Kräftan sprids med vinden under hela året, men främst höst och vinter, när väderleken är fuktig. För att det ska bli en infektion krävs det sporer.
   Ta bort angripna grenar. Skär rent runt alla sår med en vass kniv. Rengör alltid verktygen efter beskärning på ett träd som har fruktträdskräfta, innan du startar med ett nytt träd.
   Bästa tiden för åtgärder är när det är vindstilla, varmt och torrt. Men oavsett väderlek klipper man självklart bort en gren som börjar se angripen ut av kräfta, Riset bör helst brännas. Viktigt är också att trädet står på väldränerad och genomsläpplig jorden.. Angrepp av fruktträdskräfta tar så småningom död på trädet.


Frågor inlagda 10 juli 2003

FRÅGA: Jag har en gräsmatta som jag tror skulle må bra av att köra vertikalskärare på då den har ganska många år på nacken. Tyvärr har jag också väldigt mycket rölleka i gräsmattan. Jag funderar nu på vad som händer med röllekan då vertikalskäraren skär av dess många utlöpare. Blir det bättre (lättare att få upp ogräset) eller sämre (stark ogrästillväxt) eller spelar det kanske ingen roll? Tanken var att jag skulle toppdressa med sand (jorden är lite kompakt och lite lerig) och gödsla ordentligt i år.
SVAR: Du har förmodligen redan hunnit vertikalskära. Och då kan jag bara tillägga att det mår säkert din gräsmatta bara bra av. Särskilt om det är lerig jord och gammal gräsmatta. Det är alltid bra att luckra så att rötterna får luft. Sen tror jag inte att det gör så mycket till eller från för röllekan om det redan finns gott om den i gräsmattan. Visst kan den stimuleras lite extra när den skärs av i fler bitar men å andra sidan brukar det vara lättare att dra bort revor också efter att man vertikalskurit. Så antingen får man acceptera att röllekan är en del av den gröna gräsmattan eller så får man vara ihärdig och rycka revor hela tiden. men avstå inte från luftning och toppdress för dess skull.

FRÅGA: Ni rekommenderar ett medel som heter Biobalans (innehållande Trichoderma). Vem tillverkar detta och var kan man få tag i det, kanske vet Ni någon återförsäljare på nätet
SVAR: Biobalans tillverkas av Rölunda Jord & Gödsel, www.rolunda.se  Säljs bl a av Coop Forum.

FRÅGA: Hur förhindrar man angrepp av plommonbladstekel? Och när?
SVAR: Angrepp av plommonstekeln kan hindras genom att man innan träden blommar, lägga ut fiberduk under trädet. Förankra fiberduken väl. Plommonstekeln övervintrar som puppa i jorden under trädet. På detta sätt kan man hindra steklarna som kläcks på våren att flyga upp i trädet och lägga ägg på de unga karten. Får man ändå angrepp är metoden densamma. Låt fiberduken ligga kvar och samla upp all kart som faller ner så att inte larven på nytt kan krypa ner i jorden.

FRÅGA: Vi planterade vinterliguster i höstas, dom tappade alla bladen under vintern och ser döda ut. Är detta normalt och när ska de normalt börja utveckla nya blad. Vi planterade enligt anvisningarna.
SVAR: En ganska kall vinter som denna är det normalt att de tappar bladen. Och de är ganska sena på våren med att bryta nytt så det är nog först nu det börjar synas om de lever.
   Har inget grönt alls börjat synas kan du kolla genom att försiktigt skrapa på barken och se om det ser friskt gulgrönt ut under. Ser grenarna helt intorkade ut och det är brunt och torrt under barken, då har det hänt något. Då går grenarna också lätt at bryta av. I så fall tycker jag du ska göra en reklamation hos plantskolan för det händer också att plantor söderifrån inte är riktigt avmognade för våra trakter när de planteras på hösten.

FRÅGA: Jag har just tagit ett tiotal rosenplantor i ett land längs en vägg som jag måste gräva upp. Tål rosor att planteras om? Om de gör det vad ska jag tänka på? Vilken tid är lämpligast?
SVAR: Du kan fortfarande plantera om dina rosor, åtminstone om det är rabattrosor vi talar om, alltså sådana rosor som klipps ner varje vår. Börja med att klippa ner plantan så att bara 3-4 knoppar återstår på varje gren.
  Tänk på att få med ordentligt med rötter på djupet. Rosor planteras djupt så att ympstället hamnar ca 10 cm under markytan. Det betyder att ska man få med ordentligt med rötter från en gammal planta måste man ner minst 30-40 cm. Sen ska den planteras lika djupt på den nya platsen. Förbättra jorden på den nya platsen med kompost eller plantjord men blanda den väl med den ursprungliga jorden. Vattna rejält.

FRÅGA: Jag har köpt frön till Krapp Rubia tinctorium, som jag vill odla för rötternas skull för att färga med. Kan de stå i skuggan, utan vatten.
SVAR: Det enda jag kunde hitta om odling av krapp var i "Vår Örtabok" av Lesley Bremness, Raben&Sjögren. Där står att den ska odlas i lucker och väldränerad jord i sol eller lätt skugga.

FRÅGA: Jag ska sätta idegranshäck tillsammans med grannen i vår. Har försökt få  information från olika plantskolor vilken av alla Taxus-sorter som finns som  bäst motsvarar våra behov: hyfsat snabbväxande, höjd 2-3 meter, zon 4, gärna grön och tät i växtsättet. Har bl a fått tips om T. Cuspidata  'Adams', men har inte lyckats hitta ngn  leverantör. T. media 'Hilli' som är vanlig i handeln är endast härdig till zon 3 enligt flera samstämmiga uppgifter, men säljs i mina trakter i Småland (zon 4). Vad råder ni mig till?
SVAR: Försök få tag i sorten 'Adams'. Den finns bl a hos Splendor i Svanhall, Jonstorp som är en partiplantskola. Din lokala plantskola borde kunna ta hem därifrån.

FRÅGA: I gräsmattan och rabatterna finns det massor av ettermyror (inte vanliga stackmyror) som ger elaka bett. Går det att bli av med dem, alternativt minska antalet? Och hur blir man av med svartmyror?
SVAR: Vattna gräsmattan flitigt under en period. Det brukar de inte gilla. Men risken är förstås att de kommer igen. De trivs särskilt bra om det är en lätt, sandig jord. Försök annars att studera var de har sina gångstråk och lägg ut ett medel som heter MyrEffekt. Det är ett ganska harmlöst medel, som bl a säljs av Coop Forum, i form av en dosa som man fyller med Borax (ett borsalt) som läggs ut på några ställen i landet. När arbetsmyrorna för med sig av detta till boet dör myrsamhället inom 1-2 veckor.

FRÅGA: Jag är nybliven innehavare av en liten kolonilott. På lotten står ett litet körsbärsträd. Från roten kommer det skott som jag skulle vilja ta bort men jag har hört att man inte ska beskära körsbärsträd. Stämmer det, vad händer med trädet om jag beskär det? Jag har inte tänkt beskära i trädets krona.
   Min andra fråga gäller björnbär, beskärs björnbär som hallon, det vill säga man tar bort de delar som blommade förra året?
   Finns det något bra litteraturtips om hur man planerar en köksträdgård, lämpliga sorter och skötselråd.
SVAR: Du kan ta bort de rotskott som kommer från körsbäret, ju förr desto bättre eftersom det tar kraft från själva trädet.. Men annars ska man vara försiktig med att klippa hårt i körsbär på våren, därför att de blöder lätt. Men det gäller i kronan.
   Björnbär ska beskäras som hallon, d v s de skott som gett bär gallras bort efter skörden.
   Den mest kompletta köksträdgårdsboken är Handbok för Köksträdgården av Lena Israelsson, Wahlström & Widstrand förlag, en riktig bibel, som innehåller det mesta. En lite mindre omfattande bok är Odlarglädje i grönsakslandet av Åke Truedsson, Natur och Kultur.
   En av broschyrerna i Koloniträdgårdsförbundet broschyrserie Lätt om Odling handlar om att Planera din odlingslott. Hör med din förening om inte de har den. Annars kan den beställas från förbundet gratis.

FRÅGA: För några år sedan skaffade jag två olika sorters amerikanska jätteblåbär. De fick mycket bär men två år i rad har det inte blivit ett enda bär. Ska man beskära dem eller vad kan det vara för fel?
SVAR: 1. De grenar som gett bär har blivit för gamla. De ger bäst på tvåårsgrenar, därefter avtar bördigheten.
2. En kall och regnig höst ger dålig blomknoppsbildning, de som ska ge bär nästa år.
3. Blomknopparna eller blommorna har skadats av frost. Blommorna kommer tidigt och en enda frostnatt i blomningen kan spoliera skörden.
    Klipp redan nu bort de äldsta grenarna så att det får chans att komma lite nya skott i år.

FRÅGA: Jag har en fin lavendelrabatt, och undrar om man ska klippa ner det gamla riset som har suttit kvar över vintern? Eller kommer det nya skott i riset?
SVAR: En lätt tuktning varje vår gör att lavendeln heller sig tät och fin utan att bli risig. Äldre plantor kan föryngras (och bli snyggare) genom att klippas ner hårt på våren.

FRÅGA: Vad heter de hallon som delades ut i Koloniträdgårdsförbundets monter på Älvsjömässan i mars i år?
SVAR: Den hallonplanta du fick på mässan var hösthallonet 'Boheme', som ger skörd på årsskotten senare på hösten. Den bör stå soligt och skyddat för att hinna mogna. Klipp ner alla skott efter skörden på hösten.

FRÅGA: Jag har små genomskinliga "pärlor" på mina vildvinssticklingar och på min okra. De sitter på stammarna och på undersidan av bladen. Är detta någon  slags ohyra eller är det något normalt som finns på vildvinet. De är lätta att ta bort. De ser ut som pytte små vattenfyllda geléklumpar?
SVAR: För vildvinet är det helt normalt med denna utsöndring speciellt på unga skott.  Okra är jag mer osäker på eftersom jag inte har någon erfarenhet av den och hittar heller inga uppgifter. Men det låter ju som samma fenomen så jag tror inte det är någon ohyra särskilt inte om plantan för övrigt ser frisk ut.
   Ibland kan den här typen av saftutsöndring bero på någon form av obalans som stressar plantan, t ex starka temperaturväxlingar eller ändringar i luftfuktighet.

FRÅGA: Min moster brukade "torrkonservera" blommor, mest rosor, med hjälp av kattsand. Det blev väldigt vackert eftersom blommorna behöll all sin färg. Jag skulle vilja veta exakt hur man gör. Hur mycket kattsand som behövs, hur länge blommarna ska ligga, etc?
SVAR: Det som man vanligtvis använder för att torka blommor i är något som kallas silikagel och kan köpas i hobbyaffärer. Det är ett ämne som absorberar fukt bra. Om det fungerar med kattsand vet jag inte men det beror säkert på vilken sorts kattsand det är. Det finns så många olika typer men det viktiga är i så fall att den är mycket finkornig och fuktabsorberande. Förr använde man också mycket fin havssand. Men i ren sand tar det längre tid och risken finns att blommorna möglar innan de torkat. Hur man torkar i silikagel finns väl beskrivet i boken "Torkade växter" av Solveig Göthlin och Gunnel Nilsdotter ICA Bokförlag som du kanske kan hitta på bibliotek.

FRÅGA: Hur länge är Stroller Kombi farligt för marsvin? Våra marsvin gillar att vistas på gräsmattan i sin utebur när dagstemperaturen kommit upp tillräckligt.
SVAR: Det törs jag inte svara på. Det måste du nog kontakta tillverkaren om. Det bör finnas någon uppgift om kundkontakt på påsen. Eller kontakta Kemikalieinspektionen för att höra deras syn på saken. Det är ju de som bedömer bekämpningsmedlens farlighet.

FRÅGA: Jag är nybörjare på detta med trädgård och allt som hör dit, köpte i fjol en kolonilott i Piteå (Fårön). Planterade då olika växter, buskar, knölar m m. Nu undrar jag om jag ska gödsla något, i så fall med vad och hur? När jag planterade dessa växter blandade jag ut den befintliga jorden (lerjord) med höstjord, som jag köpte i samband med växterna (det var på hösten jag planterade). Inte ska jag väl gräva upp alla plantor och byta jord till våren? När ska jag börja gödsla och hur mycket och ofta ska jag göra det?
SVAR: Buskar och perenner kan du gödsla med 2-3 liter kogödsel per m² eller 2-3 dl hönsgödsel per m². Följ rekommendationerna på förpackningen. Gödseln myllas ner försiktigt i det övre jordlagret runt växterna. Gödsla när du der att växterna börjar grönska. Perenner och bärbuskar behöver lite gödsel eller kompost varje vår. Prydnadsbuskar behöver inte gödslas lika ofta när de väl etablerat sig, räcker med vart annat eller vart tredje år.
   Grönsaker och sommarblommor kan behöva gödslas flera gånger under säsongen. Grundgödsla jorden innan sådd eller utplantering med kogödsel, 3-5 liter per m². Övergödsla sen 1-2 gånger under säsongen med hönsgödsel som myllas ner eller som du löser upp i en vattenkanna och vattnar ut. Eller använd färdig flytande näring t ex Biobact eller Maxicrop.
   Lökväxterna gödslas efter  blomningen. Till dem går det också bra med hönsgödsel, eller benmjöl.


Frågor inlagda 25 april 2003

FRÅGA: Jag har en bekant som vill plantera äppelträd i sin trädgård. Han bor i Zon IV och vill ha en typ som är lämplig att lagra för att ha som juläpple.
SVAR: De sorter jag skulle rekommendera är Aroma (i gynnsamt läge i zon IV), Cellini (kan vara svårt att få tag på) Cox Pomona, Lobo (drabbas lätt av skorv), Ringstad, Wealthy. 

FRÅGA: Jag har en nyanlagd trädgård sedan två år. Ena delen av trädgården är planterad som woodland med ormbunkar, rönnar, hostor, gullplister som marktäckare och även stjärnflocka. Nu har det kommit upp en hel del små plantor som ser ut som stjärnflocka men jag är inte helt säker på detta. Kan stjärnflocka fröså sig på detta sätt? Det är inom en ganska begränsad yta och mest kring den stora plantan.
SVAR: Jadå, stjärnflocka självsår sig mycket villigt, så det är bara att ta vara på och plantera ut eller ge bort. Färgen på de självsådda kan variera något. 

FRÅGA: var kan jag beställa/köpa ympkvistar (äpple)?
SVAR: Jag tror att du kan få tag i ympkvistar från Brunstorps Gård i Huskvarna, kontakt tekniska@tk.jonkoping.se  eller Julita Gård i Sörmland tel. 0150-48 75 00. Hör annars med din lokala plantskola om de kan ta hem från någon fruktträdsplantskola.

FRÅGA: Jag har en clematis jackmanni (tveksam om stavning) som är 3-4 år gammal. Hade en likadan tidigare som vuxit på samma plats, blommat fint och varit glad i många år (ca 10-12) men så en vår blev den svart på bladen och dog. Min blomsterhandlare sa att det var en särskild sjukdom och att jag skulle gräva upp den och ta bort massor av jord runt den. Vi gjorde så och planterade en ny - den vi har nu som inte riktigt vill sätta fart. Kan jag gräva upp den och plantera den på någon annan plats i trädgården eller kanske t o m på vårt torp? Eller ska jag ge den ännu ett år? Vi har tagit bort all jord i rabatten där den står och kastat övriga gamla växter där och står inför nyplantering i rabatten nu i vår.
SVAR: Ja visst kan du flytta den. Se bara till att du får med tillräckligt med rötter på djupet. Det verkar inte som den trivs på den nuvarande platsen för efter 3-4 år borde den ha kommit igång bra. Flytta den så tidigt du kan i vår. Klipp samtidigt ner den till ca 1/2 m.

FRÅGA: Kan man beskära rhododenronbuskar?? Våra börjar bli höga och omfångsrika. Vi har en relativt liten trädgård.
SVAR: Ja man kan beskära rhododendron. Om det går bör man klippa in till en sidogren. Men ibland är det svårt eftersom de nedre grenpartierna oftast är kala med få sidogrenar. Då kan det vara bättre att klippa ner busken i omgångar, alltså kapa några grövre grenar per år och se om de skjuter nya sidogrenar. Gödsla lite extra i samband med beskärningen. Lämplig tidpunkt för beskärning är vårvintern.

FRÅGA: Tips på härdiga och lättväxta rosenbuskar, nästan lite vildrosaktiga och gärna doftande. Har försökt med vissa gamla sorter men har inte lyckats. Vi bor i södra Småland
SVAR: Några tips: Gammaldags buskros -Maidens Blush, Mme Plantier, Jacques Cartier, Vildros - Stanwell Perpetual, Frühlingsduft, Poppius, Abbotswood, Rosa virginiana 'Rose d'amour', Rosa rubiginosa (äppelros), Rosa pimpinellifolia 'Plena', Rosa nitida 'Dart's defender', Rosa majalis 'Foecundissima' (fylld kanelros) Den mest välsorterade och kunniga plantskolan som jag känner till när det gäller gammaldags rosor är Cedergrens i Råå. Och de säljer per postorder. Läs mer på deras hemsida www.cedergrens.com

FRÅGA: Utanför varje ingång i vårt hus finns en stor rektangel fylld med lila Rhododendronbuskar. En del börjar bli både slitna och fula.  Ska vi plantera alla nya, eller vad? Färg? Något man bör tänka på i så fall? Ta bort alla gamla eller bara byta ut?
SVAR: Det är svårt att ge ett enkelt svar. Du skriver att buskarna börjar se slitna och fula Om en del är hyfsat fina efter viss gallring kan det vara idé att spara dem som stomme och komplettera med andra växter, inte nödvändigtvis rhododendron. Men det bör vara växter som trivs med samma jord som rhododendron, alltså humusrik, ganska sur jord (lågt pH-värde). Förbättra jorden med naturell torv och ev rhododendrongödsel. Ligger planteringarna på skuggsidan får man välja andra skuggtåliga växter t ex silverax, astilbe, parasollblad, rodgersia, jättedaggkåpa, funkia och ormbunkar men även barrväxter om man vill ha något mer som är vintergrönt. Rådfråga din lokala plantskola.


Frågor från tidigare år kan du hitta här >>